Från barnslav till finkrogarnas leverantör
Klockan är strax efter åtta på morgonen. Sutip Austad ska strax bege sig ut i växthusen för att börja dagens sysslor på Austad gård, vid slutet av en grusväg i Spekeröd utanför Stenungsund. Först ska hon bara bocka av listorna med beställningar till gårdens fem grossister – tre i Göteborg, en i Halmstad och en i Skövde.
– I princip allt jag odlar är sålt i förväg. 99 procent går till finkrogar runtom i landet, berättar Sutip Austad.
Hon har varit i gång sedan klockan tre på morgonen – för mycket sömn fungerar inte för henne. Dagens första lastbil har redan lämnat gården, strax efter sex på morgonen, lastad med ekologiskt odlade grönsaker och kryddväxter.
Austad gård omsätter cirka 1,5–2 miljoner kronor per år, med en vinst på 500 000–700 000 kronor om året. Sutip Austad sköter i stort sett odlingarna – på totalt 1 000 kvadratmeter – på egen hand.
Hon har väckt mat-Sveriges intresse med ständiga överraskningar och sprillans nya växtversioner, till exempel Thip timjan med en mjuk stjälk som restauranggäster sliper peta bort ur maten. Idéer leks fram, ofta i samarbete med stjärnkocken och krögaren Stefan Karlsson som bland annat driver SK Mat & Människor i Göteborg. Faktum är att ett helt växthus är tillägnat just experimenterandet.
– Det är min lekstuga. Jag ska vara med på Bokmässan i Göteborg i september så just nu försöker jag trolla fram unika grejer att visa upp där.
I fjol släpptes boken Den asiatiska köksträdgården – odling och filosofi (Natur & Kultur) som kallats ”Årets häftigaste odlingsbok” av recensenter. Där får läsaren veta hur Sutip Austad via sin kusin träffade en svensk pilot och så småningom byggde upp sitt liv och företag här. Mot alla odds.
När hon var sex år dog pappan. Redan då ansvarade Sutip för att hitta mat åt sig och sina två yngre systrar, i naturen. Som åttaåring pantsattes hon och växte upp som slav.
"Jag köpte en grep och en massa frön. Sedan grävde jag allt för hand. Grannarna trodde att jag blivit tokig."
– Jag var 28 år när jag kom till Sverige. Det var då jag lärde mig att läsa och skriva. Så småningom öppnade jag en butik med asiatiska matvaror och grönsaker, som knappt fanns att få tag i då. Importerade och sålde, berättar Sutip Austad. Efter några livsturer och en flytt till västkusten stod hon utan jobb. Men tankarna hade börjat snurra kring en markplätt vid hennes och dåvarande makens gård. Det var blålera, där inget borde växa.
– Jag hade 300 kronor. Jag köpte en grep och en massa frön. Sedan grävde jag allt för hand. Grannarna trodde att jag blivit tokig.
I början försörjde Sutip Austad sig på att sälja nässlor från ravinen intill gården – och på att hålla svampplockarkurser. Via ett stipendium på 10 000 kronor kom hennes första växthus till och odlingen kunde ta fart på allvar. Barndomens kunskap om växter gav utdelning.
När det behövdes lyckades Sutip Austad övertala sina första kunder att bekosta ett nytt växthus. Ytterligare fyra växthus har kommit till på gården sedan dess. Under åren har hon mejslat fram egna metoder och arbetssätt, med mikropauser och ett bestämt lugn.
På väg mellan två växthus böjer hon sig ner och plockar en fyrklöver.
– Jag har tekniker för att orka jobba hårt. Jag vet precis vad jag ska ha klart en dag, med tydliga deadlines. Men jag stressar aldrig. Och jag tar många korta pauser. Släpp allt i någon minut och njut av det du gör. Då orkar du jobba häcken av dig.
Sutip Austad har gett ut kokboken Den asiatiska köksträdgården (Natur & Kultur) och hon kommer att delta på Årets Bokmässa.
Text: Malin Sund.