Så slår regeringens 3:12-förslag mot företagen
Reglerna är både tekniska och krångliga och för att göra det så tydligt som möjligt jämför vi här utfallet för två olika ägare som tar samma utdelning i år och nästa år – om regeringens förslag genomförs.
Exempel förenklingsregeln
Den som äger ett fåmansföretag och tar en utdelning med 165 000 kr i år betalar 20 procent i skatt. Samma utdelning nästa år skulle drabbas av 25 procent högre skatt enligt regeringens förslag.
Exempel utdelning baserat på lön
Än värre blir det för den som har ett lite större företag med 8 – 10 anställda med en lönesumma på 3,6 miljoner kr. Vi jämför en utdelning på 1,8 miljoner kronor i år och nästa år och företagaren har 57 procent marginalskatt.
I år beskattas hela utdelningen med 20 procent. Med regeringens förslag skulle samma utdelning nästa år drabbas av 94 procent högre skatt. Det betyder nästan dubbelt så hög skatt på utdelningen!
Det är givetvis välkommet att regeringen delvis har backat från de regler som skulle slå allra hårdast mot de minsta företagen. Men även med de justerade förslagen ser vi att det blir stora skattehöjningar som skulle slå mot investeringar och nya jobb.
Regeringens förslag är nu på remiss och det går fortfarande att påverka. Skriv och berätta hur detta påverkar dig som företagare, dina framtidsplaner för företaget och eventuella investeringar.
Många röster behöver höras. Skriv till Finansdepartementet och gärna med kopia till dina lokala riksdagsledamöter – de har inte heller så lätt att förstå de krångliga 3:12-reglerna.
Vi har kommit en liten bit på väg men än finns det mer att kämpa för. Sänk 3:12-förslaget – stärk företagandet!
REGERINGENS FÖRSLAG I KORTHET
Högre skatt
Högre skatteuttag på utdelning och kapitalvinst, 25 procent i stället för dagens 20 procent.
Förenklingsregeln oförändrad
Den så kallade förenklingsregeln som används av drygt 70 procent av alla delägare blir kvar på samma nivå som idag. En nyhet är att den som äger flera företag och använder förenklingsregeln i ett av dem inte får räkna något belopp alls som kapitalinkomst från övriga bolag. De måste använda huvudregelns mer komplicerade regler.
Kravet på ägarens löneuttag för att få använda löneregeln blir oförändrat
Ändringar föreslås av vilken andel av lönesumman som får användas som underlag. Regeringen föreslår en trappa där 15 procent av lönesumman upp till ca 360 000 kr (6 inkomstbasbelopp), 30 procent av lönesumman mellan 360 000 och 3 600 000 kr (6-60 inkomstbasbelopp) respektive 40 procent av delägarens andel av lönesumman över
3 600 000 kr (över 60 inkomstbasbelopp) ska få användas. Idag gäller en enhetlig nivå på 50 procent av hela lönesumman.
Ny utformning av kapitalandelskravet föreslås
Regeln, som även kallas 4-procentsspärren, innebär att en delägare måste äga aktier som minst motsvarar 4 procent av kapitalet i företaget för att få använda löneregeln. Nu föreslås i stället ett tak för hur stort lönebaserat utrymme en sådan delägare kan få. Löneregeln får användas men högsta lönebaserad utdelning blir 25 procent av delägarens lön från företaget.
Gemensamt skattetak för utdelning och kapitalvinst
Taket för hur mycket utdelning och kapitalvinst som högst ska beskattas som lön föreslås bli gemensamt och gäller bara under ett år. Idag är det två olika nivåer och kapitalvinster under 5 år får räknas ihop. Nu föreslår regeringen att det gemensamma taket blir 120 inkomstbasbelopp, (ca 7, 2 miljoner kr). Skatteuttaget på utdelning och kapitalvinst över detta takbelopp föreslås även i fortsättningen bli 30 procent.
Begränsning av sparat utdelningsutrymme
Det ska även i fortsättningen gå att spara utdelningsutrymme. Regeringens förslag är dock att uppräkningen av det som sparas begränsas till statslåneräntan plus 2 procentenheter. (Idag statslåneräntan plus 3 procentenheter).