Läs hela remissyttrandet som pdf. 

I promemorian föreslås en sänkning av gränsen för karensavdrag till sex, i stället för tio, tillfällen under en tolvmånadersperiod vid återkommande sjukfrånvaro. Den lägre självrisken för arbetstagaren förs över på arbetsgivaren, vars självrisk och sjuklönekostnader ökar. Arbetsgruppen föreslår vidare att det särskilda högriskskyddet ska utökas samt att namnet ska ändras till särskilt högriskskydd. Arbetsgruppen föreslår också att ersättning för det särskilda högriskskyddet ska ersättas av Försäkringskassan från och med den första sjukdagen i sjukperioden för de individer som omfattas av det särskilda högriskskyddet.

Karensavdrag

Ett av arbetsgruppens uppdrag har varit att analysera förutsättningarna för att förändra karensavdraget för att förbättra villkoren för avgränsade yrkesgrupper som är särskilt utsatta för nära mänskliga kontaktytor i sin yrkesroll och som har svårt att arbeta hemifrån, till exempel vissa anställda inom vård, skola och omsorg, och ta fram en modell för detta. Arbetsgruppen bedömer att det inte finns något rättsligt hinder för en författningsreglerad differentiering av karensavdrag för arbetstagare inom olika yrkesgrupper. Företagarna vill påminna om att regeringen tidigare har konstaterat att det är möjligt för arbetsmarknadens parter att förhandla om justeringar i karensavdraget för yrkesgrupper i kontaktyrken som, till exempel vissa anställda inom vård, skola och omsorg via sina kollektivavtal. 

Karenstak

Förslaget om karenstak medför att fler individer med återkommande sjukperioder kommer att omfattas, och omfattas av reglerna under längre tid. De sänkta gränserna innebär ett lägre inkomstbortfall till följd av karensavdrag för personer med återkommande sjukfrånvaro.

Företagarna vill anföra att förslaget om ett sänkt karenstak kommer att medföra kostnader för ökad sjukfrånvaro för arbetsgivarna. Dessa inkluderar såväl kraftigt ökade sjuklönekostnader och indirekta kostnader för produktionsbortfall, ökade kostnader för vikarier och ökad administration redan från första sjukskrivningsdagen. Regeringens förslag saknar helt analys gällande dessa kostnader.

Företagarna avstyrker förslaget.

Högriskskydd

Arbetsgruppen bedömer att det finns behov av att utöka undantaget för karensavdrag i form av högriskskydd för fler individer med sjukdomar som medför risk för återkommande sjukperioder. Skyddet ska därför gälla för dem som har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod kan antas medföra minst sju eller annars återkommande sjukperioder. Med annars återkommande avses individer med en sjukdom som går i skov.

Företagarna anser att ett särskilt högriskskydd är rimligt. Eftersom sjukfrånvaro medför stora indirekta kostnader för arbetsgivare, så som produktionsbortfall, ökade kostnader för vikarier och ökad administration medför alltid sjukdom en risk för arbetsgivaren. Ett utökat högrisk skydd för personer med återkommande sjukperioder skulle underlätta för både dem och arbetsgivaren.  Det finns dock en risk att den enskilde som omfattas av regelverket inte stärker sin ställning på arbetsmarknaden genom att omfattas av högriskskyddet. Förslaget riskerar därför att ha påverkan på arbetsmarknaden för denna redan idag utsatta grupp.

Företagarna tillstyrker förslaget.

En enklare och mer effektiv administration av högriskskyddet

Regeringens arbetsgrupp föreslår att arbetstagare med högriskskydd ska ansöka om sjukpenning från början av sjukperioder. Arbetsgivare ska därmed inte vara skyldiga att betala ut sjuklön för arbetstagare som omfattas av ett beslut om högriskskydd. Företagarna välkomnar förslaget att minska den administrativa bördan för arbetsgivaren och tillstyrker förslaget.

Informationsinsatser

Regeringens arbetsgrupp föreslår att Försäkringskassan ska få i uppdrag att genomföra informationsinsatser om karenstak och högriskskydd. Information om karenstak bör framför allt riktas till mindre arbetsgivare, eftersom mindre arbetsgivare med i högre grad manuell lönehantering har större risk att missa att implementera regler om karenstak. Företagarna välkomnar denna riktning och tillstyrker förslaget.

Konsekvenser

Konsekvensutredningens låga kvalitet innebär att den inte kan ligga till grund för beslutsfattande. I huvudsak saknas beskrivningar av kostnader för produktionsbortfall, ökade kostnader för vikarier och ökad administration redan från första sjukskrivningsdagen. Vidare baseras konsekvensanalysen på ren spekulation om konsekvenserna på kort sikt, som enligt regeringen förväntas medföra ökade sjuklönekostnader för arbetsgivare och på längre sikt i genomsnitt minskade sjuklönekostnader jämfört med idag. Företagarna anser utifrån den undermåliga konsekvensbeskrivningen att regeringen allt för lättvindigt drar slutsatser.