Sommaren 2016 kommer att gå till historien som en av de mest politiskt turbulenta i Europas sentida historia. Fasansfulla terrordåd, statskuppsförsök i Turkiet och en brittisk folkomröstning för att lämna EU-samarbetet – Brexit.

Det var på midsommarmorgonen som det stod klart att Storbritannien röstat för att lämna EU. Även om många tecken faktiskt talade för ett utträde ur EU, var det få som vågade tro att missnöjet skulle leda in på så destruktiva vägar. Visst kan EU upplevas som en byråkratisk, tungrodd och ofta odemokratisk organisation som i många fall tycks ha tappat kontakten med medborgarna.

Men i grund och botten handlar det ändå om att tillhöra en gemenskap för fred. En gemenskap som tror på fri handel mellan medlemsländerna och lika villkor för företag och medborgare att röra sig och verka i Europas länder.

Det blev omedelbart uppenbart att de brittiska politiker som talat för ett utträde, helt saknade en plan för hur ett utträde skulle gå till. Enligt proceduren ska Storbritannien ”anmäla sin avsikt” att utträda unionen i enlighet med artikel 50 i Lissabonfördraget. Det har ännu inte gjorts.

En stor osäkerhet kring valutans värde, handelsavtal och investeringar i både fysiska och finansiella tillgångar kommer att råda under lång tid. Följden blir att konsumtion och investeringar bromsas, vilket också får konsekvenser för tillväxten och sysselsättningen.

För Sverige är Brexit extra beklagligt eftersom Storbritannien är en viktig handelspartner och eftersom vår röst i EU riskerar att marginaliseras. Sverige och Storbritannien har ofta varit likasinnade i EU, framförallt i synen på frihandel och det finansiella systemets reglering. För svenska företag är de kortsiktiga effekterna emellertid begränsade. De företag som har investeringar eller en stor del av sin handel med företag i Storbritannien kommer troligen inte att påverkas så mycket i det korta perspektivet, inte annat än genom valutan. Ett tips är dock att följa utvecklingen och att diskutera med sina handelspartner vad eventuella konsekvenser kan bli framöver. På lång sikt kan effekterna bli mer påtagliga. Enligt en färsk rapport från Kommerskollegium kan direktinvesteringarna minska med 35 miljarder över en tioårsperiod vilket givetvis får konsekvenser för både svenska jobb och företag. Men det är också viktigt att komma ihåg att Brexit framförallt är en politisk kris, både för Storbritannien och för EU. De betydande långsiktiga politiska och ekonomiska konsekvenserna kommer att synas först om några år.

Själv firade jag midsommar i en bilkö på E4:an efter att Södertäljebron stängts av efter en kollision. Där hade jag gott om tid att begrunda britternas val att lämna EU-samarbetet. Och jag måste säga att det känns viktigare att samarbeta och bygga fler länkar och broar än att ställa upp hinder för handel och rörlighet. EU-samarbetet är också i grunden ett fredsprojekt, varför bland annat Winston Churchill var en varm förespråkare av brittiskt medlemskap i en europeisk union.

BRA!
Vi har blivit påminda om att samarbete är bättre än hinder och sönderfall.

DÅLGT!
Brexit får stora konsekvenser för svenska jobb och företag på längre sikt.