Tjänstledigt, vård av anhörig och andra orsaker till ledighet

Vård av anhöriga

En arbetstagare har rätt att vara ledig för att vårda en närstående som är svårt sjuk (livshotande sjukdomstillstånd). Som närstående räknas de närmsta släktingarna men även andra personer som den anställde har nära relationer med. Arbetstagaren ansöker om närståendepenning hos Försäkringskassan och rätten till vård av baserad på Försäkringskassan bedömning. Vård av närstående kan delas av flera personer, varav en åt gången utför vården.

Lagen om rätt till ledighet av trängande familjeskäl

Om en nära anhörig till en arbetstagare har avlidit, blivit allvarligt sjuk eller det på annat sätt har uppstått en akut familjesituation kan arbetstagaren ha rätt att vara ledig enligt lag om rätt till ledighet av trängande familjeskäl. Med nära anhörig menas exempelvis sammanboende, föräldrar, barn, barnbarn, maka, make, registrerad partner, syskon, mor- och farföräldrar samt svärföräldrar. Den anställde kan enligt kollektivavtal ha rätt till betald ledighet men annars är ledigheten, om inte arbetsgivaren och den anställde kommer överens om annat, inte betald.

Rätt till tjänstledighet för att prova på egen näringsverksamhet

En arbetstagare har efter 6 månaders anställningstid hos arbetsgivaren rätt att vara ledig i 6 månader för att prova på egen näringsverksamhet. Rätten förutsätter att arbetstagaren inte konkurrerar med arbetsgivaren eller att avbrottet inte innebär en väsentlig olägenhet.

Tjänstledighet för studier

En arbetstagare som har varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader de senaste två åren har rätt att vara tjänstledig för utbildning. Arbetstagaren ska ansöka om ledighet och arbetsgivaren kan sedan skjuta upp den begärda ledigheten. Om du som arbetsgivare vill skjuta på ledigheten i mer än 6 månader (tiden räknas från när ansökan om ledighet lämnats in) behövs det eventuellt tillstånd från den fackliga organisation som berörs. Facket har rätt till överläggning kring arbetsgivarens beslut att skjuta upp ledigheten om de begär det inom en vecka. Arbetstagaren kan få förläggningen av ledigheten prövad i domstol om arbetstagaren inte kunnat börja sin utbildning inom två år.

Självstudier ger inte rätt till ledighet. För att räknas som studier ska utbildningen vara planmässig och innehålla i alla fall mindre inslag av undervisning. Arbetstagaren får själv välja omfattningen av ledigheten d.v.s. även studier på deltid är tillåtna.

Arbetstagaren har rätt att efter underrättelse till arbetsgivaren avbryta sin studieledighet och återgå till sitt arbete i förtid. En arbetstagare som varit ledig kortare tid än en vecka har rätt att omedelbart återgå till sin tjänst. Om ledigheten varat i mindre än ett år har den anställde rätt att komma tillbaks till arbetet inom två veckor från det att arbetsgivaren mottagit underrättelsen. Har studieledigheten varat i mer än ett år ska den anställde få komma tillbaks inom en månad.

Om den anställde varit borta en längre tid kan den lediges tjänst ha förändrats – en sådan förändring bör förhandlas med facket när förändringen sker, annars finns det risk för skadeståndsskyldighet för arbetsgivaren.

Ledighet på grund av facklig utbildning

En arbetstagare har rätt till ledighet för facklig utbildning. Rätten till ledigheten gäller för alla arbetstagare och det kräver inte någon kvalifikationstid. Med facklig utbildning menas exempelvis utbildning som inriktas på arbetsrättsliga förhandlingar, kollektivavtal, arbetsmiljö, arbetsrätt etc. Den anställde kan även om den är anmäld som förtroendevald har rätt till ledighet enligt förtroendemannalagen.

Politiska uppdrag

Arbetstagare med poliska uppdrag inom riksdag, kommun eller landsting har rätt till ledighet för att utföra sina åtaganden. Den som blir anställd som politisk sekreterare av kommun eller landsting har också rätt till ledighet.

Annan tjänstledighet

En arbetstagare har ingen allmän rätt ta ledigt och inte utföra arbete enligt anställningsavtalet för att exempelvis renovera hemma eller utlandsresa. Om arbetstagaren och arbetsgivaren trots detta ändå avtalar om allmän tjänstledighet finns det ingen laglig rätt för den anställde att avbryta en avtalad tjänstledighet i förtid. Även i dessa fall bör du som arbetsgivare skriftligt dokumentera vad som gäller för ledigheten t.ex. perioden.

Det är också vanligt att arbetsgivare inte gör löneavdrag för viss kortare tjänstledighet. I vissa kollektivavtal kallas detta för permission. Det kan handla om att arbetsgivare inte gör löneavdrag vid förstagångsbesök hos läkare, nära anhörigs begravning m.m. Om du som arbetsgivare inte har kollektivavtal som räknar upp anledningarna för permission bör du ha dokumentation t.ex. i personalhandbok eller policy vilka frånvaroanledningar som ska ge rätt till tjänstledighet med lön, omfattning och förutsättningar för beviljande av sådan ledighet. Detta för att alla arbetstagare ska kunna behandlas lika. Även i dessa fall bör du som arbetsgivare skriftligt bevilja ledigheten i varje enskilt fall och ange vad som gäller för ledigheten t.ex. perioden.