Räkna ut karensavdrag och sjuklön
Denna beräkning är en enkel beräkning av karensavdrag och sjuklön enligt lagen om sjuklön. Detta innebär att eventuella tillägg, provision m.m. som kan påverka beräkningen inte beaktas i denna beräkning. Om arbetsgivaren har kollektivavtal finns det regler i kollektivavtalet om hur sjuklönen och karensavdraget ska beräknas som avviker från sjuklönelagens regler.
1. Räkna om månadslön till veckolön
(månadslön x 12 månader) / antal veckor per år = årslön / 52 = lön per vecka
2. Räkna om månadslön till timlön
(månadslön x 12 månader) / (antal veckor per år x arbetstid per vecka) = årslön / (52 x arbetstid per vecka) = lön per timme
3. Räkna karensavdrag
20 % x 80 % x genomsnittlig veckolön = karensavdrag
4. Räkna sjuklön
80 % av förlorad arbetsinkomst – karensavdrag = sjuklön
Exempel uträkningen olika scenario
Exempel 1: Saga har timlön
Saga arbetar 8 timmar per arbetsdag måndag till fredag och har en timlön på 100 kr. Hon hinner arbeta fyra timmar på måndagen innan hon blir sjuk och sjukanmäler sig. Hon är sedan borta resterande del av måndagen och hela tisdagen innan hon återgår i tjänst. Hon får då ingen lön för halva måndagen och hela tisdagen. Arbetsgivaren räknar fram hennes förlorade arbetsinkomst till 1 200 kr, ((4+8) * 100 kr). Karensavdraget beräknas som 20 procent av en veckas sjuklön som i detta fall är 80 procent av 40 timmar á 100 kr, detta blir 640 kr, (0,2*0,8 *40*100). Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala ut beräknas som sjuklön för de timmar Saga skulle arbeta minus karensavdraget, detta blir 320 kr, ((0,8 * 1 200) - 640 kr).
Exempel 2: Svea har månadslön
Svea arbetar 8 timmar per arbetsdag måndag till fredag och har en månadslön på 30 000 kr. Hon hinner arbeta fyra timmar innan hon sjukanmäler sig på måndagen. Sedan är hon sjukskriven några veckor m.a.o. hela de två veckorna som är sjuklöneperioden. Till att börja med räknar arbetsgivaren om månadslönen till lön per vecka för att få den genomsnittliga veckoersättningen, d.v.s. 6 923 kr (12*30 000/52). Karensavdraget blir 1108 kr, (0,2*0,8*6 923kr). Sveas frånvaro leder till ett löneavdrag för 76 timmar under sjuklöneperioden, hennes månadslön kan räknas om till 173 kr ((12*30 000) / (52*5*8)). Sjuklönen för sjuklöneperioden blir 9 410 kr, ((76 * 0,8 * 173) – 1 108).
Exempel 3: Sture jobbar deltid
Sture arbetar deltid 75% enligt schema, ordinarie heltid på arbetsplatsen är 40 timmar per vecka. Schemat läggs så att Sture arbetar jämna veckor 20 timmar och ojämna veckor 40 timmar. Hans månadslön är 20 000 kr per månad. Sture har ett pass på 10 timmar en måndag men blir sjuk och sjukanmäler sig efter fyra timmar. Sedan är han sjukskriven resten av veckan som han annars skulle arbetat 40 timmar. Arbetsgivaren börjar med att räkna om månadslönen till lön per vecka. Stures genomsnittliga veckoersättning blir 4 615 kr (12*20 000/52). Karensavdraget blir därför 738 kr (0,2*0,8*4 615)). Arbetsgivaren räknar om Stures månadslön till timlön för att kunna räkna ut avdrag på månadslönen och sjuklön för de återstående 36 timmarna denna arbetsvecka. Lönen per timme blir 154 kr ((12*20 000)/(52*30)). Sjuklönen blir 3 697 kr (36*0,8*154 – 738).
Exempel 4: Siri jobbar deltid
Siri arbetar deltid 75% enligt schema, ordinarie heltid på arbetsplatsen är 40 timmar per vecka. Schemat läggs så att Siri arbetar jämna veckor 20 timmar och ojämna veckor 40 timmar. Hennes månadslön är 20 000 kr per månad. Siri har ett pass på 10 timmar en måndag men blir sjuk och sjukanmäler sig efter fyra timmar. Sedan är hon sjukskriven resten av veckan som hon annars skulle arbetat 20 timmar. Arbetsgivaren börjar med att räkna om månadslönen till lön per vecka. Siris genomsnittliga veckoersättning blir 4 615 kr (12*20 000/52). Karensavdraget blir därför 738 kr (0,2*0,8*4 615)). Arbetsgivaren räknar om Siris månadslön till timlön för att kunna räkna ut avdrag på månadslönen och sjuklön för de återstående 16 timmarna denna arbetsvecka. Lönen per timme blir 154 kr ((12*20 000)/(52*30)). Sjuklönen blir 1 233 kr (16*0,8*154 – 738).
Exempel 5: Ines sjukanmäler sig och jobbar samma dag
Ines arbetar heltid 37,5 timmar jämnt fördelat med 7,5 timmar per dag måndag till fredag och har en månadslön på 25 000 kr. Hon sjukanmäler sig måndag morgon men känner sig sedan bättre och kommer in och jobbar fyra timmar måndag och har ingen mer sjukfrånvaro den närmaste veckan. Hennes årslön blir 300 000 kr (12*25 000 kr) och då den delas med 52 veckor blir veckolönen 5 769 kr. Karensavdraget blir därför d.v.s. 923 kr (0,8*0,2*5769). Eftersom hon var frånvarande drar arbetsgivaren av 154 kr per frånvarotimme (5 769/37,5) vilket blir 539 kr (3,5* 154) för sjukfrånvaro den veckan. Det blir ingen sjuklön efter karensavdrag ((0,8 * 539) – 923 ≤ 0). Observera att karensavdraget enbart dras från sjuklönen, inte vanlig lön.
Exempel 6: Sixten är sjuk, jobbar och är sjuk igen
Sixten arbetar heltid 37,5 timmar jämnt fördelat med 7,5 timmar per dag måndag till fredag och har en månadslön på 25 000 kr. Han sjukanmäler sig måndag morgon men känner sig sedan bättre och kommer in och jobbar fyra timmar måndag eftermiddag och hela tisdagen och onsdagen. Men sedan sjukanmäler han sig och är sjukfrånvarande torsdag och fredag. Hans årslön blir 300 000 kr (12*25 000 kr) och då den delas med 52 veckor blir veckolönen 5 769 kr. Karensavdraget blir därför 923 kr (0,8*0,2*5769). Eftersom han var frånvarande drar arbetsgivaren av 154 kr per frånvarotimme (5 769/37,5) vilket blir 2 849 kr för all frånvaro den veckan ((3,5+7,5+7,5) * 154). Sjuklön efter karensavdrag blir 1 356 kr ((18,5*0,8 * 154) – 923).
