Analys: Detta innebär regeringens budget
Regeringen har släppt sin budget för 2017. Vi har tittat närmare på några centrala delar som berör företagen och hur de slår, från skatter till upphandling.
Gå direkt till valfritt område nedan, eller skrolla dig fram och läs förslag och analyser.
- Upphandling och välfärd
- Skatter
- Arbetsmarknadspolitiskt
- Landsbygdsfrågor
- Integration
- Video: Övergripande analys från Företagarna
Arbetsmarknadspolitiska satsningar
Experternas kommentar: Politisk klåfingrighet istället för effektiva åtgärder
Hanna Cederqvist och Lars Ilmoni, analytiker Företagarna:
Istället för generella reformer genom sänkningar av arbetsgivaravgiften för de allra minsta jobbskapande företagen, så väljer regeringen att öka specifika och byråkratiserade insatser för att få människor i jobb. Det är fel väg att gå.
Pengar som skulle gått till att få människor i jobb används därmed inte, vilket inte är konstigt eftersom de jobbskapande småföretagen inte använder Arbetsförmedlingen. Samtidigt anger småföretagare att höga arbetsgivaravgifter är ett av de största hindren för att anställa.
Den politiska klåfingrigheten, oavsett regering, fortsätter därmed inom arbetsmarknadspolitiken. Trots att effektiviteten i en alltmer utökad flora av program och lönestöd starkt kan ifrågasättas. Bara i år förväntas Arbetsförmedlingen skicka tillbaka 1 miljard av lönestöden till regeringen, vilket är rekord.
En effektiv arbetsmarknad kräver generella reformer genom sänkta arbetsgivaravgifter och ökat fokus på en fungerande matchning. Det är receptet för en fungerande jobbpolitik inte fler miljarder till samma insatser.
Landsbygdsfrågor:
Expertens kommentar: Blygsamma satsningar
Andreas Vass, ansvarig landsbygdsfrågor Företagarna:
Regeringens budget innehåller 55 miljoner kr på regelförenkling och regeringen har ambitioner att lösa den akuta bostadsbristen. Det är dock endast med små steg och blygsamma satsningar som regeringen möter den stora efterfrågan på bostäder.
Omkring 240 av landets kommuner bedömer att de har ett underskott på bostäder och den snabba befolkningsökningen gör att byggnadsbehovet är akut. Istället för att ta ett helhetsgrepp om bostadsfrågan aviseras det ännu fler utredningar som avlöser varandra.
Expertens kommentar: Välkommet, men efter mandatperioden
Andreas Vass, ansvarig landsbygdsfrågor Företagarna:
Det är väldigt positivt att regeringen uppmärksammar regioner som har sämre förutsättningar för bredbandsutbyggnad. Det är välkommet eftersom tillgången till bredband med hög överföringshastighet är ojämnt fördelad mellan tätort/ småort och mer glesbefolkade områden. Endast var femte hushåll utanför tätort och småort som har tillgång till 100 Mbit/s. Det är dock anmärkningsvärt att merparten av satsningarna ligger efter denna regerings mandatperiod vilket förefaller vara en trend hos regeringen. 100 mkr för 2017 och 150 mkr 2018 är inte tillräckligt för att nå bredbandsmålen till 2020.
Samhället blir alltmer beroende av bredband och tillförlitlig kommunikation. Därför vill Företagarna se ytterligare satsningar för att tillvarata de möjligheter som finns bland företagare på den svenska landsbygden. Internet är den i särklass viktigaste förbindelsen en företagare har till marknader och leverantörer. Frekvent återkommande störningar i bredbandsnätet skapar därför stora svårigheter för företagare på landsbygden.
Expertens kommentar: Genomtänkt infrastruktur gynnar företag
Andreas Vass, ansvarig landsbygdsfrågor Företagarna:
En viktig förutsättning för att människor och företag ska kunna verka i hela landet är infrastruktur. Landets geografiska läge förstärker betydelsen av väl fungerande transporter, både vägar och järnvägar. Företagarna vill därför se ett innovativt, hållbart, ekonomiskt infrastruktursystem som gynnar företag och företagare i hela landet.
Regeringen satsar flera miljarder på investeringar och underhåll i infrastruktur, dessa miljarder ligger dock efter mandatperioden. I denna budgetproposition är det endast 200 miljoner kr som går till kapacitetshöjande åtgärder i järnvägssystemet 2017. En något större satsning sker på cykelinfrastruktur och hållbara stadsmiljöer, 250 mkr 2017.
Expertens kommentar: Kilometerskatt är landsbygdsskatt
Andreas Vass, ansvarig landsbygdsfrågor Företagarna:
Vägslitageavgiften som i själva verket är en kilometerskatt blir i praktiken en landsbygdsskatt genom att man beskattar transporter där inga alternativ finns och där problem som skall lösas. Eftersom det är avstånd som beskattas och inte vad som tankas påverkas inte miljön vare sig till det bättre eller sämre av detta. Skatten skapar inga som helst incitament att välja lastbilar som uppfyller högre miljökrav.
Åkerinäringen sysselsätter 86 000 personer och bidrar till fyra procent av BNP. Kilometerskatten kommer slå hårt på åkerinäringen, framförallt på de 11000 mindre åkerier som har färre än 5 anställda.
Det visar sig dessutom att det bara är en fjärdedel av Trafikverkets underhållskostnader på det statliga vägnätet som är trafiklastberoende (dubbdäck och slitage från tunga fordon). Det betyder att kilometerskatten kommer att ta in 4 miljarder från åkerinäringen till statskassan vilket är fyra gånger mer än vad tunga fordon sliter på vägarna.
Expertens kommentar: En flygskatt drabbar jobb och företagande
Andreas Vass, ansvarig landsbygdsfrågor Företagarna:
Flyget är en viktig förutsättning för att människor och företag ska kunna verka i hela landet. Om ekonomin ska växa så ökar också behoven av att kunna transportera varor, tjänster och personer. Därmed är flyget en förutsättning för att företag ska kunna verka och för att människor ska kunna bo och leva i hela landet.
Om det ska finnas levande, aktiva och växande landsbygder i Sverige måste vi skapa mer likvärdiga livsvillkor i hela landet. Enligt Företagarna är det snarare ny teknologi som bidrar mer än högre skatter till att minska utsläppen. En flygskatt kommer drabba jobb och företagande och dessutom uppmuntrar skatten inte flygbolagen till att investera i miljövänliga alternativ.
En flygskatt gör det dyrare att driva företag i Sverige i förhållande till våra konkurrentländer. Företagen i norra Sverige drabbas särskilt för där finns ofta inga andra alternativ än att ta flyget. Än en gång är det landets småföretag som får högre skatter och avgifter.
Skatter:
Expertens kommentar: Direkt olämplig målgrupp
Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna:
Det är bra att regeringen har identifierat problemet med höga arbetskraftskostnader som ett hinder för de minsta företagen att anställa. Men målgruppen är fel. Det är direkt olämpligt att med skatteincitament locka enskilda näringsidkare att anställa och därmed väsentligt utöka sitt privata risktagande.
En relevant satsning borde omfatta enmansaktiebolag som anställer sin första person, säger Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna.
"Lura inte skjortan av enmansföretagare" uppmanar Företagarna regeringen
Expertens kommentar: Drabbar mindre företags affärer
Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna:
Förslaget om slopat avdrag för representationsmåltider vid inkomstbeskattningen kommer att drabba många mindre företag som sköter marknadsföring genom personliga möten med måltider, menar Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna. Regeringen presenterar det som en förenkling för företagen, men vi konstaterar att det blir ett dyrt kalas som sammantaget kostar företagen närmare 1 miljard kronor. Små företag har knappast råd med fler förenklingar av den kalibern, säger Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna.
Expertens kommentar: Utred nivån bättre!
Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna:
Företagarna menar att det i sak är bra med en omsättningsgräns, vilket finns i de flesta andra EU-länder men att nivån inte är tillräckligt utredd. Vi menar att gränsen snarare borde ligga på nivån 50 000 kr i ett första steg och utvärderas efter något år.
Företag som vänder sig mot konsumenter och inte behöver ta ut moms på sin försäljning skulle kunna hålla lägre priser. Det är därför viktigt att balansera intresset av förenkling mot vikten att undvika snedvridning av konkurrensen mellan företag som ligger över respektive under gränsen, säger Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna.
Expertens kommentar
Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna:
Kan allra tidigast bli verklighet från 2018, troligen något senare.
Expertens kommentar: Ökar regelkrånglet för företagen
Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna:
Förslaget om månadsrapportering har ändrats på avgörande sätt, men har fortfarande brister. Företagarnas kritik av det nya förslaget kan sammanfattas med att det är bristfälligt underbyggt avseende nyttan för Skatteverket, vi saknar alternativa lösningar och en ordentlig analys av effekterna för företagen.
Förslaget skulle öka den administrativa regelbördan för företagen. Särskilt gäller detta för de ca 80 000 företag som lämnar arbetsgivardeklaration och kontrolluppgifter på papper.
Företagarna efterlyser en analys av alternativa lösningar – exempelvis kvartalsrapportering för företag med mindre omsättning. Regeringen anger att en proposition ska lämnas före slutet av 2016 och systemet införas stegvis från 1 juli 2018 – oklart hur det ska gå till utan dubbla uppgiftskrav.
- Läs mer: Stoppa månadsrapporteringen
Expertens kommentar
Annika Fritsch, skatteexpert Företagarna:
Företagarna följer åtgärderna.
Upphandling och välfärd
Expertens kommentar: Fel väg att gå
Ulrika Dyrke, upphandlingsexpert Företagarna:
Regeringens lagförslag om att införa krav på villkor enligt kollektivavtal är fel väg att gå. Förslaget gör upphandlingsreglerna till ett mycket komplext arbetsrättsligt verktyg. Förslaget skulle leda till mycket oförutsägbara och svårhanterade situationer för de många små företagen som står utan kollektivavtal.
Med största sannolikhet skulle många små, seriösa kollektivavtalslösa företag dra sig bort från den offentliga marknaden om förslaget blev verklighet. Detta skulle få kännbara negativa effekter för företagandet i landet.
Det skulle även riskera att motverka regeringen egen ambition att offentlig upphandling i högre grad ska fånga upp innovativa lösningar, vilka ofta kan komma från just småskaliga företag. För att göra goda affärer för våra gemensamma skattepengar behöver vi fler anbud från små, seriösa företag – inte färre. Lagförslaget bör inte klubbas igenom av riksdagen.
Det finns andra, bättre sätt att bekämpa lönedumpning och andra former av oschysta villkor i offentlig upphandling.
Expertens kommentar: Se om en effektivisering är möjlig
Ulrika Dyrke, upphandlingsexpert Företagarna:
Företagarna är öppna för en översyn av de rent nationella reglerna i syfte att analysera om effektivisering och förenkling är möjlig. Viktigt är dock att värna principerna om icke-diskriminering, likabehandling, transparens och proportionalitet.
Expertens kommentar: Lockande, men skapar inga nya jobb
Ulrika Dyrke, upphandlingsexpert Företagarna:
Modellen att kräva att företag som vinner offentliga upphandlingar ska åta sig att sysselsätta personer som står långt från arbetsmarknaden när de utför sina tjänster kan vara lockande för politiker.
Det finns vissa möjligheter att ställa sådana krav, men Företagarna menar att det är feltänkt att göra detta till någon form av huvudlinje i jobbpolitiken. Små företag med begränsade resurser kan ha mycket svårt att hantera denna typ av krav – och våra undersökningar visar att många små företag som idag deltar i offentlig upphandling kommer att delta i mindre utsträckning om denna typ av krav ställs.
Politiker kan inte skapa nya jobb på detta sätt. Däremot riskerar de skapa undanträngningseffekter och snedvriden konkurrens. Sådana krav bör därför användas med omdöme och stor eftertanke.
Expertens kommentar: Slå vakt om rättsäkerheten för små företag
Ulrika Dyrke, upphandlingsexpert Företagarna:
Överprövningssystemet avseende offentlig upphandling har tidigare analyserats av en offentlig utredare som lade fram betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12). Betänkandet innehåller enskilda förslag som med fördel borde genomföras i syfte att effektivisera överprövningsprocessen, såsom exempelvis förslaget att införa en tidsgräns för förvaltningsrättens handläggning.
Företagarna noterar regeringens avsikt ändå att utreda frågan ytterligare. Vi är öppna för effektivisering i systemet, men vill samtidigt betona vikten av att hitta lösningar som inte medför minskad rättssäkerhet för små företag.
Expertens kommentar: Lägg fokus på hög kvalitet i samtliga verksamheter
Ulrika Dyrke, upphandlingsexpert Företagarna:
Företagarna anser att fokus måste ligga på kvaliteten i verksamheterna inom välfärdssektorn – inte på förekomsten av vinstuttag. Debatten om begränsningar av vinstuttag i välfärdssektorn får negativa konsekvenser med lägre produktivitet och nyföretagande, samt minskad innovation och omvandling i dessa för Sveriges framtid så viktiga sektorer. För att få till stånd investeringar är möjligheterna till avkastning på den kunskap och det kapital som investeras av stor betydelse. Vi behöver mångfald och valfrihet inom välfärdssektorn. Låt alla goda krafter som vill vara med och bidra till att utveckla sektorn.
Integration:
Expertens kommentar: Goda intentioner riskerar bli verkningslösa
Anna Libietis, ansvarig integrationsfrågor Företagarna:
Småföretagen är Sveriges viktigaste jobbskapare och kan bidra till en snabbare etablering av nyanlända. I budgetpropositionen finns goda intentioner, men fler och omfattande reformer kommer att krävas om man i realiteten ska nå goda resultat inom etablering, matchning och fler nya företag.
Några satsningar som är positiva för nyanländas möjlighet att etablera sig snabbare på arbetsmarknaden och för småföretagens möjlighet att rekrytera nyanlända är:
- Tillskjutna medel för att förkorta Migrationsverkets handläggningstider, vilket förhoppningsvis gör att fler nyanlända snabbare står till arbetsmarknadens förfogande.
- Att Arbetsförmedlingen får i uppdrag att genomföra en kompetenskartläggning redan under asyltiden.
- Ökade subventioner i nystartsjobben för nyanlända.
Samtidigt finns en rad utmaningar med regeringens budget:
- Snabbspår för företagare är viktigt, men tillskjuts i sammanhanget små medel, i en tid med rekordstort mottagande.
- De tillfälliga uppehållstillstånden och ökade krav på egenförsörjning riskerar medföra att företagande framstår som ett riskfyllt alternativ till anställning.
- Möjligheten till praktik under asyltiden riskerar försvinna då ansvaret för organiserad sysselsättning flyttas från Migrationsverket till Länsstyrelserna. Det är olyckligt ur ett arbetsmarknadsperspektiv.
Småföretagarbarometern visar att kompetensförsörjningsfrågan är avgörande för att företag ska kunna växa. Nyanlända kan vara en viktig del av lösningen på småföretagens kompetensbehov.
Att budgeten i stort saknar satsningar för att få mindre och växande företag att investera och anställa är problematiskt. Det försvårar företagens kompetensförsörjning i allmänhet och matchningen av nyanländas kompetens i synnerhet. Samtidigt riskerar försörjningskraven leda till att människor med tillfälliga uppehållstillstånd tenderar att ta ett jobb, vilket som helst, istället för rätt jobb.
Utökade satsningar på yrkesvux och lärlingsvux är positivt. För nyanlända kvarstår dock samma farhåga som vid snabbspår; med tillfälliga uppehållstillstånd och ökat försörjningskrav minskar nyanländas incitament till dessa insatser då allt fokus kommer att ligga på att klara sin egen försörjning.
Övergripande kommentarer av Företagarnas chefsekonom och politiska chef: