Företagsrekonstruktion alternativ till konkurs

Rekonstruktion i stället för konkurs

Lagen om företagsrekonstruktion infördes 1996, utifrån den statliga Insolvensutredningens betänkande SOU 1992:113 och erfarenheterna av nittiotalskrisen. Lagen ger en möjlighet för företag som hamnat i ekonomiska svårigheter, men som på sikt kan komma på rätt köl igen, andrum att kunna lösa problemen.

För att en rekonstruktion ska kunna bli aktuell krävs att företaget är på obestånd, alltså att det inte kan betala sina förfallna skulder eller är på väg att inom kort inte kunna göra det. Det måste även finnas förutsättningar för att rekonstruktionen ska leda till att de ekonomiska problemen löses, så att verksamheten blir lönsam igen. 

Ansökan ges till tingsrätten

Det är oftast ledningen i företaget som ansöker om rekonstruktion. En borgenärs ansökan godkänns bara om företaget det gäller har medgett ansökan. Ansökan görs till tingsrätten och om den är komplett kan beslut oftast fattas samma dag. Tiden är ju föga förvånande en kritisk faktor för att en rekonstruktion ska lyckas.

Om tingsrätten godkänner ansökan kan företaget under tiden rekonstruktionen pågår inte försättas i konkurs eller drabbas av utmätning annat än i särskilda fall. Tingsrätten utser en rekonstruktör. Det är rekonstruktörens uppgift att undersöka om verksamheten går att bedriva vidare och i så fall hur. En viktig uppgift är att nå en ekonomisk uppgörelse med dem som företaget har skulder till (ackord).

Tre månader i taget

En företagsrekonstruktion är ett slags undantagstillstånd. Det kan inte pågå hur länge som helst. När tingsrätten fattat beslut om rekonstruktion gäller det beslutet under tre månader. Därefter kan företaget begära att rekonstruktionen ska förlängas med tre månader i taget. Som längst kan den pågå under ett år. Om inte skulderna lyckats avvecklas inom ett år anses företagsrekonstruktionen ha misslyckats.

Rekonstruktionsplan

För att företaget ska komma på rätt köl igen tar rekonstruktören tillsammans med företaget fram en rekonstruktionsplan. De åtgärder som vidtas kan delas upp i rekonstruktion i sak och finansiell rekonstruktion. En rekonstruktion i sak handlar om att se över företagets verksamhet så att den kan bli lönsam. Det kan handla om att göra en översyn av organisationen, lokaler, personal et cetera. Den finansiella rekonstruktionen innebär en uppgörelse med borgenärerna om hur de skulder som tynger företaget kan betalas.

Förfarande under rekonstruktionen

När företagsrekonstruktion pågår får bolaget generellt inte försättas i konkurs eller utmätas. Bolaget får inte heller betala skulder som uppkommit före beslutet om företagsrekonstruktion. Lönegarantilagen gäller för en arbetsgivare som är föremål för företagsrekonstruktion. Anställda får därmed under tiden som företagsrekonstruktionen pågår löner eller annan ersättning och pension betalade av staten, under förutsättningarna som anges i lönegarantilagen.

Ackordsförhandling

Som del av den finansiella rekonstruktionen kan antingen ett underhandsackord frivilligt överenskommas om mellan gäldenären och några eller alla borgenärer, eller så kan rätten besluta om ett offentligt ackordsförfarande. I en offentlig ackordsförhandling deltar endast borgenärer vilkas fordringar uppkommit före ansökan om företagsrekonstruktion, och inte heller borgenärer som kan få täckning för sin fordran genom kvittning eller vars fordran är förenad med förmånsrätt. Ackordet ska enligt lagen ge alla likaberättigade borgenärer lika rätt och som huvudregel minst 25 procent av fordringarnas belopp. Den föreskrivna minsta utdelningen ska utbetalas inom ett år efter att ackordet har fastställts, om inte samtliga nämnda borgenärer godkänner längre betalningstid. Vissa avvikelser kan godtas under särskilda omständigheter.

Närmare bestämmelser om ackordsförhandling, återvinning, borgenärssammanträde med mera finns i lagen om företagsrekonstruktion, främst kapitel 3.

Alla rekonstruktioner lyckas inte

En företagsrekonstruktion är ingen garanti för att det går att vända problemen till lönsamhet. Lagen uttrycker det som att beslut om rekonstruktion inte får meddelas ”om det saknas skälig anledning att anta att syftet med företagsrekonstruktionen kan uppnås.” Hopplösa fall kommer alltså inte i fråga. Däremot finns det många fall där möjligheten finns, men där olika omständigheter kan få resultatet att tippa över åt olika håll. Mellan 2011 och 2015 lyckades nära nog hälften av alla företagsrekonstruktioner.