Företagare tvingas jobba gratis åt SCB
Det är bäst att du tar ett djupt andetag om du får ett brev från Statistiska Centralbyrån (SCB) där de uppmanar dig att lämna uppgifter till den så kallade Intrastatrapporten. Intrastat är en gigantisk insamling av statistik över handel av varor inom EU. Och det är landets företagare som ska göra jobbet. Ett tidskrävande arbete varje månad – och helt utan ersättning.
Henrik Johnsson driver ett flertal e-handelssajter samt några fysiska butiker som fokuserar på friluftsliv, airsoft, skytte och militär utrustning som kängor och kläder. Det breda sortimentet omfattar runt 8 000 olika artiklar och cirka 80 procent kommer från leverantörer inom EU. Företaget har 18 anställda.
Och det är här som problemen börjar. Den som driver en framgångsrik verksamhet (med en årsomsättning på mer än 9 miljoner kronor) och där merparten av produkterna kommer från EU väcker SCB:s hunger för statistik.
Henrik tar ett djupt andetag när det är dags att förklara hur uppgiften påverkar hans dagliga liv som företagare.
– Intrastat är en absurt tidskrävande insamling av statistik. Varenda vara i hela vårt sortiment som kommer från en leverantör inom EU ska specificeras med vikt, ett så kallat Taricnummer och inköpsland. För ett importtungt bolag är detta i praktiken omöjligt.
Av företagets totalt 8 000 produkter kommer drygt 6 000 från leverantörer inom EU och dessa ska redovisas varje månad. Om Henrik i stället handlar från länder utanför EU, exempelvis Kina och Indien, så slipper han redovisa till SCB.
”Det är en absurt tidskrävande regelbörda”
Det är lätt att tappa bort sig när Henrik Johnsson börjar förklara hur arbetet med statistikinlämning fungerar. Varor, vikter, nummer och ursprungsländer ska sorteras och matas in i det program som SCB tillhandahåller.
– Det är dessutom ett obegripligt primitivt program som SCB använder, både rent tekniskt och sett ur användarvänlighet. Här borde SCB verkligen rycka upp sig.
Men Statistiska Centralbyrån använder sin rätt till myndighetsutövning och behöver inte fundera i termer av användarvänlighet.
– Ett kommersiellt företag hade aldrig kommit undan med att erbjuda ett sådant dåligt digitalt verktyg, men SCB behöver inte bekymra sig om vad användarna tycker eftersom de använder lagstiftningen och tvingar oss företagare att utföra denna uppgift.
SCB försvarar insamlandet av statistik till Intrastat med att den utgör en viktig del av beräkningen av Sveriges handelsbalans och ekonomiska status.
Nu är det inte alla företag som behöver lämna uppgifter till Intrastat. I sin jakt på statistik granskar SCB alla skattedeklarationer och när ett företag omsätter mer än 9 miljoner kronor kommer en uppmaning att leverera statistik som ett brev på posten.
– Det här är en stor regelbörda som kostar mycket pengar. Jag jobbar med e-handel och det är redan en prispressad bransch där konkurrenter utomlands inte har samma regelbörda som i Sverige. Regelbörda är kostnadsbörda, ett samband som inte myndigheter verkar förstå.
SCB:s Intrastarapport tar 4–8 timmar i anspråk varje månad och det är Henrik själv som gör jobbet.
– Jag skulle kunna låta en extern konsult göra jobbet men det kan kosta 10 000-tals kronor i månaden och det har vi inte resurser till.
Henrik Johnsson är bara en av många företagare som har hörsammat Företagarnas upprop att lyfta fram absurda regler, obegriplig byråkrati och tokiga blanketter. Företagarna prioriterar regelbörda under det kommande året och förklaringen är enkel: som företagare ska du kunna fokusera på att skapa jobb och tillväxt. Byråkrati, regler och blanketter ska anpassas för småföretagare – inte tvärtom. Och samtidigt som många politiker och myndigheter talar sig varma för att göra tillvaron enklare för företagare är dessvärre utvecklingen den motsatta.
Många företagare vittnar om att det inte bara är skatter och avgifter som är betungande arbetsuppgifter. Minst lika mycket arbete orsakar alla de projekt som olika myndigheter initierar – och där de använder lagstiftningen för att tvinga företagare att delta.
– Vi har redan fullt upp med att uppfylla de krav som finns vad gäller bokföring, redovisning och skatter. Då är det så tröttsamt när det trycks på med nya bördor från en hel rad av olika myndigheter som alla verkar ha sina egna agendor. Vi lever i en internationell värld och svenska myndigheters administrativa iver riskerar att snedvrida konkurrensen till förmån för utländska företag som inte har samma regelbörda som vi har i Sverige.
Regelbördan är en belastning för Sverige, det konstaterar OECD i sin rapport ”OECD:s Regulatory Outlook” där man har undersökt regelbördan för företag i samtliga OECD-länder. Bland det man anser Sverige bör förbättra finns framförallt områdena konsekvensutredningar, samråd med företag och intressenter samt utvärdering av regelverk.
Erik Ageberg är näringspolitisk expert hos Företagarna och det är han som leder kampanjen mot regelbörda:
– Det är givetvis viktigt att samla in uppgifter och statistik som kan hjälpa myndigheter att förstå hur företagen utvecklas – men det är inte alltid så att det som förenklar för myndigheter också underlättar för företag. Tvärtom innebär det ofta en administrativ börda.
Text: Per Manns.