Företagarna larmar om Arbetsmiljöverket

Företagarna ser med bestörtning på att en myndighet i sitt myndighetsarbete begränsar konkurrensen för en bransch på detta sätt och gynnar en annan.

Företagarna uppmärksammade Arbetsmiljöverkets planerade beslut efter att under en lång tid ha arbetat för att få till stånd en ändring gällande förslaget till ändring av föreskrifter om sprängarbete, utan att ha fått gehör.

Bristande samråd

Den ändring av föreskrift som Arbetsmiljöverket har för avsikt fatta beslut om saknar grund i sakligt och uttömmande underlag som kan motivera detta. Beslutet kan därmed komma att bli förödande med innebörden att spräckarbranschen, med sina cirka 3 400 företag och 10 000 anställda, helt slås ut, menar Företagarnas Lise-Lotte Argulander, jurist och arbetsrättsexpert:

– Arbetsmiljöverket har åsidosatt och ignorerat viktiga principer för hur myndighetsbeslut ska fattas. Det saknas helt underlag för att styrka deras påståenden om att olyckorna ökar, och de har inte heller samrått med spräckarbranschen. Det är mycket anmärkningsvärt och underminerar förtroendet för Arbetsmiljöverket.

Tusentals företag drabbas 

Ändringen av föreskriften kan verka obetydlig, men i praktiken skulle konsekvensen bli att en yrkeskår av spräckare behöver gå en sprängutbildning för att få ett sprängkort som krävs för arbeten inom detaljplanerat område. Engångskostnaden för utbildningen skulle enligt Arbetsmiljöverkets egna beräkningar till uppgå till cirka 90 miljoner kronor, följt av 185 miljoner kronor över en tioårsperiod för att förnya utbildningen. Det utgör en stor kostnad för de framförallt mindre företagen som verkar inom spräckningsbranschen.

– Ett beslut innebär att möjligheten att arbeta inom detaljplanerat område försvinner över en natt för cirka 3 400 företag. Cirka 10 000 anställda drabbas då 95 procent av marknaden försvinner. Samtidigt ”ger” Arbetsmiljöverket en annan del av branschen monopol på utbildningarna till sprängare till ett värde av cirka 185 miljoner kronor på tio år, säger Lise-Lotte Argulander.

Ingen övergångsperiod

Föreskrifterna träder vid ett beslut i kraft från och med 1 juli 2019, utan någon övergångsperiod:

– Även om du har arbetat som spräckare i flera år kan du från en dag till en annan inte längre utöva ditt yrke. Du behöver då gå i utbildning med tillhörande praktik under handledning i över 200 dagar, till en mycket hög kostnad för arbetsgivaren. Det är inte svårt att inse vilka konsekvenser det skulle få för ett företag om hela personalstyrkan måste sättas i utbildning för merparten av ett helt år – samtidigt som en viktig del av verksamheten tvingas stå still. Många företag kommer gå under, säger, Lise-Lotte Argulander.

Det som är anmärkningsvärt, menar Lise-Lotte Argulander, är även att det här enbart gynnar en part, nämligen sprängarbranschen:

– Både utbildningen och handledningen som spräckare behöver genomföra sker genom sprängbranschen som i dagsläget äger och har monopol på dessa utbildningar, som ger ett så kallat sprängkort. Kostnaden på 185 miljoner som småföretagen inom spräckarbranschen betalar tillfaller alltså i realiteten sprängbranschen. Även handledningen för att få sprängkortet sker i företag som sysslar med sprängning i och med att handledaren behöver vara en så kallad sprängbas. Sprängbranschen är även i behov av kompetens, så det här blir ju ett gyllene tillfälle för den delen av branschen.

Faktaunderlag saknas 

Vidare är det anmärkningsvärt att Arbetsmiljöverket vill sätta en fysisk gräns för vad som är att räknas som mindre komplicerade arbeten; i praktiken får då spräckarna enbart arbeta utanför detaljplanerat område, om man inte har sprängkortet. Detta utan att det finns någon statistik eller annat underlag som visar att det är farligare att utföra spräckning inom detaljplanerat område eller att spräckning inte lämpar sig inom detaljplanerat område.