Färre flyglinjer med flygskatt

Regeringen tillsatte 2015 en utredning med uppdrag att se över hur en skatt på flygresor kan utformas. Enligt direktiven är syftet med skatten att uppnå en tydlig klimateffekt utan att negativt påverka bland annat tillgänglighet, näringslivsutveckling och regional utveckling.

Utredarna konstaterar att en flygskatt skulle minska de totala svenska utsläppen med ca 0,2 miljoner ton per år. För att sätta detta i perspektiv så motsvarar detta enbart ett par dygns vägtrafik, och kan till och med öka de totala utsläppen till följd av ökat bilresande som substitut till flygresor.

- Att införa en flygskatt går inte i linje med ambitionerna om ett konkurrenskraftigt Sverige på den globala marknaden. Begränsad tillgänglighet innebär begränsade möjligheter för handel och industri, säger Philip Thunborg, Företagarna.

Regionala flygplatser drabbas hårt

Över 70 procent av resorna mellan Stockholm och Norrland går via flyg, vilket medför att flyget är det enda möjliga alternativet att nå andra delar av landet för väldigt många människor både vad gäller nöjes- och affärsresor. Inrikesflygningarna kommer att minska dramatiskt i händelse av en flygskatt eftersom flyglinjerna kommer att läggas om och bli färre. I exempelvis Norge, som införde en flygstolsavgift i somras, har färre flyglinjer drabbat regionala flygplatser väldigt hårt, och tvingat åtminstone en flygplats att stänga.

- Flygskatten är ytterligare en skatt på avstånd som framför allt kommer att drabba de som inte bor och verkar i storstadsområden, och som dessutom kan göra större skada än nytta vad gäller klimatet. Tillgång till regionala flygplatser och förbindelser till hela Sverige kommer således att bli lidande med en flygskatt, vilket kommer att drabba både affärsmöjligheter och kontakten med nära och kära, säger Philip Thunborg, Företagarna. 

Jobben riskeras 

Stora BNP-förluster, försämrad tillgänglighet och regional utvecklingskraft samt förlorade jobb är erfarenheter från andra europeiska länder som infört en flygskatt, och även grunder till att förslaget om en svensk flygskatt lades ned för tio år sedan. Samma problematik ser vi i den nu föreslagna svenska flygskatten.

Den svenska flygbranschen och flygindustrin bidrar med 90 000 arbetstillfällen och 75 miljarder kronor till svensk BNP, samtidigt som ytterligare 100 000 arbetstillfällen är effekter av flygtillgängligheten inom samt till och från Sverige. Det finns säkerställda samband mellan tillgänglighet med flyg, jobb och BNP. Minskningar av resandet som utredningen lägger fram som en effekt av skatten skulle innebära omkring 7 000 färre jobb och sex miljarder i förlorat BNP, enligt analysföretaget WSP. Detta går emot regeringens mål inom områden såsom svensk exportstrategi och landsbygdpolitiska mål, samtidigt som skatten inte uppfyller de krav som ställs i utredningsdirektiven.

För att uppnå ett hållbart flyg borde regeringen fokusera på övergången till fossilfritt bränsle. Dagens teknik har möjliggjort för flygplansmotorer att drivas med upp till 50 procent biobränsle, men på grund av dess höga kostnadsläge byts bara en liten del av bränslet ut. Högre kostnader i form av en flygskatt tar således bort incitamenten för flygbolagen att investera i miljövänligare flygplan.

Hindrar utvecklingen

En flygskatt riskerar även att förhindra utvecklingen av ny teknik och energieffektiva lösningar. Flygbranschen tar ansvar i arbetet för att minska klimatpåverkan. Utsläppen per passagerare har minskat med 20 procent de senaste tio åren och bränsleförbrukningen per passagerarkilometer har under de senaste 40 åren minskat med 70 procent.

Skatten samverkar inte med regeringens mål avseende jobb, tillgänglighet och konkurrenskraft. Den uppfyller inte heller syftet med införandet, och därmed finns det utifrån utredningens underlag och slutsatser ingen grund för att införa en svensk flygskatt.

Skattens nivåer (enkelresa):
• 80 kr inrikes och inom Europa
• 280 kr utanför Europa upp till 600 mil från Arlanda
• 430 kr utanför Europa över 600 mil från Arlanda