CSRD: Allt du behöver veta

CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) innebär nya krav för hållbarhetsrapportering för företag i EU. I denna artikel får du en översikt av vad CSRD betyder för små och medelstora företag, vilka nya regler som gäller och hur du kan förbereda ditt företag för att möta dessa krav på hållbarhetsredovisning.

Vad är CSRD

Den 26 februari 2025 lade EU-kommissionen fram det så kallad Omnibus-förslaget. Förslaget skulle innebära att CSRD minskar i både omfång (alltså vilka som behöver rapportera) och omfattning (vad man ska rapportera på). När/om förslaget röstats igenom och svensk lag reviderats kommer texten nedan ändras. Tills dess gäller det som står nedan.

Vad är CSRD?

Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) är en lagstiftning som ökar transparensen kring företags hållbarhetsarbete. Företag som omfattas av CSRD är skyldiga att rapportera både sin påverkan på hållbarhetsfrågor och den finansiella effekt hållbarhetsrisker och möjligheter har på verksamheten.

För små och medelstora företag som är underleverantörer till större bolag blir CSRD särskilt relevant. De större företagen, som omfattas av CSRD, kräver ofta att sina underleverantörer också rapporterar hållbarhetsdata och följer de hållbarhetsstandarder som EU fastställer. Detta innebär att även om ett företag inte direkt omfattas av CSRD, kan det behöva anpassa sitt hållbarhetsarbete och rapportering för att möta kundernas krav.

Trots rapporteringskraven är CSRD inte normativ – det vill säga, företag måste inte vidta specifika åtgärder, men de ska redovisa hur hållbarhetsfrågor hanteras. CSRD är implementerat i svensk lagstiftning, inklusive Årsredovisningslagen, Aktiebolagslagen och Revisionslagen.

Vilka företag omfattas av CSRD?

CSRD gäller för företag som uppfyller fler än ett av följande kriterier:

Mer än 250 anställda under de två senaste räkenskapsåren.
Balansomslutning över 280 miljoner kronor.
Nettoomsättning över 550 miljoner kronor.

För noterade bolag är trösklarna lägre:

Mer än 10 anställda.
Balansomslutning över 5 miljoner kronor.
Nettoomsättning över 10 miljoner kronor.

Rapporteringen ska börja för räkenskapsår som inleds efter den 30 juni 2024. För mindre bolag gäller undantag fram till 2028, då skälen för undantag måste anges i förvaltningsberättelsen.

Observera att detta gäller just nu. Ett förslag till revidering har lagts fram i februari 2025, som innehåller avsevärda förändringar av gränserna ovan. De föreslagna gränserna skulle innebära att bara de allra största företagen, dvs de med fler än 1000 medarbetare och antingen en omsättning över 50 M$ eller balansomslutning över 25 M€ behöver rapportera.

Vad ska rapporteras enligt CSRD?

Rapporteringen ska inkludera:

Strategi och affärsmodell: Hur företaget adresserar hållbarhetsfrågor i sin strategi.
Styrning och resurser: Företagets kompetens och resurser för att hantera hållbarhetsfrågor.
Dubbel väsentlighetsanalys: Företagen ska identifiera vilka hållbarhetsområden som är väsentliga baserat på påverkan och finansiell betydelse.

För varje väsentligt område ska särskilda rapporteringskrav uppfyllas. Vår guide innehåller mallar och stöd för att genomföra en dubbel väsentlighetsanalys.

Hållbarhetskrav för små och medelstora företag

Små och medelstora företag (SME) har ofta mindre påverkan än större bolag, men deras hållbarhetsarbete är fortfarande viktigt. CSRD inkluderar noterade SME, och EU har utvecklat två standarder för att underlätta hållbarhetsrapporteringen:

1. ESRS LSME (Listed SME):
Mindre noterade bolag är skyldiga att rapportera i enlighet med den här standarden. Rapportering enligt ESRS LSME innebär att företagen behöver genomföra en dubbel väsentlighetsanalys men kraven är förenklade i jämförelse med kraven för större företag.

2. VSME (Voluntary SME):
Den här standarden är som namnet antyder frivillig, den har tagits fram som stöd för mindre företag. Onoterade bolag kan använda denna standard för att möta krav från större kunder och leverantörer som omfattas av CSRD.

Företag delas in i tre kategorier baserat på storlek:

Mikrobolag: Högst 10 anställda, 700 000 euro i nettoomsättning eller 350 000 euro i balansomslutning.
Små bolag: Högst 50 anställda, 8 miljoner euro i nettoomsättning eller 4 miljoner euro i balansomslutning.
Medelstora bolag: Högst 250 anställda, 40 miljoner euro i nettoomsättning eller 20 miljoner euro i balansomslutning.

Om Omnibus, revideringen som nämnts ovan, går igenom som den ser ut idag, kommer det endast vara obligatoriskt att rapportera för de allra största företagen. Man vill i förslaget också undvika spridningseffekter, dvs att de större företagens rapporteringskrav belastar mindre företag. Därför föreslås att en frivillig rapporterings-standard antas som kan användas av alla företag som inte omfattas av kraven. Den frivilliga standarden skulle bygga vidare på VSME (se ovan). Att ta med sig är alltså att VSME kommer finnas kvar och fortsatt vara relevant för små och medelstora bolag, men att en ny version av VSME kommer komma (givet att Omnibus går igenom).

Varför CSRD är viktigt för små företag

Även små företag påverkas av krav från marknaden, kunder och större bolag i värdekedjan. Ett aktivt hållbarhetsarbete stärker affärsmodellen, förbättrar relationer med intressenter och ger långsiktig affärsnytta.

För småföretag som är underleverantörer till större företag blir CSRD särskilt viktigt. Större företag, som har krav på hållbarhetsrapportering, ställer ofta samma krav på sina underleverantörer. Att arbeta med hållbarhet, även på frivillig basis, skapar nya affärsmöjligheter och ökar förtroendet på marknaden.

Så kommer du igång med hållbarhetsrapportering

1. Använd Hållbarhetsguiden för små och medelstora företag
Förberedelser inför rapportering – Lär dig vilka hållbarhetsdata du ska rapportera och hur du förbereder ditt företag för hållbarhetsrapportering.
Till Hållbarhetsguiden

2. Rapportering enligt ESRS
Följ European Sustainability Reporting Standards (ESRS) för att säkerställa korrekt rapportering. Anpassa rapporteringen för Listed small medium-sized enterprise (LSME) eller Voluntary small medium-sized enterprise (VSME) beroende på ditt företags storlek.

3. Rapportera till kund
Efter att ha samlat och rapporterat hållbarhetsdata, dela din rapport med kunder som kräver denna information.

Sammanfattning

CSRD är ett viktigt steg mot ökad transparens och ansvar i företags hållbarhetsarbete. Genom att förstå rapporteringskraven och implementera hållbarhetsstrategier kan företag, oavsett storlek, skapa värde för både affären och samhället. För små företag innebär detta en möjlighet att visa på engagemang och påverka positivt inom sin bransch.

Källan: Beyond Intent

Vanliga frågor och svar

Lagstiftningen Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) handlar om att öka transparensen kring företags hållbarhetsarbete, företag är skyldiga att rapportera hur de arbetar med hållbarhetsfrågor. De behöver ange vilken påverkan de har på hållbarhetsfrågor såväl som vilken finansiell effekt hållbarhetsfrågor har för företag i form av risker och möjligheter. Däremot är CSRD inte normativ, företag behöver inte agera på ett särskilt sätt. CSRD har implementerats i till exempel Årsredovisningslagen (1995:1554), Aktiebolagslagen (2005:551) och Revisionslagen (1999:1079).

CSRD omfattar stegvis aktiebolag som uppfyller mer än ett av följande villkor:
- medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 250,
- bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 280 miljoner kronor,
- bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 550 miljoner kronor.
För noterade bolag är kraven snävare:
- Medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10,
- Bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 5 miljoner kronor,
- Bolagets redovisade nettoomsättning har fört vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 10 miljoner kronor.
Noterade bolag med fler än 10 medarbetare omfattas av CSRD. Små företag omfattas också indirekt genom att deras kunder och leverantörer kan behöva uppfylla kraven och då få information även från de mindre företagen.
Kunder behöver rapportera in hållbarhetsinformation om sin värdekedja, därför kan underleverantörer behöva dela data med sina kunder om exempelvis sina växthusgasutsläpp och förhållanden för medarbetare.
Rapportering sker första gången för räkenskapsår som inleds efter 30 juni 2024. Sedan följer mindre bolag successivt. För räkenskapsår som inleds före 2028 kan dessa företag tillämpa ett undantag från rapportering. Företaget ska då i sin förvaltningsberättelse ange varför hållbarhetsinformationen inte har lämnats.
För att kunder ska uppfylla de krav som ställs på dem kan de behöva information från dig som underleverantör. Därför kan kunder ställa frågor om exempelvis växthusgasutsläpp för de produkter eller tjänster de köper, andra frågor kan handla om era medarbetare.

CSRD-rapporteringen kommer innehålla mycket information om hur kunden arbetar med hållbarhetsfrågor vilket kan vara relevant för dig som underleverantör. Det kan också vara av intresse för dig som underleverantör att företag som omfattas av CSRD ska rapportera in sina betalningsvillkor och särskilt meddela sena betalningar till små och medelstora företag.
Exempel på information som kunder kan efterfråga är om man har policyer och arbetar med hållbarhetsfrågor. Annan information är växthusgasutsläpp samt frågor om medarbetare.

För att underlätta för mindre företags rapportering av data har EU uppdragit organisationen EFRAG att utveckla en standard för frivillig rapportering.

Här kan du hitta uppdaterad information om hur arbetet fortskrider.

Tanken med det här initiativet är att mindre företag ska kunna förutse frågor som kan komma och standardisera sina svar.
CSRD innebär en ny lagstiftning och de flesta aktörer är överens om att under en övergångsperiod kommer data inte vara fullständig men att läget sedan förväntas tydliggöras allt eftersom. Alltså förväntas kraven på leverantörer att tillgängliggöra hållbarhetsdata att öka kontinuerligt. Det kommer då också i allt större utsträckning att vara en konkurrensfördel att ha bra hållbarhetsinformation tillgänglig.
Börja fundera över vad du vill använda rapporteringen till och vem som är målgruppen. Utgå sedan från ditt företags väsentliga hållbarhetsfrågor. Om du inte har några formella krav på dig att hållbarhetsrapportera är en rekommendation att använda de frivilliga standarder för mindre företags hållbarhetsrapportering som utvecklats av EU. De har tagits fram av experter och bygger på internationellt erkända ramverk.
Det beror på, det kan vara så att ditt företag omfattas av rapporteringskraven (se ovan) och då ska du enligt Årsredovisningslagen använda de standarder som utvecklats inom EU. Om du inte direkt omfattas av kraven kan det vara bra att ändå använda de frivilliga standarder som finns så att du får med relevant information. En annan fördel är att du kan hänvisa till att du använder de riktlinjerna.
Det finns inga krav på hur data ska samlas in, det viktiga är att man kan spåra ursprung och lita på informationen. Det finns olika verktyg för att underlätta insamling av data men det är inget krav att använda något sådant.
Det finns olika verktyg för att underlätta insamling av data men det är inget krav att använda något sådant. EU har tagit fram stöd för just små och medelstora företag som kan vara hjälpsamt att ta stöd av.
Det finns inga bestämmelser om att man ska använda experter för att hållbarhetsrapportera. Däremot kan det finnas frågeställningar där det kan vara bra med särskilt stöd, exempelvis för att beräkna sina växthusgasutsläpp eller för att utveckla policyer.
Utgångspunkten för kommunikationen bör vara de frågor som är viktigast för verksamheten och de som berörs av den, utgå därför från din dubbla väsentlighetsanalys.

Fundera över vem du vill nå så att du anpassar språk och form till din målgrupp.