Lagrådet riktar skarp kritik mot vinsttaket
Lagrådet, som har i uppgift att granska lagförslag, har i dagarna riktat skarp kritik mot regeringens vinstbegränsningsreglering.
Lagrådet anser att det är oklart om de övergripande syftena med lagförslaget kan uppnås och anser att förslaget inte kan läggas till grund för lagstiftning.
Oro för nedläggning av privata verksamheter
I yttrandet uppmärksammas bland annat den oro som finns för omfattande nedläggning av privat drivna verksamheter. Om ett sådant scenario faktiskt skulle realiseras konstaterar Lagrådet att det skulle innebära ett betydande ingrepp i den kommunala självstyrelsen. I yttrandet konstateras att ”konsekvenserna av om utredningen missbedömt verkningarna av vinstbegränsningarna kan uppenbarligen bli högst oönskade.” Lagrådet anser att det inte tydligt redovisas varför man inte prövat alternativa och mindre ingripande åtgärder såsom att ställa kvalitetskrav. Utöver detta efterlyser Lagrådet en djupgående analys av om förslaget lever upp till den grundlagsskyddade näringsfriheten.
Detta är tung kritik mot lagförslaget från Lagrådets sida. Det handlar om bristande rättsliga analyser och outredda effekter på bred front.
Tung kritik från Lagrådet
– Detta är tung kritik mot lagförslaget från Lagrådets sida. Det handlar om bristande rättsliga analyser och outredda effekter på bred front, konstaterar Företagarnas konkurrensexpert Ulrica Dyrke.
Detta till trots förefaller det som att regeringen ändå kommer att gå vidare med sitt lagförslag. Planen är alltjämt att lägga en proposition så att den kan behandlas av den här riksdagen.
Häpnadsväckande hantering
– Det vore i så fall en häpnadsväckande hantering. Då blir det upp till riksdagen att ta ställning. Som det ser ut nu verkar förslaget inte ha stöd av en riksdagsmajoritet – men inget är ju klart förrän det är klart, konstaterar Ulrica Dyrke.
Företagarna anser att regeringen bör skrota vinsttaksförslaget och satsa på andra – verkningsfulla – åtgärder för att uppnå det som är viktigt, nämligen att utveckla kvaliteten i välfärdssektorn. Genom ändamålsenliga tillståndskrav, utvecklade kvalitetskrav och ersättningsmodeller och bättre uppföljning kan en sådan utveckling ske, samtidigt som medborgarnas valfrihet kan bevaras.