Skatterna som ska sänkas – eller höjas
C: Centerpartiet vill sänka arbetsgivaravgifterna på flera sätt, särskilt för de minsta företagen och för nyanlända, unga eller långtidsarbetslösa under viss tid. Föreslår också en ny förenklad företagsform (”ingångsföretag”) med 25 procents schablonbeskattning, bättre skattebehandling av personaloptioner och fåmansbolag (3:12-reglerna), utökat investeraravdrag, utökat rutavdrag, med mera. Centerpartiet är det riksdagsparti som tydligast ägnar uppmärksamhet åt förbättrade skatter för företag och företagare.
L: På företagarområdet föreslår Liberalerna utökade skattelättnader för personaloptioner, höjt och breddat rutavdrag och skattebefrielse för vissa enkla jobb. Sänkning av bolagsskatten och höjda miljö- och klimatskatter kan också bli aktuellt. Partiet har tydligt gått i positiv riktning vad gäller förslag om skatteförbättringar för företag och företagare de senaste åren.
M: Moderaterna förordar liksom övriga allianspartier så kallade inträdesjobb, där arbetsgivaravgiften slopas i tre år för nyanlända och unga. Föreslår också förbättrade skattevillkor vid generationsskiften i fåmansbolag, utökade personaloptioner, sänkt bolagsskatt och utvidgat rutavdrag, liksom ökade avdragsmöjligheter för företag som klimatkompenserar. M är historiskt sett ett företagarvänligt parti, och förblir så, men inriktar nu huvuddelen av sina förslag om skattesänkningar på löntagare.
SD: Partiet har en blandad påse av skatteförslag, men ser bibehållen finansiering av välfärden som viktigare än sänkt skattetryck. Arbetsgivaravgiften ska sänkas med max 300 000 kronor per år för företag med upp till tre anställda, rutavdraget ska utökas och flygskatten avskaffas. I övrigt riktas många förslag om skattesänkningar till anställda och äldre. SD har blivit tydligare i sin skattepolitik de senaste åren, men partiets syn på företagande är fortsatt kluven.
KD: Huvudfokus i partiets skatteförslag är sänkt inkomstskatt för låg- och medelinkomsttagare och pensionärer, och minskad statlig inkomstskatt. Rutavdraget ska utvidgas, löneskatten för äldre ska sänkas och höjning av vissa miljöskatter förordas. Samtidigt anger Kristdemokraterna att de vill se förändringar i 3:12-reglerna, och då i skärpt riktning. Det samlade intrycket är att partiets skattepolitik har vissa positiva inslag, men saknar helhetsgrepp ur företagarperspektiv.
MP: Grön skatteväxling är fortsatt huvudfokus för MP, med höjda miljöskatter som viktigaste punkt. Sänkt skatt för småföretag finns också med på agendan i skatteväxlingen, men utan några mer konkreta förslag. Partiet har föreslagit geografiskt differentierade arbetsgivaravgifter, med en halvering i de mest utsatta glesbygdskommunerna, och förordar kilometerskatt på lastbilar. Överlag är dock MP ett av de minst profilerade partierna inom skattepolitiken.
S: Som regeringsparti har S haft möjlighet att driva skattepolitiken den senaste mandatperioden – med vissa begränsningar, förstås. Inför valet föreslås inga långtgående skatteförändringar. Entreprenörsskatten (3:12-reglerna) och exitskatten kan komma att lyftas upp igen efter valet, och sannolikt skulle det innebära vissa skattehöjningar. Partiet har gett signaler om att aktualisera delar av skatteförenklingsutredningen från 2014, men därutöver finns inte mycket att gå på ur skatteperspektiv för företagare.
V: Så gott som total frånvaro av förslag om sänkta skatter överlag, och i synnerhet vad avser företagande. V föreslår (bland annat) höjda ägarskatter, återinförd arvs- och gåvoskatt och höjd bolagsskatt – alla förändringar som skulle göra det svårare och dyrare för företagare. De modesta skattesänkningar som antyds skulle riktas till anställda låg- och medelinkomsttagare, genom ett förändrat grundavdrag.