Gävle kommun ser över torghandeln

Som Företagarna Nyheter berättat har Bergmans fisk i Norrsundet länge varit missnöjda med förutsättningar för att bedriva torghandel på Stortorget i Gävle. För en vecka sedan gjorde företaget sin sista torgdag och markerade det med att rida till torget med häst och vagn i stället för att köra in med den moderna foodtrucken.

– Vill Gävle kommun ha 1800-tal ska de få 1800-tal, sade Dennis Bergman.

”Alla handlare ska känna sig välkomna”

Samhällsbyggnadsnämndens ordförande Anders Ekman (C) beklagar att Bergmans fisk bestämt sig för att sluta sälja på Stortorget. Han understryker att kommunen vill ha ett levande stadskärna med torghandel och vill att alla handlare ska känna sig välkomna.

Vad är det då som ligger bakom problemet, utifrån samhällsbyggnadsnämndens perspektiv?

– Våra föreskrifter har bestämmelser som syftar till att handlare som står längst fram, där torgytan går samman med gågatan, inte ska ha stånd som skymmer handlarna i rader längre bak, säger Anders Ekman.

”Vi måste behandla alla företag lika”

Det är inte bara Bergmans fisks foodtruck som har fått nej till att stå längst fram. Kommunen har tidigare sagt nej till två andra handlare av samma anledning. Deras torgstånd har varit för skrymmande ekipage, från Drottninggatan sett.

– Har vi sagt nej till företag A och företag B så kan vi inte säga ja till företag C. Vi måste behandla alla lika, säger Anders Ekman.

Bergmans fisk sade upp sin plats till nyår. Nu har de alltså valt att lämna Stortorget på grund av att de inte tilldelas en plats på torget som de menar behövs för att kunderna ska hitta till dem och försäljningen nå upp till rätt volymer.

– Jag beklagar att vi inte hittat en lösning i dialog med Bergmans fisk. Jag vill ändå understryka att de är välkomna att stå på Stortorget med sin foodtruck, men inte exakt på den plats de vill, säger Anders Ekman.

Regelverket för torghandeln ses över

På samhällsbyggnadsnämndens sammanträde i februari slog ledamöterna fast i verksamhetsplanen att regelverket för torghandeln ska ses över. Det är ett arbete som Anders Ekman ser fram emot att börja med.

– Mycket kan förbättras och vi måste sätta oss ner och prata med torghandlarna. Det är bara i dialog med dem som det här kan bli riktigt bra, säger han.

Anders Ekman är noga med att understryka att han inte vill gå händelserna i förväg, men menar att det som behöver ses över är de lokala ordningsföreskrifterna, taxan för torghandeln och den karta som markerar ut platserna på torget.

– Vi har rader markerade på kartan som skapar A- och B-lägen i onödan. Jag tror att det är bra att se över platserna för att göra dem mer attraktiva och kanske även underlätta för handlare att dela platser, säger han.

Han vill inte spekulera i när de nya regelverket blir färdigt, men håller inte för otroligt att det kan bli färdigt 2025.

Konsumenterna bestämmer  

Vilken sorts torghandel vill då samhällsbyggnadsnämnden se på Stora torget? De som säljer livsmedel måste leva upp till myndighetskrav som gör att det lätt blir skrymmande stånd som till exempel foodtrucks. Är det en verksamhet som inte passar in på Stortorget i Gävle?

– Jag som politiker ska inte bestämma vilka handlare som ska stå på torget. Det är gävleborna som ska avgöra det utifrån vad de vill ha. Vår uppgift i samhällsbyggnadsnämnden är att se till att vi har regelverk som fungerar bra, säger Anders Ekman.