Test: Har du koll på de gröna skatterna?

Uppräknad skattesats för bensin och diesel (infördes 1995)

Sedan 1995 sker en årlig omräkning av såväl koldioxid- som energiskattesatserna på bensin och diesel med förändringar i konsumentprisindex (KPI). Syftet är att realvärdesäkra skattesatserna. Sedan 1 januari 2016 beaktas även utvecklingen av bruttonationalprodukten (BNP) vid den årliga omräkningen, vilket sker genom ett schabloniserat årligt tillägg om 2 procentenheter till KPI-omräkningen.

Företagarna kommenterar:

- Höga priser på drivmedel försämrar konkurrenskraften och möjligheterna att verka i hela landet, särskilt på lands- och i glesbygd.

Förslag:

Den låga beredskapen hos företagen att kunna möta ökade krav kombinerat med omställningshinder i form av ökade kostnader medför att det krävs en helhetssyn på området. Ökade kostnader i form av olika styrmedel ska inte hindra företagen från att ställa om. Företagarna anser därför att den årliga uppräkningen om två procentenheter bör avskaffas.

Flygskatt (infördes 1 april 2018)

Sverige har en nationell flygskatt som är avståndsbaserad. 2020/2021 höjs skatten med 19 procent jämfört med nivåerna för 2019. En flygresa kommer därmed att beskattas med 75, 314 eller 502 kronor per passagerare beroende på slutdestination.

Företagarna kommenterar:

+ Flyget behöver minska sin klimatpåverkan men flygskatten är inte rätt verktyg.

- Flygskattens klimatnytta är mycket tveksam samtidigt som den hämmar svenskt näringslivs tillgänglighet och konkurrenskraft. Förslag: Minskad klimatpåverkan och i förlängningen ett fossilfritt flyg behöver fokusera på minskade utsläpp, inte resandet i sig. Ett bränslebyte i kombination med den teknikutveckling som pågår spelar en avgörande roll. I dag ingår dessutom det svenska flyget i EU:s utsläppshandel och från och med 2021 även i det globala klimatkompensationssystemet Corsia.

Elektronikskatt (infördes juli 2017)

Har som syfte att minska förekomsten av farliga ämnen (enkelt uttryckt så kallade ”flamskyddsmedel”) i natur och hemmiljö. De varor som omfattas av skatten är hemelektronik/vitvaror och skatten beräknas utifrån produktens vikt. Sedan den infördes har det maximala skattebeloppet höjts till 440 kr/ vara, en ökning med 37,5 procent.

Företagarna kommenterar:

- Elektronikskatten har medfört en omfattande administrativ börda för mindre företag. Den har lett till en snedvriden konkurrens till fördel för utländska försäljare som inte omfattas av skatten. Svenska konsumenter kan undvika skatten genom att beställa från utländska e-handlare (både inom och utanför EU). För att rätta till konkurrenssnedvridningen har regeringen lagt fram ett förslag att även utländska försäljare ska omfattas av kemikalieskatten. Hur kontroll, tillsyn samt indrivning av skatt från utländska företag ska gå till är oklart. Risken är överhängande att skatten fortsätter kosta mer än den smakar.

Förslag:

Redan i dag är många kemikalier förbjudna och det finns alternativ till de farliga flamskyddsmedlen. För att undvika nationella särbeskattningar bör i stället de farliga kemikalierna förbjudas, vilket bör genomföras genom skärpt lagstiftning.

Bonus malus (infördes 2018)

Bonus malus infördes för att bidra till en omställning av den svenska fordonsflottan. Genom incitament erhåller bilar med låga eller inga koldioxidutsläpp en rabatt (bonus) vid köptillfället, medan bilar med högre utsläpp får en förhöjd fordonsskatt (malus) i tre år från det att fordonet blir skattepliktigt första gången. Koldioxidgränsen för att erhålla bonus sänks 2021 till 60 gram/kilometer från dagens 70 gram/kilometer, och under nästa år ska även maxbeloppet för bonusen höjas från 60 000 till 70 000 kronor.

Företagarna kommenterar:

+ Systemet ska styra konsumenten att investera i bilar utan utsläpp i stället för bensin- och dieselbilar. Bonus malus är i detta avseende en bra modell i grunden, men den är i dagsläget utformad på ett ineffektivt och orättvist sätt.

- Personbilar och lätta lastbilar behandlas lika. Det missgynnar fordon som används av exempelvis hantverkare och distributionsföretag, eftersom de ofta är både tyngre och större än personbilar. Förslag: Genomför den förstärkning och förenkling av systemet som aviserats i både januariavtalet och i 2021 års budget. Vi anser att systemet ska vara kostnadsneutralt; bilägare ska inte överbeskattas på det sätt som sker i dagens system. Fordonsskatten (malus) ska enbart finansiera bonus.

Skatt på plastpåsar (infördes maj 2020)

En ny punktskatt, med grund i ett EU-direktiv, som belastar den som tillverkar eller importerar plastpåsar med 3 kr/påse, vilket innebär att en vanlig plastpåse i detaljhandeln kostar runt 6–7 kronor för konsumenten. För mindre plastpåsar, exempelvis frukt- eller grönsakspåsar, är skatten 30 öre.

Företagarna kommenterar:

+ Instämmer i vikten av att minska plastens negativa miljöpåverkan.

- Plastpåsar har begränsad miljöpåverkan. Ur miljövårdssynpunkt är det därför svårt att motivera en skatt på plastkassar med de argument som fördes fram vid införandet av skatten.

Förslag: Om användning av återvunnet material ska uppmuntras bör skatt läggas snarare på det som kallas jungfrulig fossil råvara.