Debattartikel i UNT: Utbildning inte allt
De små och medelstora företagen i Sverige vill rekrytera personal. Men bristande kompetens hos de arbetssökande lägger hinder i vägen. Bland företagen som behövt rekrytera de senaste två åren har endast 50 procent lyckats tillföra den kompetens de sökt – det visar Företagarnas färska rapport ”Det är attityden, dumbom”.
Kompetensbristen gör att många jobb aldrig skapas. Om alla företag som har haft rekryteringsbehov, men inte lyckats anställa, hade anställt bara en person per företag hade det skapats över 72 000 nya jobb i de små- och medelstora företagen – varje år.
Utbildning och erfarenheter är självklart viktiga delar vid en rekrytering. Men när vi väger samman vilka förmågor, erfarenheter och utbildningar som är både viktiga och svåra att finna hamnar egenskaperna i fokus. Det som främst efterfrågas är personer som är ansvarstagande, självgående och har rätt attityd.
En småföretagare tar en risk med varje rekrytering och är beroende av att få in personer som tar sina uppgifter på allvar.
Nu har många företag problem med anställda som inte klarar av ens grundläggande krav, som att komma i tid till jobbet, och det oberoende av bransch, den arbetssökandes ålder eller företagets geografiska läge. Även högutbildade, med minst 16 år i skolans värld, kommer ut på arbetsmarknaden utan att veta vilka krav som ställs i arbetslivet.
När arbetsmarknadens problem debatteras föreslås ofta utbildningsinsatser, medan kompetenser i form av personliga egenskaper glöms bort trots att dessa är helt avgörande för att jobben ska bli till. För att komma tillrätta med denna hittills relativt okända problematik på arbetsmarknaden föreslår vi därför följande:
1) Ökad forskning om icke-kognitiva förmågor. Skolverket har konstaterat (2013) att kunskapen om hur skolan formar icke-kognitiva förmågor, som uthållighet och samarbetsförmåga, är bristfällig. Därför behövs det en ökad uppföljning och forskning kring hur skolan klarar denna uppgift.
2) Inför en akademisk praktiktermin. Att en arbetssökande har en akademisk examen behöver inte innebära att han eller hon vet vilka egenskaper och förmågor som arbetsgivarna efterfrågar. Alla som går en akademisk grundutbildning bör få en möjlighet att närma sig arbetslivet via en praktiktermin.
3) Skolintroduktion för föräldrar. Skolgången borde inledas med en informationsdag för föräldrar där det tydliggörs vilket ansvar skolan, föräldrarna och barnen har i skolgången. Syftet är att sätta former för ett bättre fungerande samarbete mellan lärare, föräldrar och elever och förtydliga respektive parts rättigheter och skyldigheter.
4) Starkare koppling mellan skola och näringsliv. Forskning visar att tillbakagången av PRAO framför allt har drabbat de svaga eleverna. Obligatorisk PRAO i grundskolan bör slås fast i läroplanen. Ansvaret för att bygga långsiktiga strukturer för fungerande PRAO bör ligga på kommunen och huvudmännen, inte på enskilda skolor eller lärare.
5) Inför utbildningsanställning. Företagarna föreslår en ny arbetsmarknadspolitisk insats där utbildning kombineras med arbete, som kan ersätta flera av dagens svårbegripliga arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Förslaget innebär en tidsbegränsad anställningsform som pågår i tre månader till maximalt 24 månader. Anställningen kombineras med utbildning, till exempel SFI, YH-utbildning eller högskola. Ersättning utgår i nivå med utbildningslön och lärlingslön.
6) Stötta ledarskapet inom företagen. Entreprenörer startar ofta företag eftersom de brinner för en idé eller ser problem som de kan lösa. Därefter blir de, ibland ofrivilligt, HR-chefer och arbetsledare. Vi ser ett gott ledarskap som en nyckel till att minska rekryteringsgapet. Med rätt ledarskap kommer kompetensen och modet att anställa de inte helt flygfärdiga individerna.
I dag skapas fyra av fem jobb i de små- och medelstora företagen. Att dessa kan hitta arbetskraft som inte bara har rätt utbildning, utan också rätt attityd, är avgörande för tillväxten i Sverige. Med dessa förslag kommer vi att minska kompetensbristen och få fler i arbete.