Vet du redan vad du tycker är viktigt i valet, men är osäker på vilket parti som tycker som du? Gör Företagarnas valkompass och ta reda på vilket parti som ligger närmast dina åsikter.
Till Valkompassen
Tack vare EU har svenska företag tillgång till en inhemsk marknad med cirka 450 miljoner konsumenter. Den inre marknaden har en BNP på ungefär 14 500 miljarder euro. Företagarna vill att det ska bli enklare för småföretag att verka på den inre marknaden.
Berätta mer.
EU har slagit in på en tydlig kurs mot ett klimatneutralt Europa till 2050. Det är bra! Mindre bra är att det lett till en uppsjö av nya regleringar och rapporteringskrav inom miljö- och hållbarhetsområdet. Företagarna vill att EU-lagförslagen genomgår ett småföretagartest (SME Test) för att inte krångla till i onödan.
Berätta mer.
Precis som i Sverige tillkommer det hela tiden nya lagar och regler på EU-nivå. Det skapas inte sällan onödig regelbörda och betungande administrativa krav, särskilt för små företag. Så kan det inte få fortsätta. Regelminskning måste bli ett prioriterat politiskt projekt på EU-nivå.
Berätta mer.
99,7 procent av företagen i EU är små eller medelstora. De står för två tredjedelar av jobben och utgör ryggraden i Europas näringsliv. En agenda om stärkt konkurrenskraft behöver därför vara inriktad på dessa företags villkor.
Den inre marknaden har funnits i 30 år och är det kanske viktigaste verktyget för EU:s konkurrenskraft. Hinder för den fria rörligheten för kapital, företag och arbetskraft behöver kontinuerligt skalas ned. Det handlar bland annat om möjligheten att enkelt göra gränsöverskridande affärer, minskade yrkeslicenskrav och kortare betalningstider. Det bör finnas funktioner i varje medlemsland som tillser att inte nya hinder på den inre marknaden införs nationellt.
EU:s olika investerings- och stödprogram präglas ofta av en betydande byråkrati och administration. Uppföljningar och utvärderingar kan sällan påvisa hur dessa stödprogram bidragit till stärkt konkurrenskraft. De är ofta också utformade på ett sätt som gör det svårt för mindre företag att ta del av dem. Kommissionen bör inrikta arbetet med dessa program på högre effektivitet, med mindre av sektorsvisa stöd och mer på tillväxtfrämjande investeringar.
Fler frihandelsavtal med andra länder och handelsblock bör vara en prioritering för EU under de kommande åren. I dessa förhandlingar bör små och medelstora företags exportmöjligheter vara vägledande.
Minskande utsläpp i en växande ekonomi är en god grund för EU:s miljöpolitik. Sverige har sedan 1990 lyckats kombinera ökat ekonomiskt välstånd med rejält minskade koldioxidutsläpp. Miljöpolitiken får dock inte bli en orimlig hämsko på företagen.
Under de senaste åren har en flodvåg av nya krav på företag kommit från EU. Det handlar om exempelvis rapporteringskrav på skatteområdet, lönekartläggning och penningtvättskontroll. Det område där rapporteringspålagorna ökat mest är sannolikt miljö- och hållbarhetsområdet. Krav på hållbarhetsrapportering har införts i finanssektorn, och är under införande i bredare delar av näringslivet. I pipeline ligger initiativ som Corporate Sustainability Due Diligence-direktivet, koldioxidtullar (CBAM), inom förpackningar och avfallshantering, energieffektivisering, industriutsläpp, metanutsläpp, och så vidare.
Många av dessa krav och regleringar kan säkert vara motiverade. Icke desto mindre innebär de en kraftig ökning av företags administrativa bördor. Dessa bördor tynger de minsta företagen relativt sett mest, eftersom de har minst resurser inom företaget att lägga på rapportering. Om kraven därtill är komplexa kan det innebära att extern expertis behöver anlitas, vilket ytterligare höjer kostnaden.
De regleringar och rapporteringskrav som är vardande på miljö- och hållbarhetsområdet måste genomlysas utifrån kostnad/nytta-kalkyler.
55 procent av småföretagen i EU anger regelbörda och administrativa krav som det största hindret i sin verksamhet, vilket gör det till den vanligast angivna faktorn.
Under hösten 2023 har EU-kommissionen lagt fram ett paket med förslag om lättnader för små och medelstora företag, ”SME relief package”. Delar av paketet handlar om olika stödformer, men viktigare är regelförenklingar på bland annat skatteområdet och en förstärkning av ”SME Test” där ordentlig kostnad/nytta-kalkyler genomförs innan lagförslag läggs fram, små och medelstora företag görs delaktiga i utformningen av lagstiftningen, och undantag och förenklade förfaranden tillämpas för mindre företag där det är möjligt. EU-lagstiftning bör därtill återkommande genomgå en analys (kallad ”fitness check”), för att utröna om regler kan modifieras eller tas bort, i syfte att minska regelbördan.
Vi vill se att än mer fokus läggs på förenklingar. Två sätt att göra detta är att stärka det organ som granskar regelbörda i lagförslag, Regulatory Scrutiny Board, respektive att den metod för laggranskning som finns, Better Regulation Toolbox, tillämpas systematiskt i alla delar av EU:s lagstiftningsprocess. Regelminskning måste bli ett prioriterat politiskt projekt på EU-nivå.
Förslag från valberedningen
Bli en del av Sveriges största företagarorganisation och ta ditt företagande till nästa nivå – teckna medlemskap idag!
Teckna medlemskapVal till Europaparlamentet, ibland benämnt Europaval eller EU-val, är periodiska allmänna val som arrangeras vart femte år inom Europeiska unionen för att välja ledamöter till Europaparlamentet. Dessa val tillämpar principen om allmän rösträtt för samtliga medborgare inom unionen som har uppnått en viss ålder, vanligtvis 18 år.
EU-valet hålls vart femte år för att välja ledamötena av Europaparlamentet.
Sverige väljer ut 21 st ledamöter av totalt 705 st folkvalda ledamöter i Europaparlamentet.
En av de främsta uppgifterna för Europaparlamentet är att fatta beslut angående EU-kommissionens förslag till nya lagar inom EU.
Särskilt viktig är den inre marknaden, som i 30 år har inneburit att hinder för den fria rörligheten för varor, tjänster, arbetskraft och kapital kontinuerligt skalats ned. Att värna den inre marknaden och säkra att fler frihandelsavtal sluts med andra länder är en angelägen prioritering för EU under de kommande åren. Här behöver de små och medelstora företagens exportmöjligheter vara vägledande.
En ytterligare prioritering är mindre krångel och enklare regler för europeiska företag. 55 procent av småföretagen i EU anger regelbörda och administrativa krav som det största hindret i sin verksamhet. Alla kommissionens initiativ bör genomgå det som kallas ”SME Test”, ordentliga kostnads- och nyttokalkyler utifrån mindre företags perspektiv, innan nya lagförslag läggs fram. Att våga rulla tillbaka lagstiftning som inte fungerar eller är för dyr, även om syftet med lagen råkar vara gott, är också centralt.
Förenklade förfaranden och undantag ska tillämpas där det är möjligt. Det gäller också den gröna byråkratin. Minskande utsläpp i en växande ekonomi är en god grund för EU:s miljöpolitik. Sverige har också – sedan 1990 – lyckats kombinera ökat ekonomiskt välstånd med rejält minskade koldioxidutsläpp. Samtidigt får inte miljöpolitiken bli en orimlig hämsko för de mindre företagen. Även hållbarhetsrapportering måste vara hållbar och inte medföra enorma kostnader. På hemmaplan måste lagstiftare och myndigheter undvika att EU-implementera direktiv hårdare än nödvändigt.
