Företagen är integrationsmaskiner

Reglerna på arbetsmarknaden måste reformeras och trösklarna in måste sänkas. Det är det mest framträdande budskapet från ett antal näringsprofiler som intervjuas  Di:s bilaga ”Dimension” nr 4/2015. 

Ett budskap som Företagarna håller med om. Med vår åldrande befolkning och bristen på arbetskraft i flera tjänstesektorer, kan det vara tack vare invandringen vi på sikt kan klara välfärden. Men förutsättningen är att politikerna underlättar för nyanlända att få jobb, annars kommer Sverige inte att kunna ta vara på kraften hos människorna som kommer.

De höga kostnaderna för att anställa och den djungel av undantag som politikerna infört för att företag ska vilja rekrytera personer som står långt från arbetsmarknaden, nämns i artikeln som stora problem ur företagarsynpunkt. Permanenta skattesänkningar, som Rut och Rot, är att föredra. Det leder till att människor får fast anställning, och inte byts ut mot någon ny som har sitt bidrag kvar att utnyttja.

Företagarnas ordförande: Sänk inte Rut-taket

En av de intervjuade i Dimensionartikeln är Monica Lindstedt, ordförande för Företagarnas riksstyrelse. Hon driver Rut-företaget Hemfrid och  understryker i artikeln vikten av att inte, enligt regeringens förslag, sänka taket i rut-avdraget.

Rut-branschen har varit en integrationsmotor och Sverige behöver mer av sådana jobb, inte färre. För trots att det inte drabbar så många konsumenter har det resulterat i att få nya rut-företag startas. Tillväxten av antalet företag i branschen har minskat från 10 till 1 procent på grund av den osäkerhet regeringens förslag skapat.

Monica Lindstedt talar i artikeln också om hur svenska myndigheter känns som "rör bredvid varandra", att det inte verkar som att Arbetsförmedlingen och Migrationsverket samarbetar över huvud taget.

Silotänkandet är oroande och något som måste förändras för att vi ska kunna klara integrationen. Ingen del av samhället klarar detta ensam – näringsliv, civilsamhälle och myndigheter måste samarbeta.

Ofta sägs det att Sverige är ett kunskapsland, där det är svårt för någon med låg, eller ingen utbildning alls, att konkurrera på arbetsmarknaden. Men Rut-området är en ny tjänstesektor som växer fram parallellt med den allt hårdare specialiseringen. Med specialisering växer nämligen efterfrågan på hjälp med olika tjänster i vardagen.

Läs mer: "Glädjande att Miljöpartiet ändrat sig om Rut"

Intresse för integrationsprojekt

Det just nämnda är ett sätt att skapa möjligheter för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden. Ett annat är att genomföra olika typer av integrationsprojekt i företagen, som lärlingsssystem.

Fler av de intervjuade i Dimension-artikeln har planer på, eller har redan genomfört, sådana i sina företag. Lärlingssystemen i Sverige, som införts av politiker, har hittills inte fungerat lika bra som dess motsvarigheter i Tyskland. Det beror till stor del på att de är för dyra för företagen, inte tillräckligt attraktiva för lärlingarna och tyngda av reglerkrångel.

Läs mer: Vill ge praktik till flyktingar - får inte klartecken

Företagarna har nyligen initierat ett praktikprogram för personer som väntar på att få asyl. Samtliga intervjuade är överens om att företagen med rätt förutsättningar är integrationsmaskiner. Politikerna måste inse att ett välmående företagsklimat är nyckeln för en god integration och fackförbunden måste inse att villkoren på arbetsmarknaden måste omarbetas för att nya tjänstesektorer ska kunna växa fram.

Kontorstider och en fast kontorsplats kan inte längre vara standard. Det behövs mer flexibilitet på arbetsmarknaden.