Tid är pengar, Svenskt Näringsliv
Att vissa av Svenskt Näringslivs förbund inte ser fördelarna med en frivillig kod är beklagligt. (Se denna artikel i Dagens Industri.) Grundprincipen bör vara att betaltiderna regleras genom avtal. Rent konkret har Företagarna drivit linjen att max trettio dagar ska gälla och arbetar aktivt med alla branschorganisationer som vill se en frivillig uppgörelse.
– Vi tycker att det är bra att regeringen nu tar initiativ så att något händer. Utvecklingen av betaltiderna i Sverige har gått åt fel håll och nu måste näringslivet ta sitt ansvar för att vända detta, annars finns det skäl att se över lagstiftningen, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.
Företagarna har upprepade gånger pekat på de växande problemen med långa betaltider. I praktiken innebär de att små företag tvingas agera bank till stora företag. Det är helt orimligt eftersom mindre företag är mer beroende av snabba återbetalningstider, mindre skyddade mot kreditförluster, samt har mindre möjligheter att anskaffa extern finansiering än större företag.
– Svenskt Näringsliv och storföretagen borde föregå med goda exempel och arbeta för kortare betalningstider, inte tvärt om! I grunden handlar det om det svenska näringslivsklimatet. Hållbara och utvecklande affärsrelationer bygger på tillit och förståelse, inte påtvingade krav och oschyssta villkor, säger Daniel Wiberg.
Många småföretagare upplever att de pressas till långa betalningstider av sina, oftast, väsentligt större kunder. Regeringens egen granskning visar dessutom att betalningstiderna blir längre i Sverige till skillnad från i de flesta EU-länder.
– Den genomsnittliga avtalade betalningstiderna i Sverige var 28 dagar under 2016. De genomsnittliga faktiska svenska betalningstiderna var däremot 34-35 dagar. Nästan hälften av företagen som deltar i dessa undersökningar säger att de blivit ombedda att acceptera längre betalningsvillkor än de är bekväma med. Andelen tycks dessutom öka vilket är mycket bekymmersamt. säger Daniel Wiberg.
Om svenskt Näringsliv inte vill stå bakom en kod, då minskar näringslivets möjligheter att påverka en kommande reglering. Troligen blir det då tal om någon form av lagstiftning, vilket Företagarna efterfrågat om näringslivet inte kan enas.
– Vi arbetar också med våra medlemsföretag, till exempel Intrum Justitia som startat initiativet 30-dagarsklubben. Syftet är att både stora och små företag ska binda sig vid löftet att betala snabbt och alltså bidra till en mer hållbar ekonomi. De som går med i klubben lovar helt enkelt att betala alla löpande skulder på utsatt tid och aldrig efter mer än 30 dagar. 30-dagarslöftet ska ses som en CSR-åtgärd, ett sätt att ta ansvar för den företagsekonomiska miljö som företagen själva är beroende av. Långa betaltider är inte något som gynnar svensk konkurrenskraft, säger Daniel Wiberg.