Företagarnas vd: "Hellre lägre ingångslön än breda subventioner"

Sverige står i ett läge där vi snabbt måste skapa många fler jobb åt de nyanlända som kommit hit de senaste åren och för alla de som står långt ifrån arbetsmarknaden. Jobb är dock inget som kommer av sig självt, politikerna måste skapa förutsättningar för företagen att anställa.

Tyvärr har det alldeles för ofta resulterat i att staten i stället väljer att subventionera anställningar. Men subventioner är inte en långsiktig lösning eftersom det snedvrider konkurrensen och skapar en skev arbetsmarknad.

Vi möter dagligen småföretag som vill anställa men som uppger att kostnaden för arbetsgivaravgifter och lön är alldeles för hög. Många företagare kan anställa personer utan tidigare erfarenhet av arbetsuppgifterna, men bara om arbetskostnaden står i proportion till kompetensen och det personen kan bidra med i företaget.

Hamnar på avbytarbänken

Bara förra året kom det, enligt Migrationsverket, över 160 000 människor till Sverige som ville söka asyl. Det är en fördubbling i förhållande till året innan. Det är människor som flyr undan förföljelse, krig och död. Många av dem har utbildning och ett långt yrkesliv bakom sig.

Men trots detta möts de i Sverige av en lång väntan på besked om de får stanna och skapa sig ett liv i Sverige. Det är naturligtvis varken bra för de nyanlända eller för Sverige att sätta alla dessa människor på avbytarbänken i väntan på uppehållstillstånd och arbete.

Vi vill se ett system där nyanlända snabbt kommer ut på en arbetsplats och kan lära sig språket och fortsätta arbeta inom sitt yrke. Är det så att yrkeskompetensen behöver valideras kan den yrkeskunnige företagaren bidra till en snabbare validering. Men det gäller att vara försiktig med verktygen, lägger regeringen för många ansvar på småföretagaren så kommer hen i stället välja att inte anställa.

Rut-avdraget en viktig möjlighet

Men för de nyanlända finns det i dag inget bra alternativ. De har mycket svårt att komma ut på den svenska arbetsmarknaden. Rut-sektorn är en erkänd integrationsmotor och Företagarna har länge drivit frågan om en utvidgning av rut-avdraget. Vår undersökning bland rut-företag visade att 46 procent av deras anställda kom från arbetslöshet och att en majoritet av företagen hade två eller fler nationaliteter anställda.

Rut-branschen är alltså en bransch där många invandrare och arbetslösa kan ta ett första steg ut på arbetsmarknaden. Det är glädjande att finansminister Magdalena Andersson (S) har efterlyst förslag på fler tjänster som kan ingå i rut.

Vi hjälper till med att samla in förslag och har därför startat en kampanj, rut-uppropet. Men att samtidigt sänka taket för Rut-avdraget är förödande för den positiva utvecklingen.

Negativ syn skadar

Det behövs förstås fler vägar in på arbetsmarknaden och vardagsnära jobb är ett relativt enkelt sätt att låta nyanlända och unga slippa gå på bidrag och i stället få ett riktigt jobb. Det betyder att staten måste sänka skatten på arbete och LO, som hellre vill att nyanlända ska utbilda sig eller gå in i arbetsmarknadsåtgärder, måste ge vika i sin negativa syn på vardagsnära jobb.

Det fungerade inte när vi hade få nyanlända i Sverige. Det kommer att fungera ännu sämre nu när vi har ännu fler som står långt från arbetsmarknaden.

Tjänstesektorn är en växande sektor. För en nyanländ utan utbildning är ett servicejobb inom tjänstesektorn bara ett litet steg bort. På arbetsplatsen kommer hen att lära sig språket och få den yrkesutbildning som behövs för att klara av arbetsuppgifterna. Efter ett tag blir det då enklare att förflytta sig uppåt på jobbtrappan och få ett jobb som ställer högre krav men som också betalar sig bättre.

Jobb skapas i småföretag

Vi förespråkar också utbildningar och kompetenshöjningar, men det viktigaste är att se till att det skapas fler jobb så fler kan försörja sig själva och sin familj. Låt de nyanlända förstärka sin plats i det svenska samhället från en position där de har ett jobb.

I dag skapas nästan inga nya jobb i storföretagen, det är i de små företagen jobben skapas. Sedan 1990 har fyra av fem jobb skapats i småföretag med färre än 50 anställda och det är där potentialen finns.

Politikerna måste skapa förutsättningar för småföretagen att växa och att anställa. Vardagsnära jobb med lägre ingångslön är ett enkelt sätt att skapa jobb så att fler kan ta sina första steg på den svenska arbetsmarknaden, och börja bygga upp sina liv i Sverige med egen försörjning.

Men för att detta ska ske måste staten ta sitt ansvar och sänka kostnaden för att anställa. Varken Sverige eller de som står utanför arbetsmarknaden har råd att låta bli.