Företagarna har länge jobbat för sänkt skatt på jobb och företagande. Skatternas nivåer och skattesystemets utformning är en av de viktigaste frågorna för landets företagare. Vi vill även att finanspolitiken ska vara sund och ansvarstagande.
Skattesystem som gynnar företagande
Skatterna berör både priser, lönsamhet, möjligheterna att anställa, bolagets vinst och den egna försörjningen. Skattesystemet bör präglas av förutsebarhet, enkelhet, internationell konkurrenskraft och tillväxtfrämjande. Välståndsskapande aktiviteter som företagande, jobb, utbildning (och användningen av densamma) och investeringar bör inte missgynnas.
Effektiv användning av skattemedel
Många företagare upplever att deras skattemedel inte används effektivt. Det är viktigt för legitimiteten i skattesystemet att de skatter som staten tar in används effektivt och till rätt saker.
Enkelt och rättssäkert att betala skatt
Det ska vara enkelt att betala skatt och beskattningen ska ske rättssäkert. Enskilda måste tillförsäkras möjlighet att överklaga skattebeslut, få anstånd med skatteinbetalning vid oklarheter i taxeringen och kunna få full ersättning för processkostnader vid vinst mot det allmänna i domstol.
Förslag till åtgärder
Genom arbetsgivaravgiften träffas anställda och företagare av en av EU:s högsta skatter på lönekostnader, vilket är det främsta skälet till att det är dyrt att anställa. Andelen av arbetsgivaravgiften som är ren skatt, utan koppling till sociala trygghetssystem, har stadigt ökat. Sex av tio företagare anger höga arbetsgivaravgifter som det främsta skälet till att inte kunna anställa. Arbetsgivaravgiften bör kontinuerligt sänkas, främst genom sänkning av den allmänna löneavgiften. Sänkningen för de minsta företagen som anställer, det så kallade växa-stödet, bör utökas till fler anställda.
Skatten för företagare som arbetar i sitt eget företag, som regleras genom de så kallade 3:12-reglerna, bör sänkas för att gynna ägarlett företagande. Det är i dessa företag som de flesta nya jobb skapats under senare tid. Bland annat bör takbeloppet för utdelning enligt den så kallade schablonregeln höjas, och generationsskifte i ägarledda företag underlättas genom sänkta träda- och karenskrav.
Genom värnskattens avskaffande har Sverige inte längre OECD:s allra högsta marginalskatt på lön – men fortfarande en av de högsta. Det är av vikt att fortsätta gynna arbete, utbildning och ansvarstagande genom sänkt marginalskatt, för både högre och lägre inkomster.
Nyligen har det beslutats att omsättningsgränsen för momsplikt ska höjas från 90 000 kronor till 120 000 kronor per år. Den nya gränsen är fortfarande påtagligt låg jämfört med snittet i EU. En rejäl förenkling för de minsta företagen skulle uppnås genom en höjning till 250 000 kronor.
Bolagsskatten bör fortsatt sänkas för att hålla Sverige internationellt konkurrenskraftigt och att gynna ägarlett företagande. En sänkning från 20,6 till 15 procent i två steg är en rimlig ambition.
I flera delar brister rättssäkerheten i skatteprocessen för skattskyldiga och företagare idag. Huvudregeln bör vara full ersättning för processkostnader när enskilda vinner mot Skatteverket i domstol. För att skattetillägg ska kunna påföras bör det krävas att uppsåt eller grov vårdslöshet kan påvisas. Vid osäkerhet om utgången bör huvudregeln vara att anstånd med skatteinbetalning ska medges. Innan lagstadgad dom finns bör egendom utmätt på grund av skatteskuld inte kunna säljas. Skatteverket bör inte kunna tillämpa ändringar i sina ställningstaganden och rättsliga vägledningar retroaktivt.
3:12 reglerna
3:12-reglerna kallas de delar av inkomstskattelagen (kapitel 56 och 57), som styr hur inkomster till fåmansföretagare beskattas. Ibland kallas reglerna för entreprenörsskatt.
Företagarna var 2017 med och stoppade ändringar av 3:12-reglerna, som skulle ha höjt skattebördan och gjort det ännu dyrare och krångligare för företag.
Utformningen av entreprenörsskatten har betydelse för förutsättningarna att driva ägarledda företag, och därigenom även jobbskapandet i ekonomin. Det är viktigt att reglerna och deras tillämpning präglas av förutsebarhet och likabehandling. Vi fortsätter att stå emot försämringar av entreprenörsskatten.
Det går emellertid att göra fler förbättringar av reglerna. För att gynna de minsta fåmansföretagarna bör gränsbeloppet i förenklingsregeln höjas, från dagens 2,75 till 5 inkomstbasbelopp. De långa karens- och trädakraven för ägare och kapital vid generationsskifte i företag är kontraproduktiva och bör förkortas. En nylig utredning, SOU 2024:36, har föreslagit ett antal förenklingar och förbättringar av regelverket.
ROT- och RUT-avdrag
Skattereduktionerna för renovering, ombyggnation och tillbyggnad (ROT) respektive hushållsnära tjänster (RUT) har skapat tiotusentals arbetstillfällen. Företagarna var drivande bakom införandet av både ROT-avdraget och RUT-avdraget. Avdragen har förbättrat konsumenternas attityd till att köpa byggtjänster vitt och underlättat för många människor att kunna gå från utanförskap i arbetslöshet eller svartjobb till sysselsättning.
Från och med 2016 sänktes nivån på ROT-avdraget, vilket fått en negativ effekt på nyttjandegraden. Företagarna kritiserade i kampanjen #rotupproret försämringen av avdraget.
RUT-avdrag
Från och med 1 juli 2019 kan alla över 18 år göra rut-avdrag upp till 50 000 kronor per år. Det är en fördubbling jämfört med tidigare, eftersom rut-avdraget halverades från och med 2016.
Företagarna hade länge drivit frågan om utökning av avdragen. Under andra halvan av 2024 gäller att både ROT- och RUT-avdragen har tak på 75 000 kronor per år, och taksummorna har separerats. Det är en ordning som Företagarna anser bör permanentas. Så länge de höga marginalskatter som den statliga inkomstskatten medför består är avdragen viktiga verktyg för att minska skattekilarna.
Elskatt
Energiskatten på el är en punktskatt som tas ut per förbrukad kWh. Ovanpå skatten läggs moms, vilket skapar en dubbel skatteeffekt. Eftersom elskatten inte gör skillnad på hur elen har producerats, har den låg miljöstyrande effekt och är närmast en fiskal skatt.
Elskatten bör sänkas, och som ett första steg bör den årliga uppräkningen av skatten slopas. De företag som har rätt att få återbetalning av energiskatt på el, till exempel för industriell produktion, bör ha rätt att få återbetalning månads- eller kvartalsvis oavsett storlek på förbrukning.
