Daniel Wiberg: ”Frihandeln är livsviktig för dig som småföretagare”

I tider av ekonomisk och politisk oro är det lätt att ifrågasätta globalisering, frihandel och öppenhet mot omvärlden. Men handel med andra länder och företags förmåga att nå ut på internationella marknader är avgörande för Sveriges ekonomi, arbetsmarknad och vår gemensamma välfärd.

Eurostats statistik för 2013 visar att små företag (under 50 anställda) står för 25 procent av exporten till andra EU-länder. En betydande siffra med tanke på att nära tre fjärdedelar av Sveriges varuexport går till Norden och Europa.

Men när internationell handel och export diskuteras är det viktigt att inte glömma bort importen. Många svenska företag bygger sin produktion och verksamhet delvis på import. Företagarnas rapport ”Småföretagen är större än du tror i utrikeshandeln” från 2014 visade att nästan vart fjärde småföretag med 1–4 anställda importerade varor, medan cirka 8 procent av småföretagen hade export av varor. De små företagen stod 2012 för 36 procent av Sveriges importvärde, respektive 22 procent av exportvärdet.

Många småföretagare deltar inte själva i handel utan är underleverantörer till större företag som handlar internationellt. Småföretagen står indirekt för mer än hälften av förädlingsvärdet i exporten på grund av att de är leverantörer till stora exporterande företag, och en stor del av sysselsättningen i småföretagen finns på grund av utländsk efterfrågan, visar en aktuell rapport från OECD. Förbättrade möjligheter till handel för multinationella stora företag får därför ofta effekter även för lokala småföretag utan egen export och import.

Vårens toppmöten i EU kommer mer än vanligt handla om EU:s framtid och Storbritanniens utträde ur unionen. En annan fråga som blivit allt viktigare rör säkerheten för medborgare och företag i Europas medlemsländer, inte minst i Sverige. Detta är en fråga som EU gemensamt måste hörsamma och agera på, innan det leder till ökad extremism och sönderfall inom EU.

Det är dock viktigt att inte glömma det som är grunden för hela EU-samarbetet, den fria rörligheten av personer, kapital, varor och tjänster. EU:s ledare måste nu mer än någonsin arbeta för att förbättra den inre marknadens funktion. Fortfarande finns konkreta hinder för rörlighet av varor och tjänster i EU. Och vi riskerar nu en tillbakagång, bland annat till följd av Brexit.

Stora företag kan ofta relativt enkelt komma runt handelshinder, de har ekonomiska och juridiska resurser för att hantera hindren. Samma hinder kan emellertid vara helt oöverstigliga för småföretag med begränsade resurser. Det är därför som frihandelsavtal troligen gynnar småföretagen mest.

Handel är alltså en förutsättning för ekonomisk tillväxt och välfärd. Frihandelsavtalen som EU förhandlar är en dörröppnare till världsmarknaden för många svenska företag. Genom att avveckla tullar och minska handelshinder underlättas det ömsesidiga utbytet av varor, tjänster och investeringar, vilket i längden syftar till att stimulera ländernas ekonomier, skapa fler jobb och främja utbyte av teknik, kunskap och idéer. Genom att sänka trösklarna för mer utrikeshandel kan våra företag, stora som små, agera med hela världen som marknad.

BRA: Småföretagare vinner på frihandel och öppenhet.

DÅLIGT: Extremism och sönderfall inom EU hotar handeln.