Företagarna Hylte tar pulsen på......

1. Vilka vallöften, som förbättrar företagsklimatet i kommunen, kommer ert parti att framföra?

Den frågan är fortfarande lite för tidigt att besvara. Vi ligger i startgroparna nu men det är dock ett år kvar till valet. Generellt sätt från 2015 har vi försökt att driva näringspolitik för att bidra till att få de befintliga företagen att växa, att nya ska etablera sig och givetvis att det ska skapas nya arbetstillfällen i Hylte.

Hur snart är dessa vallöften satta?

Mars-april 2022 skulle jag tro.

2. Företagarna vill berömma er för ert arbete för att förbättre företagsklimatet. Vilket långsiktigt mål har kommunen med sitt näringslivsarbete? Var vill ni vi ska vara när mandatperioden är slut och om 10 år? Hur ska vi gemensamt ta oss dit?

Det är väldigt svårt att mäta företagsklimat. Svensk Näringsliv har en ranking där delar är bra men det finns också delar som är mindre bra. Vi har själva gått in i något som heter Insikt där vi gör första mätningen nu där vi mäter vår myndighetsutövning. Vi undersöker hur företagen upplever vår bygglovshantering, vår tillsyn mm. Det viktigaste för mig är dock de samtal som jag har med våra företag. Det är i samtalen, besöken och telefonsamtalen och spontana möten som jag kan mäta företagsklimatet. Där får jag direkta kontakt med företagen och får ta del av vad de tycker är viktigast, vilka problem det finns och vad som kan förbättras. Jag tror inte på att sätta långsiktiga mål som att tex vara topp tio på Svenskt Näringslivs lista om 10 år där man tex tre övergripande mål där det kanske visar sig att företagarna i Hylte har helt andra problem de tycker är viktiga. Det är klart att vi vill vara så bra som möjligt efter våra förutsättningar men det absolut viktigaste är att lyssna på de som är ute i verkligheten.

Vad upplever du vara viktigast för företagen idag?

Det absolut viktigaste är att vi har en snabb, effektiv och rättvis hantering av ärenden. Behöver man bygglov ska man inte behöva vänta hur länge som helst och behöver man råd, tips eller hjälp ska vi kunna ställa upp direkt. Får vi in en förfrågan om en nyetablering ska vi vara på från dag ett. Det är också viktigt att det tex finns industrimark till förfogande för företagen. Att det finns en flexibilitet och en servicekänsla.

Har ni blivit bättre på dessa saker de senaste åren?

Ja, generellt sätt tycker jag att vi har det, det hör jag från företagarna också. Sen finns det såklart alltid enskilda ärenden där vi hade kunnat bli bättre.

3. Finns det andra kommuner som ni politiker tycker jobbar bra med företagsklimatet som vi kan ta efter?

Falkenberg är en fantastisk förebild. De är jätteduktiga och Per Svensson och jag har ett tätt samarbete. Vi tar gärna idéer av dem. Vi är grannkommuner men vi har ändå helt olika förutsättningar. Vi har lite mer lika förutsättningar med Markaryd och Gnosjö när det gäller tex kommunstorlek och att vi ligger i inlandet så vi sneglar lika mycket på dem men det är Falkenberg som vi jobbar mer strukturerat tillsammans med.

4. Hur kan kommunen bli bättre på att lyfta småföretagens betydelse, och få tjänstemännen att anpassa sin myndighetsutövning utifrån de mindre företagen?

Tex är det här med upphandling är jättesvårt. Vi vill alltid ha ett bemötande som är hjälpsamt, det är bättre att hjälpa än att stjälpa. Småföretagarna är experter på det som de gör och kan omöjligt ha all kunskap. Det handlar mycket om förståelse och att hjälpa till, utbilda tex i det som rör upphandlingar och att göra upphandlingar mindre så fler kan vara med. Jag får inte lägga mig i myndighetsutövning och vi kan nog inte enligt lag anpassa den men det är viktigt att vi är tydliga ifrån politikern att vi tycker att småföretagens förutsättningar är viktiga.

5. Idag avstår många småföretag från att lägga anbud i kommunala upphandlingar. Hur kan kommunen bli bättre på att anpassa sina inköp utifrån de mindre företagen? Vad kan vi göra för att öka de upphandlande tjänstmännens förtroende mot småföretag?

Det är främst tre saker:

-Göra upphandlingar mindre

-Informera i god tid så företagen har gott om tid att sätta sig in i upphandlingen

-Utbildning i tex hur man gör en upphandling och hur man lämnar  ett anbud.

Vi lyssnar på företagen och vi har ett aktuellt exempel där vi faktiskt inte har varit jätteflexibla, som gäller snöröjning. Där backade vi tillbaka, bjöd in företagen och frågade hur de ville att upphandlingen skulle se ut för att de ska kunna lämna attraktiva anbud och sen anpassade vi upphandlingen i den mån det gick efter företagarnas synpunkter.

Är ni duktiga på att träffa varandra? Politiker, tjänstemän och företagare?

Nu har det ju varit en pandemi och man har inte kunnat träffats men jag har ringt runt och stämt av hur det går och hur det har det och det har varit väldigt uppskattat. Jag har innan lagt mycket tid och kraft på att just åka runt och träffa företagarna ute hos dem. Att bara titta förbi och säga hej och skapar relationer. På tal om att kopiera goda idéer så har vi precis som Falkenberg kört ”Broa över” för att lära känna varandra och få förståelse för varandras verksamhet.

6. Finns det något som hindrar kommunen att införa en modell där man fakturerar företagen efter faktiskt genomförd tillsyn?

Nej, det finns inget hinder men båda modellerna har både för och nackdelar. Fördelen med nuvarande system att man regelbundet och på årlig basis betalar en fast tillsynsavgift är ju att det är förutsägbart. Företaget vet vilket kostnad det blir. Alternativet är att man faktureras vid utfört arbete men då vet man inte när tillsynen blir eller man vet inte hur hög kostnaden blir. Vi är ålagda att ha tillsynen och det behöver vi ta betalt för. Vi måste ha en viss bemanning för att klara av att göra tillsynen som lagts på oss. Jag tror företagen lyfter den här frågan för att de vill ha en lägre avgift och det är en helt annan diskussion. Är vi tillräckligt effektiva eller inte, har vi rätt bemanning och har vi rätt timtaxa osv men det är en annan diskussion. Vi har ett arbete nu där vi tittar på hur Rättvik jobbar, Rättviksmodellen. De har en metod där man betalar efter utförd tillsyn, så vi tittar absolut på alternativ.

7. Hur kan kommunen bidra till att ytterligare stärka samverkan mellan kommunens skolor och småföretagen?

När det gäller kompetensförsörjning i det stora perspektivet så tror jag det handlar mycket om att vi har bostäder på plats, skola och förskolor likaså som gör att folk vill bo och leva där företagen finns. Vi har jobbat med något som heter företagsambassadören, det är årskurs åtta som har varit ute på olika företag och så har man gjort ett arbete om det. Vi har också utvecklat prao tidigt innan det blev obligatoriskt. Det har fungerat hyfsat men kanske bättre de första åren än de sista. Nu har vi dock gjort ett helt nytt nytag mellan vår näringslivsenhet, våra företag och vårt högstadium. Det är tre olika paket, ett för sjuan, ett för åttan och ett för nian där det handlar om att tillgängliggöra företagen. Vilka yrkesgruppen finns, vad kan man göra i Hylte och vilka jobb finns i framtiden? Det ska bli spännande att se det här nya konceptet som är framjobbat. Nästa steg är att vi ska ha en första träff med våra rektorer ändå från förskolan till årskurs sex. För att kunna jobba väldigt tidigt med det här. Självklart gör inte barn yrkesval så tidigt men man öppnar upp för förståelse hos barnen. Vår problematik i Hylte är ju att vi i princip inte har någon egen gymnasieskola. Våra ungdomar går ju för det mesta i Halmstad så tyvärr tappar vi kopplingen mellan gymnasieungdomar och det lokala näringslivet i och med att de går i skolan i Halmstad. Det gör att det blir svårt att stärka samarbetet just i gymnasiet. Det är också viktigt att komma ihåg att företagen också måste bjuda till och ställa upp för att samarbetet ska kunna fungera.

Något mer som du tycker är viktigt som du vill skicka med till företagen i kommunen?

Vi gick ju fram med ett väldigt stort paket för ett år sedan, där vi håller på att ta fram mark för industri, handel och kontor. Framför allt handel och industri så vi skapar goda förutsättningar för nya etableringar. Vi har tre stora detaljplanområden på gång i attraktiva lägen för företag. Det är en viktig del i att skapa förutsättningar för att få nya företag att etablera sig och för befintliga att kunna växa. Det händer jättemycket nu och vi har fler  förfrågningar utifrån ang nyetableringar än vad vi haft innan. Våra industriföretag går jättebra, tyvärr har de problem med materialförsörjning som många har nu och det tror jag är det största hotet för näringslivet just nu.