Stress är inte bara ett arbetsmiljöproblem utan ett samhällsproblem
Stress är vår nya folksjukdom och kostnaderna skenar. Samhällets insatser för att minska ohälsan har hittills misslyckats. Men forskningen är tydlig; stress går att förebygga!
Anders Tengström, leg.psykolog, docent vid Karolinska Institutet och forskningschef vid Papilly diskuterade bakgrunden till problematiken och lade stor tyngd vid individens egna tankar om det goda livet. Både arbetet och det privata har en påverkan på hur vi mår. Men stress ses ofta bara som en arbetsmiljöfråga, vilket leder till att man fokuserar på en reglering av arbetsmarknaden.
– Vi måste hjälpa oss själva för att må bättre, exempelvis måste vi röra på oss, äta bättre men framförallt måste vi tänka rätt. Nu måste vi precis som med solkrämen skyddas oss mot psykisk ohälsa. Tänk om vi skulle kunna se detta fenomen på samma sätt som att använda bilbälte och solskyddskräm. Vi måste börja utbilda folk i stress. Detta är en viktig delkomponent i en lösning, säger Anders Tengström.
– Jag grubblar på hur vi politiker kan ta tag i tanken hos den vanliga människan. Vi kan inte reglera hur människor ska bete sig och hur de ska må, säger Lotta Finstorp, riksdagsledamot, (M).
– Vart är vi egentligen på väg? Arbetsgivaren har ett ansvar men om problemet är ett samhällsproblem och inte i huvudsak ett arbetsgivarproblem. Vad ska vi göra då? Arbetsgivaren kan inte och ska inte lägga sig i livsstilen och livssituationen för arbetstagarna på icke arbetstid. Arbetsgivaren kan arbeta med det som sker på arbetsplatsen inom ramen för arbetet. Och där finns regler för det arbetet. Men andra aktörer och inte minst föräldrar, skolan och sjukvården måste göra sitt, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarna.
– Vi måste prata mera om det hållbara livet och den hållbara livsstilen, säger Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv.
– Det är dags att krossa myten att de högutbildade är undantagna. Den psykiska ohälsan har ökat - främst bland de högutbildade kvinnorna men även bland männen. Det har att göra med hela arbetsmarknaden och med den nya tekniken. Det finns inga tydliga gränser. Man kan jobba dygnet runt om man vill, menar Lena Granqvist, Saco.
– Arbetsgivaren har ett stort ansvar gällande psykisk ohälsa. Det som är svårt o utmanande är när det blivit en som drabbas. Många utmaningar med att ge personen rätt vård och hjälp för att få den anställde snabbt tillbaka in på arbetsmarknaden igen, säger Catharina Bäck, Svenskt Näringsliv.
– De allra minsta arbetsgivarna har en stor vilja och engagemang att se till att deras arbetstagare inte blir sjuka. Men de kan inte rå på det som händer i övrigt i livet. Vi vill ju definitivt inte ha ett arbetsliv där arbetsgivaren bestämmer vad arbetstagaren gör på sin fritid, hur många aktiviteter de har på sin fritid osv. Det förebyggande arbetet är oerhört viktigt men också funktioner runt omkring som t ex sjukskrivningsprocessen, Försäkringskassans roll och inte minst arbetstagarnas egna ansvar måste in och diskuteras, säger Lise-Lotte Argulander, Företagarna.
Företagarna ser inte lagstiftning som den enda vägen utan det krävs en kombination av insatser.
– För att stödja de allra minsta företagen i dessa processer måste övriga funktioner fungera och företagarna önskar att politiken också ser att exempelvis förmånsbeskatta sjukvårdsförsäkringar är helt fel väg att gå. Det är ett mycket bra och uppskattat verktyg för företagen att snabbt kunna sätta in hjälp och rehabilitering för sina anställda när de blir sjuka, avslutar Lise-Lotte Argulander, Företagarna.
Se hela seminariet här
Medverkande:
- Anders Tengström, Leg.psykolog, docent Karolinska Institutet, forskningschef, Papilly
- Lotta Finstorp, Riksdagsledamot, (M) Sörmland (längst till höger)
- Catharina Bäck, Socialförsäkringsexpert, Svenskt Näringsliv
- Lena Granqvist, Samhällspolitisk chef, Saco
- Lise-Lotte Argulander, Jur kand. specialist arbetsrätt & arbetsmiljö, Företagarna
- Peppe Ekmark, Fd försäljningsdirektör MTG, tillträdande VD, Papilly
- Gunnar Axén, Moderat