Bokföringskungens dramatiska resa

Den digitala redovisningens vagga finns i småländska Växjö. Närvaron av de två jättarna Fortnox och Visma sätter sin prägel på stan. Här jobbar ett tusental personer i centralt belägna, pampiga kontor. Öster spelar hemmamatcherna på Visma Arena, och på Fortnox Arena möter innebandylaget Växjö Vipers sina motståndare.

De två bolagen har bidragit till att bokföringsblock, backupfiler och bankkorrespondens har förpassats till historiens skräphög, samtidigt som kostnaderna kapats för landets företagare. Förvandlingen har gett två lönsamma och snabbväxande företag. Fortnox är börsnoterat på tillväxtlistan NGM, medan Visma i Växjö ingår i Visma-koncernen med bas i Oslo.

Nät Jan Älmeby 1984 startade Vismas föregångare, Scandinavian PC Systems (SPCS), tillsammans med Rolf Dahlberg hade persondatorerna precis börjat komma ut på marknaden. SPCS första produkt var ett billigt ordbehandlingsprogram – och det blev en succé.

– Det här programmet kom att säljas i hundratusen exemplar och följdes av flera andra program för kalkyl, register och bokföring, berättar Jan Älmeby

Runt 1990 gick luften ur marknaden sedan Microsofts kontorsprogram börjat levereras förinstallerade i datorer med operativsystemet Windows. Samma mördande konkurrens rådde inte när det gällde redovisningsprogram.

Hogia var tidigt ute på den svenska marknaden, men priserna var för höga för den vanlige småföretagaren. De flesta satt fortfarande och plitade för hand med räkenskaperna eller la ut bokföringen på en redovisningskonsult.

Redan 1986 hade SPCS lanserat ett billigt digitalt bokföringsprogram. Bolaget fokuserade nu alltmer på ekonomiprogram för mindre företag, och i mitten av 1990-talet hade SPCS lagt under sig en stor del av den växande marknaden. En tuff marknadsföring möjliggjordes av investerare som tidigt såg en rejäl potential i bolaget.

”Jag sade då upp mig och grundade Fortnox”

Efter börsnoteringen 1997 tog det internationella intresset för SPCS fart. Strax före millennieskiftet gick bolaget samman med en norsk konkurrent och SPCS-Gruppen, med huvudkontor i Norge, bildades.

– Jag hade dock en helt ny idé om att ta fram bokföringsprogram som skulle användas över internet. Det här var 1999, men styrelsen i Norge tyckte att det inte var bra att konkurrera med de vanliga bokföringsprogrammen som vi sålde. Jag sade då upp mig och grunddade Fortnox, berättar Jan Älmeby.

Även om digitaliseringen förenklat tillvaron för många företagare blev det krångligt när bokföringen sköttes ute på varje företag. Säkerhetskopior skulle hanteras och det uppstod lätt förvirring när företagaren skulle försöka få hjälp av programleverantören eller redovisningskonsulten.

Vid millennieskiftet rådde IT-feber över hela världen. Börskursen rusade för internetbaserade bolag, och i Sverige hyllades unga it-entreprenörer som Framfabs Jonas Birgersson i medierna.

Själv hade Jan Älmeby läst om ett utländskt bolag som tagit fram ett program för nätbaserad bokföring och beslöt sig för att göra det i svensk tappning. När Jan Älmeby hoppade av efterträddes han av sin tidigare kompanjon Rolf Dahlberg, som blev vd för den svenska verksamheten. År 2001 slogs SPCS-Gruppen samman med ännu en norsk konkurrent, Visma.

Huvudkontoret hamnade i Norge och bolaget i Växjö döptes om till Visma SPCS.De tidigare kompanjonerna var nu konkurrenter och ledde varsitt bolag i Växjö inriktat på digital redovisning.

– Vi andra tyckte att det var lite tidigt, men den viktigaste anledningen var att den norska ledningen inte ville ta fram en webbversion, säger Rolf Dahlberg som förklaring till att Visma inte gav sig in på bokföring i molnet – då.

Utvecklingen skulle visa att de båda hade rätt om tajmingen – fast på olika sätt.

Under Rolf Dahlbergs ledning fortsatte Visma SPCS att vinna terräng som ledande leverantör av administrativa program till små och medelstora företag, bland annat genom att samarbeta med olika redovisningsbyråer.

– Vi hade en marknadsandel på över 50 procent av redovisningsbyråerna år 2005, säger han.

För Fortnox blev resan besvärligare under det nya millenniets första år.

– Det var ganska segt i starten, säger Jens Collskog, som var med och drog igång Fortnox.

Han hade börjat jobba på SPCS i Växjö som 20-åring i slutet av åttiotalet och avancerat till försäljningschef. Han lockades av Jan Älmebys vision om bok[1]föring på nätet.

– Vi trodde på att framtiden skulle bli webbaserad säger han.

De första tio åren tyngdes av röda siffror. It-kraschen hade skrämt upp investerarna, och en av Fortnox huvudfinansiärer hoppade av.

– Priset för mig var att jag inte tog ut lön under tio år och tvingades sälja aktier för att överleva. Annars hade min andel i dag varit värd 5 miljarder kronor. Med ett börsvärde på 20–25 miljarder kronor är det många aktieägare som tjänat en bra slant på Fortnox, säger Jan Älmeby

Samtidigt lades grunden för den kommande succén. Fortnox hade lyckats få samarbetsavtal med ledande redovisningsbyrårer som BDO och PWC. 2011 började arbetet synas i intäkterna och bolaget gick för första gången med vinst. Sedan dess har alla kurvor pekat uppåt. Försäljningen har stigit från drygt 40 miljoner till närmare en miljard på tio år och bolaget har levererat en obruten rad av vinster.

Hos konkurrenten Visma passerade inte Fortnox framgångar obemärkt. 2010 lanserades programmet eEkonomi med bokföring på nätet. Men Fortnox hade skaffat sig ett försprång. Våren 2016 la Visma ett bud på 1,4 miljarder kronor på Fortnox. Styrelsen sa ja, men Fortnox huvudägare, finansmannen Olof Hallrup, motsatte sig en försäljning. När Konkurrensverket senare avstyrkte förvärvet stöp affären.

”Priset för mig var att jag inte tog ut lön under 10 år och tvingades sälja aktier för att överleva”

Fortnox framgångsresa fick Jan Älmeby inte vara med på eftersom han hoppat av bolaget 2010.

– Motivationen var slut och jag förhandlade med styrelsen om att lämna bolaget och starta ett nytt bolag för att sälja utomlands. Överenskommelsen blev att jag fick starta Fortnox Internantional år 2010.

Fortnox International bytte sedan namn till Briox. De ursprungliga planerna var att sälja molnbaserad redovisning i en rad europeiska länder. Men tuff konkurrens och nationella regelverk bidrog till att planerna bantades. Briox driver i dag verksamhet i Finland och de baltiska länderna men har kvar huvudkontoret i Växjö. Bolaget har ännu inte gått med vinst.

Grundaren Jan Älmeby lämnade Briox redan efter tre år för att ge sig i kast med ett nytt projekt i bolaget Computer Innovation. Även denna gång var idén att sälja digital bokföring internationellt, fast på ett nytt sätt.

– Det unika i det företaget var att vi skulle utveckla en bottenplatta, liksom bilindustrin. Bottenplattan skulle vara ett komplett bokföringsprogram som enkelt kunde anpassas till olika länders regelsystem.

Men Computer Innovation skulle visa sig bli Jan Älmebys sämsta affär. Från olika investerare lånade han ihop pengar till bolaget, som noterades på tillväxtlistan NGM. När en långivare senare krävde att få tillbaka sina pengar kunde han inte betala. Långivaren gav ingen tidsfrist, vilket slutade med att Jan Älmeby försattes i personlig kon[1]kurs. Även Computer Innovation gick i konkurs, och på kuppen belades han med näringsförbud.

– I juni 2018 begärde långivaren utmätning hemma hos mig och den verkställdes av kronofogden. Det var en edrövlig historia där konst och inrednning som vi haft i många år försvann, berättar Jan Älmeby.

Ett orättvist öde, kan det tyckas, för Växjös superentreprenör som skapat tusentals jobb, byggt miljardförmögenheter åt andra och hjälpt tusentals företagare att få ordning på räkenskaperna.

– Livet är som det är. Efteråt vet man alltid vad man skulle ha gjort, säger han.

Men hemma i Växjö har den 85-årige Jan Älmeby ett antal nya idéer han vill förverkliga så fort han är skuldfri. Det handlar om nya företag och en bok om entreprenörskap.

– Jag tycker att företagande är det trevligaste man kan göra. Det är utvecklande men också riskfyllt. Men utan att man tar risker är det svårt att lyckas.

Giganternas kamp

Växjöentreprenören Jan Älmeby har lagt grunden till miljardbolagen Visma och Fortnox – två bolag som erbjuder betydligt fler tjänster än bara bokföring. Redovisningsjättarnas molntjänster har utvecklats till plattformar där exempelvis fakturering, lön, inkasso och tidrapportering kan byggas på. Bara i Vismas svenska gren ingår ett trettiotal bolag, och strategin är att bredda utbudet ytterligare.

Fortnox har i dag ett starkt fäste bland redovisningsbyråer, framför allt de större där marknadsandelen ligger mellan 60 och 100 procent, enligt bolaget. Fortnox ger större möjligheter för proffsen, medan Visma eEkonomi är enklare att komma i gång med för den som inte kan så mycket om bokföring, enligt redovisningskonsulter Företagaren talat med.

Prismässigt är det ingen större skillnad mellan de bägge tjänsterna. Fortnox tog i september i år 198 kronor i månaden för ett startpaket med bokföring och fakturering, medan Visma tog 189 kronor för motsvarande tjänst.