Storföretag - dags för skärpning!

Samtidigt som betaltiderna har förbättrats i de flesta EU-länder under de senaste 20 åren så har utvecklingen i Sverige gått i motsatt riktning. Det är inte ovanligt att storföretag kräver allt mellan 60 och 120 dagars kredittid från sina underleverantörer, en utveckling som får allvarliga konsekvenser för den svenska ekonomin.

Problemen som följer av långa betaltider är en het politisk fråga och näringsminister Mikael Damberg (s) har nyligen presenterat ett lagförslag som innebär att Sveriges största företag tvingas redovisa sina genomsnittliga betaltider. Samtidigt har ett flertal näringslivsorganisationer, däribland Företagarna, lagt grunden till en frivillig betalningskod som presenterades i början av sommaren. Betalkoden syftar till att få storföretagen själva att på frivillig väg börja betala inom 30 dagar.

"Jag tror att det blir negativ publicitet för de storföretag som kräver långa betaltider och det kommer inte att uppfattas som ett hållbart företagande”

Trots att betaltider har hamnat i fokus så väljer flera storföretag att gå i motsatt riktning och kräver allt längre betaltider från sina underleverantörer. Vad vill du säga till de småföretagare som känner sig pressade av denna utveckling?

– Det är nya tider nu, vi har en kod på plats, det kommer att bli ett rapporteringskrav och jag har höga förväntningar på att inte minst de statliga bolagen agerar föredömligt. Jag hoppas att den här frågan blir väldigt offentlig, och att de bolag som inte tänker ställa upp på 30 dagars betaltid redogör varför. Jag tror att det blir negativ publicitet för dem som kräver långa betaltider och det kommer inte att uppfattas som ett hållbart företagande över tid, säger näringsminister Mikael Damberg.

Det nya rapporteringskravet innebär att storföretagen måste redovisa sina genomsnittliga betaltider. Men bland annat Företagarna hade hoppats att regeringen hade valt att gå ett steg längre och kräva att storföretagen också skulle tvingas redovisa vilka som är deras längsta avtalade betaltider och hur de hanterar så kallad omvänd factoring.

– Om vi ska få med oss storföretagen så kan vi inte dra åt skruvarna överallt. Jag försöker lägga ett balanserat förslag om rapporteringskrav så att vi kan följa utvecklingen över tid, säger Mikael Damberg.

Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg menar att storföretagens redovisning av faktiska betaltider behövs för att stärka småföretagens förhandlingsposition:

– Rimliga betaltider i näringslivet där stora köpare inte utnyttjar sin dominerande ställning en del av ett ansvarstagande och hållbart företagande. Ett modernt och konkurrenskraftigt näringsliv bygger på ömsesidigt förtroende, samt hållbara och goda relationer där företag skapar värde tillsammans i värdekedjor.

En undersökning från Intrum (European Payment Report 2018) visar att snabbare betalningar kan skapa upp mot 120 000 nya jobb i Sverige.

– Betaltider är en mycket angelägen fråga och vår granskning visar att nära 4 av 10 (37 procent) av svenska små och medelstora företag uppger att de hindras från att växa på grund av sena betalningar – och närmare vart femte företag anser att de skulle kunna anställa fler medarbetare om de fick betalt i tid, säger Fredrik Backman, vd för Intrum Sverige.

Text: Per Manns.