Ny forskning: Troligt att fler får jobb om minimilönen sänks

Lägre löner ger fler möjlighet att få ett jobb. Det var temat för ett seminarium på tankesmedjan Timbro 17 november, professor Per Skedinger, en av Sveriges främsta experter och forskare inom området lön och sysselsättning, föreläste. Han har nyligen publicerat en studie av hur höjda minimilöner påverkar sysselsättningen i detaljhandeln.

Skedingers forskning visar att de svenska minimilönenivåerna, som regleras genom kollektivavtal, internationellt sett ligger mycket högt. Lägre minimilönenivåer skulle troligen leda till fler sysselsatta. Forskningen visar dessutom att risken att fastna i låglöneyrken är ganska liten då de flesta stiger i lön på ganska kort tid.

Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna, lyssnade till föredraget och menar att frågan om enkla jobb är högaktuella just nu.

– Eftersom Sverige står inför en rad utmaningar vad gäller arbetslöshet och integration är det viktigt att verkligen fundera på dessa frågor för att på alla möjliga sätt skapa vägar in i arbetslivet och det svenska samhället, säger Daniel Wiberg.

Debatt om hur höga minimilöner påverkar

Sverige har lägst andel låglönejobb i EU och både inom akademin och på ledarsidor pågår en intensiv debatt om hur de relativt höga svenska minimilönerna egentligen påverkar arbetslösheten bland nyanlända.

Av OECD:s medlemsländer är det endast åtta som inte har en lagstadgad minimilön. Ett av dessa är Sverige, där minimilöner istället regleras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

Ett problem med den svenska modellen är den osäkerhet som råder för mindre företag och företag som inte har kollektivavtal.

– För dem finns ju inte någon exakt minimilön utan istället blir det att följa de nivåer som sätts i avtalen. Inte blir det lättare av att avtalen inte alltid är offentliga för andra är de avtalsslutande parterna, säger Daniel Wiberg.

Både teori och empirisk forskning visar tämligen entydigt att om minimilönenivån ligger förhållandevis högt, som i Sverige, så minskar sysselsättningen om minilönenivån höjs.

Sänkta löner verkar leda till fler i sysselsättning

Effekterna av en sänkning av minimilönenivån är oftare svårare att påvisa, men det mesta tyder på att sysselsättningen ökar. Framförallt för individer som tidigare stod längre ifrån arbetsmarknaden.

Det är också få som fastnar i så kallade ”minimilönefällor”. Det vill säga, de flesta som tar ett jobb till minimilön får snart genom erfarenhet och kompetens upp lönen till mer normala nivåer.

– Det minst viktiga med första jobbet är ofta lönen, som Per Skedinger utryckte det. Istället handlar det om att komma in på arbetsmarknaden och att få vara med i arbetslivet.

"Hushållstjänstesektorn är bransch där många som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden kommit in och skapat sig både jobb och karriär"

Det är också värt att notera att de långsiktiga effekterna av minimilönenivåer är svåra att förutspå, anser Daniel Wiberg. Mycket talar dock för att arbetsbesparande teknologi kommer att göra det än svårare för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma in i arbetslivet om lönekostnaderna är höga. Det är också svårt att uppskatta hur många nya företag och branscher som kan växa fram till följd av lägre minimilönenivåer.

– Framväxten av hela hushållstjänstesektorn kan kanske vara ett exempel på en bransch som vuxit fram eftersom det blivit billigare att köpa denna typ av tjänster. Det har också varit en bransch där många som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden kommit in och skapat sig både jobb och karriär.