Val 2018: Hur kan vi lösa integrationen?

Vad behöver vi göra för att integrationen ska lyckas? Det är den heta frågan i premiären av tidningen Företagarens valdueller. Första ronden går mellan IT-företagaren Khashayar Farmanbar (S) och hemmansägaren och ölbryggaren Emil Källström (C).

VALFRÅGA #1: Hur ska fler nyanlända snabbare komma i arbete?

Arbetsförmedlingen är en viktig spelare under etableringstiden. Vilka utmaningar ser ni här och hur vill ni lösa dem?

S: (Khashayar Farmanbar): Arbetsförmedlingen har huvudansvaret för att hitta den kortaste vägen från första etableringsdag till egen försörjning, alltså under den nyanländas två första år. Men, Arbetsförmedlingen måste bli snabbare med att få in nyanlända i de insatser som finns.

C: (Emil Källström): Landets företagare använder sig knappt alls av Arbetsförmedlingen i sina rekryteringar. Vi behöver ett nytt system där olika aktörer får möjlighet att specialisera sig på olika målgrupper. Arbetsförmedlingen måste göras om i grunden.

S: De jobbcoacher som infördes lyckas bra för lätta fall, men ofta långt sämre än Arbetsförmedlingen för de som har svårt att få jobb och vi verkligen behöver lyckas med. Det är positivt att Arbetsförmedlingen nu startar arbetsgivarcenter tillsammans med näringslivet.

Vilken roll har företagen? Är det rimligt att arbetsgivare betalar full lön för en person som inte kan producera fullt ut?

C: Företag ska inte betala full lön för den som inte kan producera fullt ut.

Det som behövs är nya anställningsformer med lägre eller borttagna arbetsgivaravgifter och lägre ingångslöner för dem som i dag inte kommer in i arbete. Då kan hänsyn tas till ett utbildningsmoment där nyanlända inledningsvis kan lära sig både språk och yrkesfärdigheter på jobbet.

S: Alla ska ha samma lön för samma arbete, oavsett kön eller etnisk härkomst, men det finns situationer då det tar längre tid för en nyanländ att nå full produktivitetsnivå. Därför inför regeringen subventionerade introduktionsjobb.

Vad är bäst: att arbeta med en lägre ingångslön eller att vara beroende av bidrag för sin försörjning?

S: Att lagstifta om lägre löner leder till sänkt lönenivå i hela samhället och till fler yrken med lägre förädlingsvärde. Företag som blir beroende av underbetald arbetskraft får sämre konkurrenskraft, och de som jobbar så riskerar fortsatt bidragsberoende. Det vore förödande för köpkraften, tillväxten och integrationen.

C: Ett jobb är alltid bättre än passivitet, även med lägre ingångslöner. Det första jobbet är det viktigaste. Efter det är det enklare att byta jobb och göra lönekarriär.

Sedan flyktingkrisen 2015 tilldelas som huvudregel tillfälliga uppehållstillstånd. Finns det risker med det, ur etableringssynpunkt?

C: Osäkerhet om hur länge man får stanna i Sverige kan leda till att folk inte satsar på utbildning eller företagande och kan då leda till sämre etablering. Vi vill därför förbättra möjligheterna till språkinlärning, arbete och företagande redan under tiden som asylsökande.

S: Utan utsikter att få stanna i landet kan viljan att etableras och integreras minska. Å andra sidan kan möjligheten att skapa ett gott liv här bli en stark drivkraft till att jobba ännu hårdare.

”Det första jobbet är det viktigaste. Efter det är det enklare att byta jobb och göra lönekarriär.”

Förutom folkbildningsinsatsen ”Svenska från dag ett” vill regeringen att den samhällsorientering om hur praktiska saker fungerar i Sverige kompletteras med svenska normer och kultur.

I höstas ingick parterna en principöverenskommelse om etableringsanställningar, men denna utestänger såväl flera branscher som företag utan kollektivavtal. Är det rimligt?

C: Eftersom en majoritet av småföretagen saknar kollektivavtal är detta ett problem, speciellt som det är i småföretagen som de nya jobben växer fram. Det är därför orimligt att utestänga hela kategorier av företag och branscher.

S: Poängen med etableringsersättningar är att personer ska komma i arbete som de kan leva av, inte att de ska arbeta och fortsätta vara bidragsberoende. Den svenska modellen leder till framgång bland annat genom kollektivavtal som ser till individens trygghet och möjlighet att lyckas.

Hur gynnas entreprenörskraften bland nyanlända?

S: Viktigast är utbildning/matchning, innovationsdriv, samt riskkapital. I dag är utrikesfödda kvinnor i Sverige på arbetsmarknaden i samma grad som inrikes födda kvinnor i till exempel Frankrike. Vi vill mer. Jag vill att nästa Google eller Wal-mart startas i Sverige, som Apple startades av barn till syriska invandrare. 

C: Företagsamhet måste prägla allt vi gör. Det duger inte med en rödgrön politik som lägger en våt filt över hela branscher, som rut- och välfärdssektorerna, samtidigt som man höjer skatten för alla andra. Det finns också fortfarande betydande förenklingar att göra för de minsta företagen. Jag vill att de första tusenlapparna som en företagare tjänar ska vara omfattade av så minimalt med byråkrati att det ska vara enklare än att ta det svart.

Text: Susanna Lindgren.