”Regeringen pratar hellre strategier än jobbskapande”
För två år sedan, när regeringen presenterade sin budget för 2016, skrev jag en artikel om regeringens alla strategier och vackra ord. Året innan hade regeringen styrt Sverige på en alliansbudget. Så 2016 års budget var regeringen Löfvens chans att sätta avtryck. Resultatet har emellertid blivit en besvikelse för företagare. Kostnadsökningar och skattehöjningar är det som har kommit att känneteckna Löfvens så kallade ”aktiva näringspolitik”.
Något som däremot aviserats i övermått är strategier. Syftet är säkert bra, men hur är det med måluppfyllelse och konkreta resultat? Låt oss titta på några exempel.
Nyindustrialiseringsstrategin identifierar fyra utmaningar för Sveriges industriella produktion, vilka i sin tur ligger till grund för de fyra fokusområdena som även utgör utgångspunkterna för arbetet: industri 4.0, hållbar produktion, kunskapslyft industri och testbädd Sverige. Vidare har det nationella innovationsrådet identifierat tre områden som centrala utmaningar för det svenska samhället i omställningen mot en mer klimatsmart värld, nämligen digitalisering, life science och miljö- och klimatteknik. Hänger du med?
Den nationella cykelstrategin ska verka för ökad och säker cykling. Hur går det, cyklar vi mer och säkrare?
En exportstrategi, livsmedelsstrategi och en strategi för kompetensförsörjningen har lanserats.
I januari 2017 presenterade regeringen även en nationell säkerhetsstrategi och den nya flygstrategin som bland annat går ut på att förmå flygresenärer att välja andra färdsätt än just flygplan. Finns det kanske högtflygande planer på samverkan med cykelstrategin?
En strategi för hållbar konsumtion, en strategi som syftar till att motverka överskuldsättningen, en särskild utredare med uppdrag att ta fram förslag till en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan.
Regeringen har antagit en strategi för solel, en svensk maritim strategi, en strategi för människor, jobb och miljö, en strategi för en giftfri vardag och en it-strategi för gymnasiet.
En annan lite mer okänd åtgärd är att regeringen gav Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) i uppdrag att genomföra en studie om hur medborgares vilja och möjlighet att utnyttja kollektivtrafik på landsbygden kan öka. Just på landsbygden kanske det är bristen på kollektivtrafik, snarare än viljan, som saknas. Men man kan ju alltid ta cykeln…
Utredningar, strategier och samordning är en naturlig del av regeringens styrning. Valet av områden säger dock mycket om regeringens prioriteringar. Förutom svepande formuleringar om ”aktiv näringspolitik” så tycks regeringen vara mer intresserad av just strategier än av företag och jobbskapande. En aktiv näringspolitik måste uppmuntra företagande och stärka den svenska konkurrenskraften, inte utarma den.
Då, för två år sedan, kunde jag skämta om regeringens alla strategier. I dag är det inte längre lika roligt. Om några dagar presenteras regeringens budgetproposition för 2018 – vad är regeringens företagarstrategi?
Bra!
Löfven utlovade en aktiv näringspolitik i budgeten 2016.
Dåligt!
Två år senare är det skatte- och kostnadshöjningar är resultatet.