Stora skillnader i kommuners handläggningstider
Det spelar stor roll vilken kommun du väljer att verka i som restaurangföretagare. Till exempel så är skillnaden i handläggningstiderna för serveringstillstånd mycket stor. Vissa kommuner hanterar detta på en vecka, medan andra behöver hela 12 veckor på sig.
Näringslivets Regelnämnd, NNR, har i en rapport frågat landets samtliga kommuner om hur de hanterar serveringstillstånd.
Undersökningen visar att det råder stora skillnader i restaurangföretagarnas förutsättningar att ansöka om och inneha serveringstillstånd. För samma tillstånd kan en restaurang i en kommun få vänta elva veckor längre än i en annan kommun eller betala drygt 30 000 kr mer i ansöknings- och tillsynsavgift.
"En kommun som har en smidig tillståndshantering underlättar för företag att etablera sig och skapa nya jobbtillfällen"
– Det är olyckligt att småföretagarna måste vänta olika länge och betala olika priser för samma tillstånd beroende på i vilken kommun du driver ditt företag. Småföretagen bidrar med i snitt var tredje skattekrona till kommunerna och det är klart att en kommun som har en smidig tillståndshantering underlättar för företag att etablera sig och skapa nya jobbtillfällen, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.
30 kommuner över 10 veckor
168 (67 procent) kommuner har en handläggningstid på 1- 6 veckor. 84 (33 procent) kommuner har en handläggningstid d på 7 - 12 veckor. 33 kommuner har en handläggningstid på 3 veckor eller mindre. Samtidigt är det 30 kommuner som har en handläggningstid på 10 veckor eller mer.
Kommuner med kortast handläggningstid bland de som svarat är bland annat Ödeshög, Svedala och Linköping.
Ansökningsavgiften har höjts hos 141 (67 procent) av de svarande kommunerna sedan år 2012. 51 kommuner (24 procent) har oförändrad avgift medan 19 kommuner (9 procent) har sänkt avgiften en. Största avgiftshöjningen i en enskild kommun är 6 700 kr och den största sänkningen är 6 605 kr (Linköpings kommun).
Byråkratin hämmar företagen
OECD undersökte regelbördan för företag förra året och kom då fram till att det svenska krångliga, onödigt omfattande regelsystem och byråkrati är ett hämmande gissel för företag. De ansåg också att Sverige har många möjligheter att bli bättre på området.
– Enkelt uttryckt handlar det om att regeringen och myndigheter måste bli bättre på att utvärdera förväntade konsekvenser av olika lagar och regler. Ju viktigare regel desto viktigare blir det också att utvärdera hur hushåll och företag påverkas på olika sätt – uppnås verkligen målet med de åtgärder som föreslås? säger Daniel Wiberg.
Hur jobbar Företagarna för att påverka i denna fråga?
– Vi arbetar konsekvent med regelförenkling inom alla områden, det finns en rad konkreta åtgärder som skulle underlätta vardagen för många företagare. Men mycket handlar också om styrning och ledarskap.
Rapporten från NNR är del tre av sex i en serie som undersöker och följer upp kommunernas tillämpning.