Långa betaltider hotar Sveriges konkurrenskraft

Företag upplever ökade problem med långa betalningstider och att köpare förbättrar sin likviditet på bekostnad av leverantörernas. Företag med en dominerande roll på marknaden använder leverantörer som ”bank” genom att förlänga betaltider till sextio, nittio eller 120 dagar, eller till och med ännu längre.

– Det som är mest oroande är att betaltiderna blir längre, och att fler företagare känner sig pressade till att acceptera längre betaltider. Här går utvecklingen åt helt fel håll! säger Företagarnas vd Günther Mårder.

Lyssna på Företagarpodden avsnitt 69: Betaltider står i centrum under detta avsnitt där poddstudion gästas av Per-Henrik Persson, vd för Intrum Justitia Sverige AB. Vi får även höra en kort intervju av medlemmen Anders Tuneman som själv har erfarenheter av hur långa betaltider kan ställa till med problem för småföretagare.

Problemen med sena betalningar och finansieringssvårigheter har ökat ytterligare under 2016 enligt Intrum Justitias European Payment Report. De har nu blivit så allvarligt att många småföretags överlevnad hotas, liksom tillväxten och jobbskapandet i flera småföretag. Framför allt gäller detta de företag som verkar som underleverantörer av produkter eller tjänster till de svenska eller utländska storföretagen. Det innebär att betalningstiderna är ett generellt problem för svenska företag och Sveriges konkurrenskraft.

Företagarna fick under seminariet stöd av näringsminister Mikael Damberg i kampen för att korta betalningstiderna. Genom att arbeta gemensamt för att korta betaltiderna kan de svenska småföretagens tillväxt och konkurrenskraft underlättas.

– För att effektivt korta betaltiderna och stäva missbruk behövs en kombination av ett frivilligt åtagande, i form av självreglering genom en frivillig betalningskod, ökad transparens och rapportering om vilka betaltider som faktiskt tillämpas av storföretagen, samt en regelförändring som specificerar att 30-dagars betaltid ska gälla om det inte finns synnerliga skäl att frångå denna norm, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

– För att effektivt korta betaltiderna och stäva missbruk behövs en kombination av ett frivilligt åtagande, i form av självreglering genom en frivillig betalningskod, ökad transparens och rapportering om vilka betaltider som faktiskt tillämpas av storföretagen, samt en regelförändring som specificerar att 30-dagars betaltid ska gälla om det inte finns synnerliga skäl att frångå denna norm, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Företagarna på Di debatt: Hållbarhetsredovisa betaltider

Företagarna anser att en tvingande lagstiftning om betaltider bör övervägas som en sista utväg och som ett komplement till en normbildande och frivillig betalningskod.

– En gemensam betalningskod bör till exempel innehålla villkor för när det kan vara accepterat givet synnerliga skäl att avtala om längre betalningstider, rutiner och rekommendationer för alternativa betalningslösningar. För att bli effektivt kan även lagstiftningen behöva förtydligas så att betalning ska ske inom trettio dagar ifall det inte finns synnerliga skäl, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg.

Företag är partners i ett gemensamt värdeskapande. Tillsammans bygger de starka och ofta globala värdekedjor. Detta måste alla ta fasta på även när det gäller förhållningssätt och relationer mellan avtalsparter. Det handlar om långsiktigt hållbart och konkurrenskraftigt företagande.