Krönikan: Vargen kommer!

Den svenska ekonomin befinner sig för tillfället i högkonjunktur. Konjunkturinstitutets mätningar visar att tillväxten för det andra kvartalet var oväntat stark. Sveriges BNP förväntas växa med 2,6 procent i år. Arbetslösheten har fallit tillbaka till nära 6 procent och inflationen, enligt måttet KPIF, väntas äntligen vara i linje med Riksbankens mål på omkring 2 procent. Produktionskapaciteten används till bristningsgränsen och företagen hinner inte leverera varor och tjänster för att möta efterfrågan. Det uppstår köbildning och andra tecken på överhettning.

Företagarnas egen konjunkturundersökning, Småföretagsbarometern, visade redan före sommaren att företagen inte levt upp till sina förväntningar från i fjol, till stor del på grund av att just produktivitetskapaciteten redan är överskriden. Även om konjunkturen fortfarande är stark så talar det mesta för att toppen har passerats. Konjunkturläget kommer att förändras och den svenska ekonomin kan vara på väg in i en lågkonjunktur.

i en lågkonjunktur minskar efterfrågan från konsumenter och kunder, det blir svårt att sälja allt som produceras. En utveckling som leder till nedgångar i realinkomst, industriproduktion och sysselsättning – samt fler konkurser.

Vad som slutligen utlöser lågkonjunkturen är svårt att veta, men att den globala tillväxten toppar i år, är de flesta bedömare eniga om. Politisk oro, brexit och penningpolitiska åtstramningar kommer att bidra till dämpad konsumtion och investeringar.

Till detta kommer sedan risken för handelskrig mellan USA och andra stora ekonomier, en utveckling som redan har börjat påverka Kina och EU negativt. En tvär inbromsning av den globala tillväxten kan snabbt leda till lågkonjunktur och även utlösa en mer omfattande ekonomisk kris.

Tidigare kriser lär oss att effekterna kan bli betydande. Senast i raden var finanskrisen 2007–2008, vilken drabbade större delen av världen och betraktas som den värsta finansiella krisen sedan den stora depressionen på 1930-talet. På flera håll i världen ledde krisen till flera års recession där hela länder riskerade att gå i konkurs.

I början av 2000-talet hade så kallade dotcom-bolag med fokus på internet och mobiltelefoni växt sig stora på kort tid, övervärderats och tvingades sedan i konkurs eller till försäljning vilket ledde till den uppmärksammade it-kraschen. Effekterna på såväl samhällsekonomin som sysselsättningen blev stora.

Början på 1990-talet var än mer turbulent och Sverige drabbades av en osedvanligt djup ekonomisk kris. De offentliga finanserna försämrades i takt med att utgifterna ökade och intäkterna stagnerade. Budgetunderskottet växte hastigt.

Konjunkturläget är dock inte skrivet i sten. Fortfarande tror majoriteten av företagen på fortsatt tillväxt och förbättrad lönsamhet. Men lågkonjunkturen kommer, frågan är bara när?

Bra!
Vi är på toppen av en högkonjunktur.

Dåligt!
Allt fler tecken på överhettning i ekonomin.