DEBATT: Försvåra inte för företag att hålla medarbetarna friska
Debattartikel publicerad i ÖP 180117. (Länk till artikeln)
I mitten av december beslutade riksdagen om skärpta rehabiliteringskrav för arbetsgivare. Samtidigt föreslår regeringen en förmånsbeskattning av arbetsgivarbetalda sjukvårdsförsäkringar vilket är att ta bort ett av de viktigaste verktygen för arbetsgivare som på allvar vill ta sitt ansvar. I dag betalas två av tre sjukvårdsförsäkringar av arbetsgivaren.
Mindre företag saknar ofta både kompetens och resurser (exempelvis en HR-avdelning eller avtal med företagshälsovård) som större företag har. För att få hjälp att ta sitt ansvar väljer många mindre företag att skaffa sjukvårdsförsäkring för sina medarbetare.
Företagare vill i huvudsak ha hjälp med:
• Förebyggande hälsotjänster som hjälper dem själva och deras medarbetare.
• Arbetslivsinriktad rehabilitering för medarbetare som är eller riskerar att bli sjukskrivna.
• Snabb tillgång till planerad specialistvård vid sjukdom eller olycka.
Det handlar om att göra allt man kan för att trygga företagets leveransförmåga – inte att erbjuda en förmån. Den bilden blir tydlig när vi ser vilka som är försäkrade. Nio av tio som har sjukvårdsförsäkring hos Länsförsäkringar är egenföretagare eller anställda i fåmansbolag. Den största andelen jobbar inom byggbranschen.
Förmånsbeskattning av sjukvårdsförsäkringar kommer att få en rad negativa konsekvenser:
• Låg- och medelinkomsttagare kommer inte ha råd med sin försäkring. Många låg- och medelinkomsttagare får svårt att behålla sitt försäkringsskydd med en kostnad på i snitt 1 500 kronor per år (förmånsskatt).
• Ännu svårare för småföretagare att ta sitt arbetsgivaransvar. För de många småföretag – där varje medarbetare är en nyckelperson och där det inte finns någon HR-avdelning att få stöd av när någon blir sjuk – blir det ännu svårare att stötta i förebyggande hälsoarbete och rehabilitering.
• Mer ohälsa och högre sjuktal. I många sjukvårdsförsäkringar ligger fokus på förebyggande hälsoarbete och tidiga rehabiliteringsinsatser. När färre medarbetare har råd med detta kommer det att innebära ökad ohälsa.
• Ökat tryck på den offentligt finansierade vården. Sjukvårdsförsäkringar finansierar i dag flera hundra tusen vårdmöten och behandlingar varje år. När färre människor kan få privatfinansierad vård via en försäkring kommer de i stället att behöva använda offentligt finansierade resurser, och ökar då belastningen på den redan hårt belastade vården.
Vi förstår helt enkelt inte hur regeringen resonerar när de skärper rehabiliteringskraven och samtidigt begränsar ett av de viktigaste verktygen för att arbetsgivaren ska kunna ta sitt ansvar.
Sjukvårdsförsäkringar är en del av lösningen och inte en del av problemet. Därför bör sjukvårdsförsäkringar betraktas som en av många andra hälsofrämjande insatser, och därmed inte förmånsbeskattas.
Tomas Eriksson, vd Länsförsäkringar Jämtland
Anna-Karin Lindeberg, hälsostrateg Länsförsäkringar Jämtland
Thomas Byström, regionchef företagarna Jämtland och Västernorrland