Planera rätt! 6 skatteråd inför årsskiftet

1. Sänkt bolagsskatt: Följer europeisk skattesänkartrend

Bolagsskatten sänks från 22 till 21,4 procent från nyår. Det innebär lägre skatt på den vinst som skapas under räkenskapsåret som börjar 1 januari 2019 (eller senare för företag med brutet räkenskapsår).

– Det innebär att överskottet i bolaget beskattas med 21,4 procent efter årsskiftet i stället för dagens 22 procent. Som fåmansföretagare får man således lite lägre skatt på inkomst från utdelning ur företaget om man väntar med utdelning till 2020, säger Företagarnas skattepolitiske expert Patrick Krassén. Sänkningen av vinstskatten är alltså inte mer än 0,6 procentenheter. Ett företag som redovisar en vinst på 100 000 får behålla 600 kronor mer efter sänkningen. Dessutom kommer den effekten först 2020 då vinsten för 2019 beskattas. När det gäller vinsten för räkenskapsåret 2018 – som beskattas 2019 – tillämpas den gamla skattesatsen på 22 procent.

Skattesänkningen 2019 är första steget i en nedjustering av bolagsskatten i två steg. Nästa steg tas 2021 då bolagsskatten landar på 20,6 procent. Här blir alltså effekten något större och bolaget i räkneexemplet ovan får behålla 1 400 kronor mer jämfört med 2018. Sänkningen av bolagsskatten följer en internationell trend där bolagsskatterna är på väg nedåt. Efter sänkningen ligger den svenska bolagsskatten nära snittet för EU-länderna (21,3 procent 2018).

Företagare som inte driver verksamheten i bolagsform får ingen motsvarande skattelättnad – vid det närmaste årsskiftet. De får vänta till den 1 januari 2021 då skatten på expansionsfonder sänks från 22 till 20,6 procent. Expansionsfonder ger enskilda näringsidkare möjlighet att behålla ett överskott i verksamheten över årsskiftet utan att det beskattas som lön.

Parallellt med sänkningen av bolagsskatten begränsas möjligheterna till ränteavdrag för företag. Motivet till riksdagens beslut är att komma åt aggressiv skatteplanering hos företagen. Avdraget begränsas till 30 procent av rörelseresultatet eller max fem miljoner i negativt räntenetto. De nya reglerna för ränteavdrag beräknas påverka cirka 2 000 företag medan sänkningen av bolagsskatten kan utnyttjas av samtliga aktiebolag.

2. Individuella arbetsgivardelarationer: Nu släpps den årliga kontrolluppgiften

Krav på individuella arbetsgivardeklarationer är en annan förändring som gäller från nyår. I dag kan de flesta arbetsgivare redovisa löner, skatter och arbetsgivaravgifter i klump för samtliga anställda. Det kan göras elektroniskt på Skatteverkets webbsida, manuellt på blankett eller via en fil som skapas i bokföringsprogrammet och förs över till Skatteverket. Arbetsgivardeklarationen ska vara hos Skatteverket senast samma dag som arbetsgivaravgifter och skatt måste betalas in, vanligtvis den 12:e i månaden efter löneutbetalningen.

De nya reglerna innebär att uppgifterna ska redovisas individuellt för samtliga anställda. För den som

redovisar manuellt på blankett eller matar in uppgifterna direkt hos Skatteverket kan det bli mer att fylla i varje månad. Men med ett smart bokföringsprogram och en elektronisk överföring till Skatteverket behöver inte administrationen öka.

En fördel är att den årliga kontrolluppgiften slopas. När uppgifterna rapporteras in månadsvis för varje anställd blir den överflödig. För vissa företag infördes arbetsgivardeklaration på individnivå redan vid halvårsskiftet i år. De som redan omfattas är företag med krav på personalliggare och minst 16 anställda.

Förändringen motiveras med att det ska bli lättare att komma åt skattefusk och svartjobb.

3. Skatteplanering med periodiseringsfond: Passa på att kvitta din avsatta vinst mot förlust

Företagare har som vanligt möjlighet att skjuta upp en del av beskattningen till ett senare år med hjälp av en periodiseringsfond. Aktiebolag kan sätta av 25 procent av vinsten medan enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag får sätta av 30 procent. Aktiebolag måste även ta upp en schablonintäkt till beskattning, vilket den som valt en annan företagsform slipper.

– Återföring till beskattning av periodiseringsfonderna ska göras senast sjätte år efter avsatt belopp. Med andra ord kan du ha sex olika periodiseringsfonder med återföring olika år, säger Företagarnas jurist Zarina Musa.

– Ett tips är att återföra en periodiseringsfond det år företaget går med förlust för att kunna kvitta din avsatta vinst mot förlust. Tänk dock på att periodiseringsfonderna ska återföras till beskattning när du inte längre bedriver någon näringsverksamhet samt att det återförda beloppet i din periodiseringsfond inte räknas som sjukpenninggrundande inkomst för näringsidkare, säger hon.
Inför sänkningen av bolagsskatten 2019 har möjligheterna att skatteplanera med hjälp av periodiseringsfonder begränsats. Avsättningar som gjorts före den 1 januari 2019 måste räknas upp när de tas upp till beskattning så att de hamnar i nivå med den tidigare bolagsskatten på 22 procent.

– Avsättning till periodiseringsfond eller expansionsfond ger således inga rena skattefördelar under övergångsperioden, säger Patrick Krassén.

4. Ta ut rätt lön: Ha kolla på brytpunkterna

För en företagare är det klokt att fundera över privatekonomin före årsskiftet. Den som tagit ut en låg lön under året kan göra en kompletterande löneutbetalning om det finns utrymme i företaget. Ett riktmärke är brytpunkten för statlig skatt som ligger på 468 700 kronor, vilket motsvarar en månadslön på strax över 39 000 för 2018. Under den gränsen ligger beskattningen på 32 procent om man betalar genomsnittlig kommunalskatt medan 52 procent går bort i skatt för den som kommer över brytpunkten. En nackdel med att tjäna strax under brytpunkten är missade pensionspoäng. För att maxa pensionen krävs en årsinkomst på 504 375 kronor eller strax över 42 000 i månaden 2018.

5. Klara kraven för låg-beskattad utdelning: Ta ut lågbeskattad utdelning i stället för lön

Den som kommer över brytpunkten eller gränsen för maxpension kan tjäna på att ta ut pengar som lågbeskattad utdelning i stället för lön. Förutsättningen

är att man omfattas av de speciella skatteregler som gäller för delägare i fåmansbolag, de så kallade 3:12-reglerna. Det ger företagare möjlighet att dela ut vinst som bara beskattas med 20 procent efter avdrag för bolagsskatt på 22 procent. Med en vinst på 100 000 ger det företagaren 62 400 kronor i handen vilket kan jämföras med ett löneuttag där det bara blir 36 524 kronor i handen efter skatt och arbetsgivaravgifter för den som ligger över brytpunkten.

Den företagare som vill utnyttja möjligheterna till låg beskattning kan tjäna på att betala ut en extra lön i slutet av året. Det finns nämligen krav på ett visst löneuttag om företagare ska ha rätt att ta lågbeskattad utdelning enligt huvudregeln i den snåriga skattelagstiftning som omgärdar 3:12-reglerna. Lönekravet för 2018 är 600 000 kronor alternativt 375 000 + fem procent av företagets totala lönesumma.

Om löneuttaget ligger under gränsen kan det alltså finnas skäl att göra en extrautbetalning. En företagare som infriar lönekravet har möjlighet att ta lågbeskattad utbetalning motsvarande 50 procent av lönerna i företaget, vilket kan vara förmånligt i företag med höga lönesummor.

Det är alltså löneuttaget 2018 som avgör vilken lågbeskattad utdelning företagaren kan ta ut 2019 och som sedan tas upp i företagarens privata deklaration 2020.

Företagare som inte når upp i lönekravet kan ändå ta ut lågbeskattad utdelning genom att använda sig av den så kallade förenklingsregeln (schablonregeln). Gränsbeloppet, som anger hur stor lågbeskattad utdelning företaget får ta ut, ligger här på 169 125 kronor för 2018.

Förenklingsregeln får bara användas i ett bolag. Den som äger två olika bolag och vill ta lågbeskattad utdelning från båda måste se till att klara lönekravet i ett av bolagen.

De kommande åren höjs gränsbeloppet för förenklingsregeln i takt med att inkomstbasbeloppet höjs.

– För fåmansföretagare innebär det högre belopp som kan delas ut till 20 procent beskattning enligt schablonregeln, säger Patrick Krassén.

Även det så kallade prisbasbeloppet höjs och landar på 46 500 kronor efter höjningen med cirka en tusenlapp.

– Det innebär bland annat att sjukpenningsgrundande inkomst höjs och skiktgränsen för statlig inkomstskatt höjs, säger Patrick Krassén.

6. Entreprenörsansvar i byggbranschen: Stopp för fusk och brott

Den 1 januari införs också bestämmelser om entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen. En anställd på en byggarbetsplats som inte får ut lönen av sin arbetsgivare ska kunna kräva att få betalt högre upp i leverantörskedjan. I första hand hamnar betalningsansvaret hos det företag som anlitat arbetsgivaren. Men om det inte går att få betalt därifrån heller kan huvudentreprenören krävas på pengarna. Syftet med den nya lagen är att komma åt fusk och kriminalitet i branschen. Företag som tecknat kollektivavtal där entreprenörsansvaret regleras undantas från bestämmelserna.

Viktiga beloppsgränser 2019:

Prisbasbelopp: 46 500 kr.
Gränsbelopp lågbeskattad utdelning: 171 875 kr.
Högsta sjukpenninggrundande inkomst: 372 000 kr.
Högsta inkomst för intjänande till allmän pension: 519 708 kr.
Brytpunkt för statlig skatt: 469 000 kr.