Framtidsfokus på älvar och vattendrag i en föränderlig tid

Det system som utvecklades 2017 var tvunget att läggas ner på grund av nedstängningen av 3G-nätet och under de sex år som gått har mycket hänt när det gäller distansöverbryggande mätsystem.

- Det vi skapade då är på många sätt unikt men behöver uppgraderas idag, säger Jerry Lindblom, som konstruerade det första River-online-systemet.

Företagarna i Älvsbyn har under våren sökt och fått ett första positivt finansieringsbesked från Sparbanken Nord och från Älvsbyns kommun som båda ser ett stort hållbarhetsvärde i en sådan satsning.

En nytta för hela samhället

- Initiativet startade egentligen av att Piteå Älvdals Ekonomiska förening donerade en slant till företagarna med uppmaningen att få igång mätningarna igen. Men hela samhället har ju nytta av ett River online som fortsätter att leverera data, säger Elisabeth Nordström, ordförande för Företagarna i Älvsbyn.

Johan Casselgren, som forskar inom snö och is vid LTU adderar:

– Vi har redan nya sensorer på plats och vi hoppas därtill kunna väva samman mätserien över älvsnivån med flödesdata från kraftverket i Sikfors. Genom detta kan vi inte bara återskapa mätdata för perioden mellan stoppet av det förra systemet och fram till det nya system som nu mäter. Vi hoppas dessutom att kunna knyta samman kraftverkets mätdata med nivå vid högvattnet 1995.

Systemet skall byggas ut med målet att även mäta i några strategiska sjöar som rinner ut i älven. Utöver själva mätsystemet siktar man även på att få igång ett nytt och minst lika lättanvänt användargränssnitt för att såväl ortsbor som specialister skall kunna följa data från älven.

– Det har tagit lite tid att finna formerna för detta nästa steg. Vi vill gärna att älvsbyborna skall känna delaktighet i det som sker i samhället, även i det lilla och väldigt konkreta. Nu är vi något intressant på spåret, säger kommunchefen Anna Lindberg.

– Det vore väldigt spännande om vi kunde få lokala förmågor och inte minst gymnasieeleverna att fördjupa sig i lokala data kring vattennivåer, temperaturer, snödjup och nederbörd, avslutar Elisabeth.

Projektet River on Test har ännu inte full finansiering, men arbetet med detta fortlöper. Idag finns en basfinansiering från: Företagarna, Piteå Älvdals föreningen, Älvsbyns kommun och Sparbanken Nord. Elisabeth hoppas inom kort kunna återkomma med fler positiva finansieringsbesked.

Fakta: Piteå Älv

Piteälven, en av Sveriges fyra nationalälvar, är turistiskt sett kanske mest känd för Storforsen. På det lokala planet är älvens olika skeden och växlingar ett ständigt återkommande diskussionsobjekt. Älven är i jämförelse kort, runt 40 mil, med två större källsjöar på relativt hög höjd över havet. Sjön Pieskehaure, vid foten av Sulitjelma, är den större av källsjöarna och ligger 577 meter över havet. Förutom en mindre damm i denna sjö (under 2 meters reglering), samt kraftverket vid Sikfors är älven i princip oreglerad. Detta kombinerat med det faktum att dryga 2/3 av älvens fallhöjd ”avverkas” när den passerar genom skogslandet, gör vår- och fjällflod till rejäla utmaningar vissa år. Fallhöjden på den 10 mil långa sträckan, mellan sjön Vuolvojaure och Bredselet, är i runda tal 400 meter. Under de sista 10 milen, ner till havet, är fallhöjden bara runt 40-50 meter beroende årstid och plats. Redan vid en normal vår- och fjällflod klarar därför älven inte av att leda ut vattnet som kommer ner till Bredselet via Storforsen. Detta gör att älven, varje vår- och fjällflod, stiger 3-4 meter från vad som brukar betraktas som lågvattennivå. Vid ett år som 1995, när vårfloden försenats och överlappar med fjällfloden, samtidigt som det dessutom regnar intensivt, kan nivån stiga så högt som 7 meter över lågvattennivån. Detta ger inte bara översvämning av sommarstugor utan påverkar hela samhällen. Delar av Vidsel och Älvsbyn stod 1995 i vatten, men vi fick även en påtaglig påverkan nedanför dammen i Sikfors och ner förbi Arnemark och Böle.