Margaretas protest mot tokiga regler
Margareta Carlsson driver ett konsultföretag i järnvägsbranschen tillsammans med sin man. Företaget har totalt sju medarbetare och huvudkontoret ligger passande nog i en nedlagd järnvägsstation vid södra stambanan utanför Nässjö. Men varken Margareta eller de övriga konsulterna tillbringar speciellt mycket tid i den fina stationsbyggnaden från 1874.
– Vi finns där kunderna finns och det betyder att vi reser runt hela landet för att utföra våra uppdrag, säger Margareta samtidigt som ett X2000 på väg mot Malmö yr upp snön utanför stationshuset.
I verksamheten ingår tre tjänstebilar och det är de administrativa rutinerna kring dessa som gör Margareta så frustrerad – framför allt trängselavgifterna och rutinerna hos Transportstyrelsen.
– Droppen var förslaget att införa en förmånsbeskattning av trängselskatt vid privat körning med förmånsbil. Enligt förslaget skulle jag sitta och jämföra alla körjournaler med de där futtiga fakturorna från Transportstyrelsen för att hitta om det eventuellt fanns 10 kronor någonstans där någon passerat en vägtull på privat resa. Kan du tänka dig vilken administrativ mardröm det hade blivit?
Många reagerade
Men det var inte bara Margareta Carlsson som reagerade, bland annat Skatteverket protesterade och förslaget har nu ersatts med en schablonmodell för beräkning av förmånsvärde när en tjänstebil passerar en vägtull i privat syfte. För de dagar då den anställde har haft både privata resor och tjänsteresor kan man använda en förenklad beräkningsmodell för att proportionera trängselskatten vid beräkningen av förmånsvärdet, upplyser Skatteverket.
”Företagens kostnader för att följa alla regler ökar med i storleksordningen 1,2 miljarder kronor årligen”
Margareta Carlsson hävdar att just trängselskatterna och den så kallade infrastrukturskatten orsakar onödigt mycket krångel.
– Eftersom konsulterna rör sig i hela landet så blir det kanske en trängselskatt på 11 kronor/månad från Stockholm, 9 kronor/månad från Göteborg och en broavgift på 19 kronor från Sundsvall. Jag får ett helt gäng pappersfakturor från Transportstyrelsen varje månad med småbelopp.
Margareta Carlsson har varit i kontakt med Transportstyrelsen för att be dem om elektronisk fakturahantering, men det har visat sig svårare än vad hon hade tänkt sig.
– I stället för en faktura på varje bil så kan jag nu få en samlingsfaktura, men Transportstyrelsen erbjuder inte elektronisk fakturering.
Den som råkar betala sent får betala dyrt
Transportstyrelsen skriver på sin hemsida att myndigheten inte erbjuder möjlighet att kombinera samlingsavi med e-avi. Om du väljer både trängselskatt och infrastrukturavgift, så kommer du att få en samlingsavi för respektive område, upplyser Transportstyrelsen. Och den som råkar betala sent får betala dyrt. Om en samlingsavi innehåller fem fordon, och den betalas sent, så tillkommer fem förseningsavgifter á 300 kronor per fordon!
Och de så kallade broavgifterna faktureras också separat från Transportstyrelsen. På myndighetens hemsida upplyser de att avgiften kan betalas med autogiro – så länge man inte är företagare.
Margareta Carlsson lutar sig tillbaka i fåtöljen i kontorsrummet och skakar på huvudet.
– Men tokigheterna slutar inte med det här. Vi fick en återbetalning från Transportstyrelsen på en dubbelbetald fordonsskatt.
Hon reser sig och hämtar ett kuvert som ligger på skrivbordet och tar fram ett utbetalningskort från Transportstyrelsen på drygt 2 000 kronor.
– Återbetalningen gick inte tillbaka till vårt bankkonto, utan i stället skickar de ett utbetalningskort som jag ska ta ut på Ica eller Pressbyrån. När jag försökte ta ut pengarna på Ica i Nässjö sa kassörskan att de inte betalar ut pengar till företagare, trots att jag hade ett registreringsbevis med mig. De betalar bara ut till privatpersoner.
Hon granskar utbetalningskortet och säger:
– Hur kan en stor myndighet skicka ett utbetalningskort till företagare och förvänta sig att man ska gå och köa på Ica för att få tillbaka pengarna.
Margareta Carlsson är bara en av många företagare som har hörsammat Företagarnas upprop att lyfta fram absurda regler, obegriplig byråkrati och tokiga blanketter.
”Företagens kostnader för att följa alla regler ökar med i storleksordningen 1,2 miljarder kronor årligen”
Bakgrunden till kampanjen är att du som företagare ska kunna fokusera på att skapa jobb och tillväxt.
Byråkrati, regler och blanketter ska anpassas för småföretagare – inte tvärtom.
Och samtidigt som många politiker och myndigheter talar sig varma för att göra tillvaron enklare för företagare så är dessvärre utvecklingen den motsatta.
Erik Ageberg är näringspolitisk expert på Företagarna och det är han som leder kampanjen mot regelbörda:
– Det är tydligt att det här är en fråga som engagerar många av våra medlemmar. Vår ambition är att kampanjen ska bidra till en debatt som leder till minskad regelbörda. Företagens kostnader för att följa alla regler ökar med i storleksordningen 1,2 miljarder kronor årligen. Det är inte rimligt.
Företagarna menar att spelregler är helt nödvändiga för att marknaderna som företagen verkar på ska fungera. Men när reglerna blir mindre ändamålsenligt utformade, eller helt enkelt för många, då skapas onödiga samhällsekonomiska kostnader med välfärdsförluster som följd.
Företagaren kommer att fortsätta att uppmärksamma regelbörda för småföretagare och redan i nästa nummer kan du läsa vad Transportstyrelsen svarar på Margareta Carlssons kritik.
Dela med dig av tokiga regler
Kampen mot regelbörda fortsätter! Dela med dig av dina erfarenheter här om tokiga regler, obegripliga tillstånd och absurda blanketter.
Text: Per Manns.