Småföretag allt mer internationella
Tillväxtverket klassar i rapporten företag som internationella om de antingen exporterar, importerar, tillhör en utländsk kedja och/eller har verksamhet förlagd i utlandet.
– Det är en väldigt intressant studie eftersom den särskilt lyfter vikten av internationell handel för mindre och växande företag, säger Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg, som deltog i en panel under Tillväxtverkets seminarium 23 november då rapporten släpptes.
Globala värdekedjor
Tillväxtverkets undersökningar bekräftar att små och medelstora företag som är internationella har högre tillväxtvilja, starkare framtidstro, är mer innovativa och digitaliserade än andra företag. Svenska småföretag ingår dessutom allt mer i globala värdekedjor, exempelvis genom att en produkts olika insatsvaror produceras i olika länder. För Sveriges del innebär det att svenska företag måste både kunna exportera och importera i högre grad för att stärka vår konkurrenskraft.
– Samtidigt finns det hinder för företagens möjligheter att ge sig ut på den internationella marknaden. Tillväxtverkets undersökning bekräftar i det avseendet Företagarnas undersökningar, som visar att de vanligaste problemen för småföretag som gör affärer utanför Sveriges gränser handlar om svårigheter att förstå regelverk, tullhantering och att hitta en lämplig samarbetspartner, säger Daniel Wiberg.
Sjuttio procent av Sveriges export till EU
Resultatet i rapporten visar att småföretagens internationaliseringsresa börjar på våra närmarknader, så som Norge och Tyskland. I dag går 70 procent av Sveriges export till EU:s inre marknad. Av importen är det ännu mer, 79 procent vilket visar vilken nära och naturlig hemmamarknad EU har blivit. Att 30 procent av Sveriges export i dag går utanför EU vittnar emellertid om vilken potential som våra svenska företag har, i synnerhet när 90 procent av världens tillväxt kommer ske utanför Europa de närmaste åren.
– För mindre företag är internationalisering ett stort steg och ett offentligt internationaliseringsfrämjande kan därför anses motiverat för att få fler att våga ta detta steg. Men främjandet måste hela tiden utvärderas. Värdefulla insatser har också gjorts de senaste åren av Riksrevisionen och Tillväxtanalys för att mäta effektiviteten i det svenska handels- och exportfrämjandet. Det är viktigt att detta arbete fortsätter så att man förbättrar leveransen mot statens men också näringslivets bredare målsättning att främja vår internationella konkurrenskraft, säger Daniel Wiberg.
Den internationella konkurrenskraften beror till stor del på tillgången till marknader, kostnadsläget och möjligheterna att rekrytera kompetens. Sverige har en liten hemmamarknad och relativt höga arbetskraftskostnader. Så länge vi hade ett kunskapsförsprång kan vi dock ta bra betalt för varor och tjänster på exportmarknaden. Konkurrenskraften börjar alltid hemmavid, och allt mer i frågor som rör kompetens och kunskap.
Läs Tillväxtverkets rapport Nya trender inom export och import.