Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) har i dag 34 medlemsstater, alla klassade som höginkomstländer. Av dem är det endast åtta som inte har en lagstadgad minimilön. Ett av dessa är Sverige, där minimilöner i stället kan regleras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter. När vi i Sverige talar om en minimilön så är det alltså en lägsta lönenivå i en viss bransch och som har avtalats genom kollektivavtal.

Ett problem med den svenska modellen är den osäkerhet som råder för mindre företag, som ofta saknar kollektivavtal. För dem finns ju inte någon bestämd minimilön utan i stället blir det att följa de nivåer och villkor som sätts i avtalen. Inte blir det lättare av att avtalen inte alltid är tillgängliga för andra än de avtalsslutande parterna. Samtidigt har Sverige lägst andel låglönejobb i EU. Både inom akademin och på ledarsidor pågår en intensiv debatt om hur de relativt höga minimilönerna egentligen påverkar arbetslösheten bland nyanlända.

Även om mycket i medierna är politik och tyckande så finns det en del forskning på området, bland annat av professorn Per Skedinger som är en av Sveriges främsta experter inom området lönebildning och sysselsättning. Både teori och empirisk forskning visar tämligen entydigt att om minimilönenivån ligger förhållandevis högt, som i Sverige, så minskar sysselsättningen om minimilönenivån höjs ytterligare. Effekterna av en sänkning av minimilönenivån är oftare svårare att påvisa, men det mesta tyder på att sysselsättningen ökar. Framförallt ökar sysselsättningen för personer som tidigare stod längre ifrån arbetsmarknaden. Det tycks också vara få som fastnar i så kallade ”minimilönefällor”. De flesta som tar ett jobb till minimilön får snart, genom erfarenhet och kompetens, upp lönen till mer normala nivåer.

Det är också värt att notera att de långsiktiga effekterna av högre eller lägre minimilöner är svåra att förutspå. Mycket talar för att arbetsbesparande teknologi gör det än svårare för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden att komma in i arbetslivet om lönekostnaderna är höga. Det är också svårt att uppskatta hur många nya företag och branscher som skulle kunna växa fram till följd av lägre minimilönenivåer.

Givetvis kan det behövas en rad andra om- eller avregleringar för att nya tjänster och företag ska kunna etableras. Lägre kostnader för en vara eller en tjänst gör dock oftast att efterfrågan ökar. Ett exempel på en bransch som etablerats, vuxit och skapat arbetstillfällen är hushållstjänstesektorn, eftersom det blivit billigare att köpa denna typ av tjänster genom RUT-avdraget. Det är också en bransch där många som tidigare stod långt ifrån arbetsmarknaden kommit in och skapat sig både jobb och karriär. Eftersom Sverige står inför en rad utmaningar vad gäller arbetslöshet och integration är det viktigt att fundera på dessa frågor för att på alla möjliga sätt skapa vägar in i arbetslivet och det svenska samhället.