Företagarnas experter granskar budgetpropositionen

 Innehåll

Brist på strukturreformer 
Underlättad matchning på arbetsmarknaden
Tillfälligt lägre arbetsgivaravgift med utökat växa-stöd
Välkomna men inte tillräckliga satsningar på etablering
Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv
Obligatorisk prao återinförs
Satsningar på gymnasieskolans yrkesprogram
Högskolebehörighet för yrkesprogrammen på gymnasiet
Skyddad SGI för aktiebolag
Förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar
Ta ansvar för en fungerande arbetskraftsinvandring Sverige
Skadlig flygskatt
Steg i rätt riktning om personaloptioner
Vinstbegränsning för välfärdsföretag

Brist på strukturreformer

Regeringens prognos visar, i linje med de flesta andra bedömare, att den svenska ekonomin har utvecklats mycket stark under senare år. Tillväxten i världsekonomin tilltar också samtidigt som vissa orosmoment består, så som ökad protektionism och politisk oro i USA och Europa. Sammantaget utvecklas statsfinanserna bättre än förväntat.

Finansministern utlovar en hel del ”valfläsk” i form av ökade bidrag och satsningar på offentligfinansierade verksamheter. Något som på sikt riskerar leda till försvagade statsfinanser och högre skatter. Företagarna efterfrågar långsiktiga strukturreformer för jobbskapande och tillväxt.
Daniel Wiberg, chefsekonom

Daniel Wiberg, chefekonom 

Underlättad matchning på arbetsmarknaden

Det är välkommet att regeringen presenterar åtgärder för att underlätta matchningen på arbetsmarknaden. Bland annat en satsning på kunskapslyftet med 32 000 nya utbildningsplatser över tid, samt en sammanslagning av en rad anställningsstöd till ett – introduktionsjobb.

Socialdemokraterna har en tradition av att hitta på så kallade subventionerade anställningar, traineejobb, statliga beredskapsjobb och extratjänster är några av de senaste i raden. Problemet med det är att det ofta bara är offentliga verksamheter som kan utnyttja dem. Eftersom få jobb skapas i det offentliga och eftersom resurserna redan är hårt ansträngda förblir intresset lågt. Nu görs alltså vissa åtgärder för att göra dessa anställningsformer intressanta.
Daniel Wiberg, chefsekonom

Tillfälligt lägre arbetsgivaravgift med utökat växa-stöd

Regeringen går vidare med förslaget att fler företag, även aktiebolag, ska kunna få nedsatt arbetsgivaravgift när de anställer sin första medarbetare. Det är glädjande att regeringen här har lyssnat på Företagarna och alla som velat anställa sin första kollega. Detta betyder också att regeringen inser att arbetsgivaravgiften är ett av de största hindren för att företag ska våga anställa, så det är definitivt ett steg i rätt riktning.

Det så kallade ”växa-stödet” infördes vid årsskiftet men gäller enbart för enmansföretag som driver enskild firma och anställer sin första person. De får sänkt arbetsgivaravgift från drygt 31 till drygt 10 procent av lön upp till 25 000 kr och under högst 12 månader. Nu utvidgas ”växa-stödet” till att gälla även företagare med aktiebolag.
Daniel Wiberg, chefsekonom

Det är glädjande att regeringen här har lyssnat på Företagarna och alla som velat anställa sin första kollega. 

Välkomna men inte tillräckliga satsningar för etablering

Sverige är inne i en högkonjunktur och det finns goda förutsättningar för nyanlända att komma i arbete. Närmare 80 000 personer befinner sig i Arbetsförmedlingens etableringsuppdrag samtidigt som småföretagen – Sveriges viktigaste jobbskapare – skriker efter arbetskraft. Företagarna välkomnar därför regeringens satsning på nya utbildningsplatser, på att få fler utrikesfödda kvinnor i arbete och förenklade anställningsstöd. Sammanslagningen av ett flertal anställningsstöd och möjlighet till inslag av utbildning i så kallade introduktionsjobb, är något som Företagarna arbetat för en längre tid. Men mer måste till för att tillgodose företagens skriande kompetensbehov och öppna upp arbetsmarknaden för dem som nu står utanför.

Ytterligare krafttag krävs för att inkludera nyanlända och hitta former som minskar såväl krångel som kostnader och risker. Därtill måste matchningen förbättras och det måste bli betydligt enklare än idag för företagen att komma i kontakt med dem som är inskrivna i etableringsuppdraget.
Anna Jansson Libietis, ansvarig för integrations- och arbetskraftsinvandringsfrågor

Anna Jansson Libietis, ansvarig för integrations-
och arbetskraftsinvandringsfrågor

Stärkt koppling mellan skola och arbetsliv

Regeringen satsar inom kompetensförsörjningsområdet. Vi på Företagarna har arbetat hårt för att vända bilden kring möjligheterna att få jobb. Från den tidigare mörka bilden - hög arbetslöshet och få jobb - till en ljusare bild där det är tydligt att jobb finns. För det gör det, och det framförallt i Sveriges småföretag. Och med rätt kompetens kan de som nu befinner sig i arbetslöshet komma in på arbetsmarknaden. Goda möjligheter finns även för den som vill byta till ett mer kvalificerat jobb och därmed ge möjlighet för någon med lägre erfarenhet att komma in och få sitt första jobb. Dock finns det stora utmaningar med att hitta rätt arbetskraft till dessa jobb.

Sveriges småföretag vittnar om kompetensbristen. Endast 50 procent av de som försökt rekrytera det senaste två åren har lyckats hitta rätt kompetens, vilket vittnar om utmaningarna. I Företagarnas rapport Det är attityden, dumbom kartläggs småföretagens efterfrågan och kompetensbehov och en bred palett av utmaningar inom olika områden växer fram. Utmaningarna, så väl som möjligheterna, är stora och mångfacetterade.
Hanna Cederqvist, expert kompetensförsörjningsfrågor

Obligatorisk prao återinförs

Företagarna har sedan lanseringen av rapporten Det är attityden, dumbom drivit frågan om återinförandet av obligatorisk prao i grundskolan. En av slutsatserna är att det är svårt att hitta arbetssökande med rätt arbetslivserfarenheter. Vi ser att glappet mellan skola och arbetsliv har blivit större sedan obligatoriet avskaffades, ett glapp som av flera skäl är viktiga att arbeta för att sluta. Prao är ett viktigt led i detta arbete genom att ge erfarenheter av hur det fungerar på en arbetsplats, inblick i ett yrke, insikter om vilka krav och förväntningar som ställs på arbetstagare. Genomförd prao kan underlätta val av utbildning. Det kan även underlätta inträdet på arbetsmarknaden då det är ett tillfälle att bygga nätverk och få kontakter med arbetsgivare.

Nu är det viktigt att regeringens förslag (som är på Lagrådsremiss nu) utformas på ett ändamålsenligt sätt. För att prao-tillfället ska bli verkningsfullt och nå sitt syfte är det viktigt att förutsättningarna är de rätta och ramarna tydliggörs.
Hanna Cederqvist, expert kompetensförsörjningsfrågor

Företagarna har sedan lanseringen av rapporten Det är attityden, dumbom drivit frågan om återinförandet av obligatorisk prao i grundskolan. 

Satsningar på gymnasieskolans yrkesprogram

Det är positivt att regeringen satsar på fler yrkeslärare till gymnasieskolans yrkesprogram. Vi ser en stor efterfrågan på arbetskraft inom en rad olika branscher, inte minst inom bygg- och tillverkningsindustrin, där yrkesprogram kan vara ett viktigt instrument att komma till rätta med underskottet av tillgänglig, och inom området, kompetent arbetskraft.

Det är viktigt att lärarna på yrkesprogrammen rustas med god bransch- och yrkeskunskap för att eleverna ska lämna utbildningen med rätt kompetens. Det är även viktigt att utformning, innehåll och krav (vad de ska kunna för att bli godkända) är i linje med vad företagen i branschen efterfrågar. Detta för att eleverna ska ha goda möjligheter att bli anställda efter genomförd utbildning. I samtal med våra medlemmar lyfts ofta just detta som viktiga delar. Företagarna ser även positivt att regeringen vill utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet, då det i linje med prao ger viktiga erfarenheter från en faktisk arbetsplats.Där yrkeskompetensen får prövas, få en praktisk kontext och utvecklas. Det ger även ingångar och kontakter på arbetsmarknaden där många har möjlighet att få sitt första jobb efter examen.

Hanna Cederqvist, expert kompetensförsörjningsfrågor

Hanna Cederqvist, expert kompetens-
försörjningsfrågor

Högskolebehörighet för yrkesprogrammen på gymnasiet

I en värld där unga möts av till synes oändliga valmöjligheter kan det vara svårt att välja. Framförallt när beslutet framstår som ett beslut man behöver leva med resten av livet. Så kan det te sig kring val av utbildning, och då är det svårt att välja. Ett viktigt steg för att öka attraktiviteten på de praktiska yrkesutbildningarna är att eleverna får med sig den teoretiska bas som ger högskolebehörighet, så att möjligheten finns för de elever som senare i livet vill byta yrkesbana.

Vad som till synes är en liten skillnad, men Företagarna anser är av stor vikt för utfallet, är i regeringens förslag att elever aktivt måste välja bort att läsa de teoretiska kurser som ger högskolebehörighet, snarare än att aktivt välja till dessa kurser. Redan i december 2012 lyfte Företagarna tillsammans med en rad av våra ansluta branschförbund vikten av att programmen utformas på detta sätt. Att kurser aktivt måste väljas bort, istället för till, kommer medföra att fler kommer att läsa dem. Fler kommer då ha större möjligheter att läsa vidare och attraktiviteten kommer att öka då fler använder sig av flexibiliteten inom utbildningssystemet.
Hanna Cederqvist, expert kompetensförsörjningsfrågor

Skyddad SGI för aktiebolag

Den företagare som bildar aktiebolag har, över natten, förlorat den trygghet som finns i att kunna behålla sin tidigare SGI i ett uppbyggnadsskede. Företagarna har därför länge arbetat för att företagare som startar aktiebolag ska få behålla sin SGI i ett uppbyggnadsskede och välkomnar regeringens besked att även aktiebolag nu ska omfattas av skyddet och att det ska förlängas till tre år. Förslaget kommer att få stora effekter för alla de som är beredda att ta risken och starta ett företag. De får nu tillgång till ett socialt skyddsnät. Det möjliggör för nyblivna företagare att vara föräldralediga med sina barn.

Det blir också möjligt kan nu också att vara hemma sjuka på samma premisser som sina anställda. Trots detta kommer det att vara svårt för många företagare att helt nyttja föräldraförsäkringen och sjukpenningen. Det ligger i företagandets natur. Företagare kommer fortsatt att vara sjuka betydligt mer sällan än anställda. Men regeringens besked ett välkommet steg på vägen till ett mer rättvist socialförsäkringssystem.
Erik Ageberg, ansvarig för sjuk- och socialförsäkringsfrågor

Företagarna har länge arbetat för att företagare som startar aktiebolag ska få behålla sin SGI i ett uppbyggnadsskede och välkomnar regeringens besked.

Förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar

Företagarnas medlemmar ser inte privata sjukvårdsförsäkringar som en förmån utan som en nödvändig kostnad. Företagets överlevnad kan helt avgöras av om företagaren eller deras nyckelmedarbetare får vård i tid. Långa vårdköer har inneburit att många företagare saknar förtroende för att den offentliga vården ska kunna hjälpa dem och deras anställda på det sätt de förväntar sig.

Under de senaste tre åren har regeringen lagt flera förslag som ökat kraven på arbetsgivare och minskat incitament för de arbetsgivare som gjort rätt i samband med sjukskrivningar. Samtidigt har regeringen valt att inte ta hänsyn till företagare själva. Idag finns ingen hjälp för dem om de skulle bli sjuka annat än den privata sjukvårdsförsäkring de själva har betalat. Det sociala skyddsnät som företagare är med och finansierar via egenavgifter och arbetsgivaravgifter gäller inte för dem när de verkligen behöver skyddet. I stället för att motarbeta jobbskaparna bör regeringen stötta företagare i händelse av sjukdom.
Erik Ageberg, ansvarig för sjuk- och socialförsäkringsfrågor

Erik Ageberg, ansvarig för sjuk- och social-
försäkringsfrågor

Höjning av taket i sjukförsäkringen

Företagarna står bakom att inkomstbortfallsprincipen i försäkringen bör upprätthållas. Samtidigt framgår tydligt att rädsla för sjukdom hos medarbetare hindrar företag från att våga anställa. Företagarna ser därför att satsningen istället borde inriktats på att sänka riskerna för företag att anställa genom att höja det så kallade högkostnadsskyddet för företags sjuklönekostnader. Särskilt besvärande blir förslaget då arbetsgivares insatser för att motverka sjukdom, exempelvis genom sjukvårdsförsäkringar, motarbetas av regeringen genom införandet av förmånsbeskattning av privata sjukvårdsförsäkringar.
Erik Ageberg, ansvarig för sjuk- och socialförsäkringsfrågor

Ta ansvar för en fungerande arbetskraftsinvandring Sverige

Utöver en fungerande matchning på svensk arbetsmarknad måste Sverige ha en fungerande arbetskraftsinvandring. Det är av stor vikt för de enskilda företagens möjlighet att växa, men också för Sveriges framtida välstånd och konkurrenskraft på den globala marknaden. Sverige behöver ett regelverk som stöder de svenska företagens möjlighet att attrahera och behålla internationell kompetens. Här efterlyser Företagarna snarare regelförenkling och en stödfunktion som gör det möjligt även för de små företagen utan kollektivavtal att leva upp till bestämmelserna redan från början, snarare än en förstärkt budget.

Företagarna är glada att regeringen under året tagit tag i delar av de problem som under senare år lett till utvisningar och stora svårigheter för arbetsgivare. Men utgångspunkten för en fungerande arbetskraftsinvandring måste vara att arbetsgivarna får stöd för att leva upp till bestämmelserna från början, för att minimera risken att arbetsgivare förlorar avgörande kompetens och att arbetstagare hamnar i kläm. Det är inte rimligt att enskilda arbetsgivare ska ha detaljkunskap om kollektivavtalsvillkor och praxis för branscher när vissa myndigheter knappt har det. En konkret åtgärd skulle vara att inrätta ett rådgivningscenter för att stötta arbetsgivare mot att göra rätt.
Anna Jansson Libietis, ansvarig för integrations- och arbetskraftsinvandringsfrågor

Utöver en fungerande matchning på svensk arbetsmarknad måste Sverige ha en fungerande arbetskraftsinvandring. 

Skadlig flygskatt

Trots motstånd från 8 av 10 remissinstanser, intern kritik inom Socialdemokraterna samt uppmaning från Lagrådet om att tydliggöra analys och motiv för förslaget om en svensk flygskatt finns den nu med i regeringens budgetproposition - men med viss modifikation från tidigare förslag. Skattenivåerna är fortsatt indelade enligt samma princip beroende på om resan sker inrikes eller utrikes, där flygskatten ligger på 60, 250 respektive 400 kronor för varje passagerare. Detta är en sänkning jämfört med tidigare förslag med 20 kronor för resor inom Sverige och Europa samt en sänkning med 30 kronor för resterande två nivåer som gäller resor utanför Europa. Vidare skiljer sig förslaget i att lokala och regionala flygplatser som drabbas av driftsunderskott som följd av skatten ska kompenseras. Sänkta skattenivåer och kompensation för särskilt utsatta regioner visar på flygskattens skadlighet och dess inneboende problematik kvarstår.

Att avståndsbeskatta flyget är inte rätt väg att gå för att uppnå skattens intentioner. En svensk flygskatt kommer att skada Sveriges internationella konkurrenskraft, ha negativ inverkan på tillgänglighet, näringslivsutveckling och regional utveckling samtidigt som den har marginell effekt på klimatet. Att införa en kvotplikt av förnybart bränsle är ett av flera alternativ för att styra mot en renare flygnäring utan att missgynna de som bor och verkar på gles- och landsbygd.
Philip Thunborg, ansvarig för transport och infrastrukturfrågor


Philip Thunborg, ansvarig för transport och
infrastrukturfrågor

En svensk flygskatt kommer att skada Sveriges internationella konkurrenskraft, ha negativ inverkan på tillgänglighet, näringslivsutveckling och regional utveckling samtidigt som den har marginell effekt på klimatet.

Steg i rätt riktning om personaloptioner

Regeringen går vidare med förslaget om skattelättnader för personaloptioner. Det är ett mycket glädjande besked och något som Företagarna slagits för länge. Regeringens skattelättnad som den nu föreslås är absolut ett steg rätt riktning, men tyvärr är det fortfarande ett relativt begränsat antal företag som kommer att kunna utnyttja möjligheten till skattelättnad för personaloptioner.

Företagarna hade gärna sett att förslaget gjorts mer generöst så att fler företag i olika sektorer och av olika storlek och åldrar kunnat omfattas av det.
Daniel Wiberg, chefsekonom

Vinstbegränsning för välfärdsföretag

Företagarna ser med oro på att regeringen i samarbete med Vänsterpartiet avser att lägga fram ett förslag till vinsttak som bygger på Välfärdsutredningens förslag. Utredningens vinsttaksmodell innebär i praktiken ett vinstförbud – maximalt 1-2 procents vinst för de flesta företag. Under sådana förutsättningar går det inte att bedriva långsiktig och kvalitativ verksamhet.

Analyser visar att de flesta små företagen kommer se sig tvingade att lägga ned sina verksamheter och att innovativa och kostnadseffektiva företag kommer att lämna sektorn om utredningens vinsttak skulle införas. Detta skulle få stora negativa effekter för de berörda sektorerna, det vill säga hemtjänst, äldreboenden, förskolor m.m. Även landets medborgare kommer drabbas till följd av minskad mångfald och valfrihet.

Om de privata välfärdsbolagen försvinner kommer det även att slå hårt mot många kommuner, som då själva måste svara upp mot de växande välfärdsbehoven. Ökade samhällsekonomiska kostnader kan på sikt förutses om det föreslagna vinsttaket införs. Företagarna anser att fokus bör ligga på välfärdsverksamheternas kvalitet och inte på deras organisationsform. Välfärdssektorn behöver utvecklas – inte avvecklas.
Ulrica Dyrke, konkurrensexpert

Analyser visar att de flesta små företagen kommer se sig tvingade att lägga ned sina verksamheter och att innovativa och kostnadseffektiva företag kommer att lämna sektorn om utredningens vinsttak skulle införas. 

Ulrica Dyrke, konkurrensexpert