Experten: Blandade besked om arbetsgivaravgiften
Sverige har bland de högsta arbetsgivaravgifterna inom OECD. Tillsammans med höga skatter på bruttolön innebär det höga kostnader för att anställa. En aktuell enkät från Företagarna visar att höga arbetsgivaravgifter är det viktigaste hindret mot att anställa – 7 av 10 företagare som vill rekrytera ser det som ett betydande hinder. Det drabbar både företag som vill växa och de som står utanför arbetsmarknaden och vill in.
Detta erkänns av både regeringen och oppositionspartierna. I partienkäten tar både Socialdemokraterna och Miljöpartiet upp den sänkta arbetsgivavgiften för enmansföretag som anställer sin första medarbetare, det så kallade växa-stödet. Det är en reform som Företagarna välkomnat och som vi gärna skulle vilja ses förlängas och byggas ut. Den lyfts även fram av Janine Alm Ericson från Miljöpartiet i valduellen.
Generell sänkning långt borta
Inget parti vill prioritera generella sänkningar av arbetsgivaravgiften, utom möjligen Kristdemokraterna. Moderaterna, Liberalerna, Centern och Sverigedemokraterna nämner alla olika former av riktade sänkningar. Moderaterna och Liberalerna framhåller särskilt den av Alliansen föreslagna nya anställningsformen för unga och nyanlända, inträdesjobb, som innefattar slopad arbetsgivaravgift under tre år. Centern tar därtill upp sänkningar riktade mot småföretagare, Sverigedemokraterna likaså, även om ingen av dem nämner växa-stödet uttryckligen.
”Att Moderaterna avfärdar växa-stödet är en aning underligt”
Att Cecilia Widegren och Moderaterna avfärdar växa-stödet är en aning underligt, då skälen de anför till det egentligen är anledningar att utvidga den reformen. Samtidigt har partiledaren Ulf Kristersson i en intervju i Dagens Industri i början av mars avfärdat generella sänkningar av arbetsgivaravgiften. Moderaterna verkar inriktade på att stärka drivkrafterna för jobb genom sänkta inkomstskatter snarare än sänkta arbetsgivaravgifter.
Ur politiskt perspektiv är det lätt att förstå – skatten på lönen är något de flesta ser och känner till, medan arbetsgivaravgiften är en ”dold” skatt eftersom den betalas av arbetsgivaren (när folk tror att de betalar ”trettio procent i skatt” är det den kommunala inkomstskatten de tänker på, men i själva verket är den sammanlagda skatten på arbete betydligt högre). Samtidigt vill Moderaterna – till skillnad från Miljöpartiet – att arbetsgivaravgiften ska redovisas i löntagarens kontrolluppgift. Om fler kände till att de betalat över 30 procent i skatt redan på bruttolönen, så kanske det politiska trycket på sänkta arbetsgivaravgifter skulle öka.
Riktade sänkningar troligen mer effektiva
Att sänka arbetsgivaravgiften för alla är en ”dyr” reform – samtidigt som det skulle sänka kostnader för företag brett och göra det billigare att anställa. Dock är det troligt att mer riktade sänkningar är mer effektiva för att sänka trösklarna för grupper av arbetstagare som idag har svårt att komma in på arbetsmarknaden, där det skulle vara en vinst både för individerna och samhällsekonomin om de gick från utanförskap till arbete.
Företagarna vill se sänkta kostnader för att anställa – och i det är sänkt arbetsgivaravgift en viktig del. Växastödet är ett bra första steg – och det kan utökas. Andelen av arbetsgivaravgiften som är ren skatt (allmän löneavgift) har ökat de senaste åren – den skulle kunna minskas. Nedsatta arbetsgivaravgifter för särskilt utsatta grupper kan ge goda effekter – om det utformas på rätt sätt. Det finns, som synes, mycket att göra.