Sverige leder marginalskatteligan

Nyligen presenterade OECD sin årliga rapport om beskattning av inkomst ”Taxing Wages 2018”. Ingen överraskning, Sveriges marginalskatt sticker ut och är mycket högre än snittet i de 35 OECD-länderna.

Marginalskatten visar skatten på den sista intjänade hundralappen. Figuren nedan jämför marginalskatten per inkomstnivå i Sverige och snittet i OECD. 100 procent är snittinkomsten och på denna nivå ligger marginalskatten i Sverige på 49 procent, jämfört med 45 procent som är snittet i samtliga OECD länder.

När du har en inkomst som ligger på snittet i Sverige och väljer att jobba lite mer och tjänar därmed 100 kronor extra betalar du 49 kronor skatt på den sista intjänade hundralappen. Om du har en inkomst som ligger bara fyra procent över snittinkomsten blir det mycket mindre attraktivt att jobba extra. Marginalskatten ökar till 64 procent vilket innebär att du bara får behålla 36 kronor av hundralappen som du tjänade efter din extra insats.

Belöningen för att jobba mer, att börja jobba natt och helg, eller att utbilda sig och på så sätt kunna tillföra mer värde blir alltså lägre. Redan vid 150 procent av snittinkomsten ligger Sveriges marginalskatt på 70 procent och det är högst i världen.

I Sverige är marginalskattesatsen inte bara väldigt hög, den är redan hög vid relativ låga inkomster vilket gör att många drabbas av den: inte bara bankdirektörer utan även sjuksköterskor, poliser och lärare.

Forskning visar att höga och ökande marginalskatter leder till samhällsekonomiska förluster. En hög marginalskatt minskar incitamentet att viderautbilda sig, bli mer produktiv eller jobba mer och har därmed en negativ påverkan på arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. Även rörligheten på arbetsmarknaden minskar vilket varken gynnar arbetsgivarna, arbetstagarna eller samhället i stort.

Utbildning och arbete ska löna sig. Glad Första maj!