Fler personalliggare hindrar inte svartarbete
I dag fattar regeringen beslut om att utöka vilka branscher som ska tvingas registrera vem som jobbar och när i en så kallad personalliggare. Det handlar om skönhetssalonger, fordonsverkstäder och livsmedel- och tobaksgrossistverksamheter.
Fram tills nu har fyra branscher omfattats av kravet: restauranger, frisörer och tvätterier. Sedan 2016 finns ett krav på elektroniska liggare inom byggbranschen.
Fungerar inte
Syftet med personalliggare är att motverka svartarbete och så kallad social dumpning som i förlängningen också leder till osund konkurrens. Men mycket pekar på att systemet inte fungerar.
– Albert Einstein sa att definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat. Regeringen måste vara lite tokiga om de tror att de kommer att hindra svartarbete genom att införa personalliggare denna gång om det inte fungerat tidigare, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.
Kritiserat underlag
De första kraven på personalliggare infördes 2007. Sedan dess har Företagarna krävt att systemet skulle utvärderas rejält. Skatteverket genomförde 2009 en mycket kritiserad utredning som – trots sina brister – utgjorde underlag vid utvidgningen av kravet. I år visade i stället HUI research, på uppdrag av Svenskt Näringsliv, att kravet på personalliggare inte bidragit till att öka lönerapporteringen.
Att komma till rätta med svartarbete och osund konkurrens är ett prioriterat område för Företagarna. Våra medlemmar drabbas hårt av oseriösa aktörer som missbrukar systemet. Därför har vi varnat för att införa regler som är ineffektiva i kampen mot svartjobb. Regeringens förslag leder till dubbel börda för seriösa företag som förutom regelbördan ändå tvingas konkurrera med svartjobb och fuskande konkurrenter.
Misstänkliggör inte hela branscher
– Att komma till rätta med osund konkurrens är oerhört viktigt. Men regeringen måste kunna arbeta med frågan utan att misstänkliggöra hela branscher och hårt arbetande företagare som svarar för merparten av välfärden, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.
Reformer som ökar företagens regelbörda innebär alltid kostnader – direkta och indirekta – som måste ställas mot de eventuella positiva effekter som förslaget kan väntas medföra.
Även branscher som tidigare har haft skyldighet att föra personalliggare kommer att påverkas av de tillkommande kraven på att registrera alla anställda i blandad verksamhet och att registrera arbete som utförs av enskilda näringsidkare eller företagsledare och deras familjemedlemmar.