Tandläkaren vill förenkla tandvårdsstödet

Calle Bergström är tandläkare på Mölndals Tandhälsovård, en klinik med sju mottagningsrum och ett tjugotal anställda. I hans team jobbar ytterligare en tandläkare, två tandhygienister, en profylaxtandsköterska och en receptionist. Calle tycker att det är viktigt att alltid ge den bästa vården och ligga i teknisk framkant, men ger inte så mycket för all administration kring det statliga tandvårdsstödet.

Enklare är bättre

– Om det finns tio sätt att göra en sak på så är ofta det enklaste bäst, men den tumregeln verkar inte gäller inte för Försäkringskassan, suckar Calle Bergström.

Egentligen ligger problemet i det statliga tandvårdsstödets komplexitet anser Calle Bergström. Det är föreskrifterna och reglerna för taxor och ersättning i systemet och de koder som tandläkare måste ange i journalerna som skapar huvudvärk.

Många patienter förstår inte hur systemet fungerar och han upplever att Försäkringskassan har lagt ett orimligt stort ansvar på tandläkarna att informera om systemet. Att sitta i telefon eller utnyttja patenttiden i stolen med patienter och förklara systemet tar tid från det kliniska arbetet. Men det är inte alltid tandläkaren eller ens försäkringskassan kan ge raka och tydliga svar.

Jag ställer mig mycket tveksam till att den komplexiteten även ska avspeglas i antalet valmöjligheter som finns när vi ska ange koder för de åtgärder vi gör.

Ohyggligt komplicerat

– Systemet är ohyggligt komplicerat. Vi har en hel pärm på kliniken med olika koder som gäller för olika behandlingar. Varje tand är unik och ingen behandling är en annan lik, men jag ställer mig mycket tveksam till att den komplexiteten även ska avspeglas i antalet valmöjligheter som finns när vi ska ange koder för de åtgärder vi gör, säger Calle Bergström.

Calle Bergström uppskattar det att det är flera hundra koder eller kombinationer att välja mellan när han ska fylla i en patients journal beroende på vad för slags fyllning, rotbehandling, krona eller annan behandling det handlar om. Det finns även koder för information som ska ges till patienten. Ibland måste Calle ringa till Försäkringskassan för att be om råd. Det händer att han måste boka av patienter för att sitta i telefonkö.

Man kan fortfarande gå på nitar.

Ta flera steg

– Systemet har ändå blivit bättre. Numer är allt datoriserat och vi är kopplade till Försäkringskassan så när vi väl har rätt kod trillar bitarna på plats. Innan dess hände det att jag fick olika besked från Försäkringskassan. En gång fick jag besked om att jag skulle få 35 000 kronor i ersättning för en viss behandling, men sedan gällde det plötsligt inte längre. Då fick jag ta hela kostnaden själv utan att få någon ersättning från det statliga tandvårdsstödet. Jag kunde inte låta patienten ta den kostnaden. Sådana problem finns inte alls i samma utsträckning nu när systemet är datoriserat, men man kan fortfarande gå på nitar. Men det är inte bra att det finns så många olika undersökningskoder och informationskoder att det är omöjligt att hålla reda på allt.

Enligt Calle Bergström skulle alla parter – patienterna, staten och tandläkarna – tjäna på att systemet förenklades och ersättningarna blev mer av en schablon och mindre detaljstyrda. Flera koder skulle enligt honom kunna slås ihop och bli mer allmänna.

Från och med den 15 januari i år infördes ett mindre antal ändringar i ersättningsregler, åtgärdslista och allmänna råd för att ytterligare förbättra, förtydliga och förenkla regelverket. Men regelbördan är fortfarande betydande.