Ny postlag skulle drabba glesbygden
Tunga remissinstanser varnar för att en ny lagstiftning kring leverans av post kan få negativa effekter för glesbygden. Särskilt utsatta blir småföretagare utanför storstäderna. – Förslaget går för långt, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på Företagarna.
Brev och paket kommer fem dagar i veckan och levereras dagen efter att de skickats. Det är i alla fall tanken, med dagens lagstiftning. I utredningen "Till sista utposten" föreslås en ny reglering kring utdelning av post som ska göra leveranserna mer kostnadseffektiva. I utredningen öppnas för undantag som tillåter glesare postgång.
Flera betydelsefulla organisationer riktar nu kritik mot delar av utredningen som de menar kan slå hårt mot glesbygden.
– Vi vänder oss mot brister i förståelsen för småföretagarnas villkor i mindre orter och i glesbygden. Även om man kan dra nytta av digitalisering så är det viktigt med en bra postgång. Många småföretag har en väldigt avancerad verksamhet och är en del av en global värdekedja, säger Daniel Wiberg, chefsekonom på organisationen Företagarna.
Såväl Lantbrukarnas riksförbund (LRF) som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), två tunga intresseorganisationer, har samma invändningar. Utredarna gör en stor poäng av digitaliseringens möjligheter, men enligt LRF når snabba bredband i dag bara runt 20 procent av alla hushåll och företag på landsbygden.