Skatter - test av företagarpolitiken

😊 Sänkta marginalskatter

Företagarna har länge jobbat för sänkt skatt på jobb och företagande. Att brytpunkten för statlig skatt höjs och att värnskatten, den extra statliga inkomstskatt som höginkomsttagare betalar, avskaffas är ett bra första steg.

Att detta sker nu är knappast regeringens förtjänst, utan något som S motvilligt gått med på eftersom C och L ställt det som krav i januariavtalet. Trots det blir det tummen upp.

☹ Sänkt arbetsgivaravgift med ”växastöd”

Arbetsgivaravgiften är ett av de största hindren för att företag ska våga anställa och Företagarnas medlemmar vill se en generell sänkning av avgiften. Under förra mandatperioden införde S-MP-regeringen ”växastödet” som enbart vänder sig till enmansföretagare.

Arbetsgivaravgiften sänks med 70 procent på den första medarbetare som anställs med en maxlön på 25 000 kr. Vi tycker att stödet ska utökas till högre lönesummor och fler anställda. Under sittande mandatperiod har inget hänt.

😊 Sänkt arbetsgivaravgift med ”ingångsavdraget”

Ingångsavdraget är ett krav från Centerpartiet i januariavtalet. Det ger sänkt arbetsgivaravgift vid anställning av personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Precis som vid växastödet betalas då enbart ålderspensionsavgiften på drygt 10 procent. Startdatum 1 juli 2020. Maxlön 23 500 kr. Vi ger en försiktig tumme upp. Det är positivt att tröskeln sänks för de som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, men effekterna av stödet måste utvärderas.

☹ Entreprenörsskatten

3:12-reglerna är något som berör alla fåmansföretag och i januariavtalet har C och L ställt krav på utredning kring hur reglerna kan förenklas utan ökad beskattning.

Regeringen har skickat ut helt andra signaler – både före och efter valet – och finansminister Magdalena Andersson har varit tydligt med att hon vill driva igenom en skattehöjning. S-MP-regeringen har inte tagit några initiativ till regelförenkling, snarare sprids skrämselpropaganda.

😊 Enklare generationsskifte

Från 1 juli 2019 gäller samma skatteregler oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen. Det blir en tydlig tumme upp till regeringen som lyssnade på våra krav och valde att lyfta ur den här frågan ur diskussionen kring 3:12-reglerna. Detta var också en del av januariavtalet och en fråga där det fanns konsensus i riksdagen. Ett bra första steg. Men kravet på fem år av passivitet kvarstår och här vill vi se att träda- och karenskraven minskar.

😊 Utökat RUT-avdrag

Även här har regeringen följt överenskommelsen i januariavtalet. Men kom ihåg att det under förra mandatperioden var en S-MP-regering som sänkte taket i RUT-avdraget.

Även om sittande regering inte är pådrivande tittar man på många håll – bland annat inom M – på möjligheten att utöka RUT till fler tjänster. Regeringen får en försiktig tumme upp, men måste göra fortsatta förbättringar.

😐 Skattereformen

Enligt januariavtalet ska en skattereform utredas och eventuellt genomföras under de kommande åren. Företagarna vill se nyttiga skatteförändringar där det är möjligt.

En stor reform kan vara lösningen, men en omfattande process riskerar också att stoppa allt förändringsarbete i väntan på utredningens förslag. Än så länge vet vi alldeles för lite om vad en skattereform skulle innebära. Det blir ett varken eller.

☹ Personaloptioner

När de kvalificerade personaloptionerna infördes i januari 2018 var målet att det skulle bli enklare för bland annat startup-bolag att knyta medarbetare till verksamheten. Systemet visade sig vara svårt att använda på grund av Skatteverkets tolkning av skatteeffekterna.

Regeringen borde reagerat. Redan innan valet föreslog allianspartierna en utredning kring tillämpningen, och kravet fanns med i januariavtalet. Ändå har ingenting hänt när detta skrivs. Den rättsliga osäkerheten kvarstår.

Stort test av företagarpolitiken pulicerades först i tidningen Företagaren nr 6 2019. Text: Susanna Lindgren. Foto: Oskar Omne