En-örad kalv och enögt regelverk
Mitt i det böljande sörmländska landskapet ligger Berga gård där Elin Beckman och Ulf Thunell driver lantbruksföretaget Berga Husby-Oppunda AB med djur- och vallproduktion. Som alla lantbrukare har de ett omfattande och ganska stelbent regelverk att förhålla sig till, men ibland blir krocken mellan regel och verklighet extra påtaglig.
Nötkreatur ska ha två öronbrickor
I våras föddes en fullt frisk tjurkalv på gården. Men den var ändå inte som alla andra. Kalven har bara ett ytteröra. Elin beskriver En-öra som en trevlig kalv med lugnt lynne. Det enda problemet med honom är att det inte gick att fästa en öronbricka i varje öra. Utan en bricka i varje öra klassas ett nötkreatur som delvis omärkt av Jordbruksverket. Ett djur som inte är märkt kan inte säljas till en annan gård eller gå till slakt. Utan rätt märkning kasseras köttet.
– I våras ansökte vi om dispens och fick den beviljad av Jordbruksverket. Vi fick ha En-öra på våra beten med bara en öronbricka. Vi fick även uppgift på att vid försäljning av honom var det bara skicka in en ny ansökan för dispens, samma sak för köparen när tjuren ska skicka till slakt, berättar Elin Beckman.
Regelverket kräver två öron
På Berga gård finns kor. Tjurarna säljer företaget vidare till andra gårdar. Det är ju inte lätt att ha dem blandade på betena. Men när det var dags att sälja En-öra stötte Elin och Ulf på problem. Jordbruksverket meddelade att de inte kunde ge dispens för att flytta kalven mellan gårdar. Det var upp till köparen att söka om dispens. Men hur skulle det gå till när säljaren inte fick flytta djuret till köparen?
– Det känns så fel att vi skulle behöva behålla kalven här på gården i stället för att sälja den bara för att den inte har två öron, säger Elin Beckman.
I en Facebook-post på Berga Husby-Oppunda AB:s sida skrev Elin om det Jordbruksverket i praktiken tvingar lantbrukare att avliva fullt friska djur med ett ytteröra. Förutom det oetiska i det betyder det ett intäktsbortfall för företaget. Köttet går ju inte att sälja.
På Jordbruksverket hänvisar man till att EU-lagstiftningen inte ger utrymme till att tänja på reglerna. Nötkreatur ska ha en bricka i varje öra, även om det bara har ett öra.
Vad gäller egentligen?
Men i sista stund innan den planerade hämtningen av tjurkalvarna för att flytta dem till en annan gård kom nya besked från Jordbruksverket. Det blev klartecken för att flytta den delvis omärkta kalven En-öra. Den fick följa med de andra tjurkalvarna till en ny gård.
I korrespondensen med Jordbruksverket framgår det att det inte var ett enkelt eller vägledande beslut. Flera tjänsteman var inblandade. Regelverket är tydligt med att det ska sitta en bricka i vartdera örat på en kalv. Det är en säkerhetsmekanism för att kunna identifiera djuren utifall en bricka faller av. Men efter många överväganden landade Jordbruksverket i att det var möjligt att ge dispens för att flytta En-öra.
– Det är så klart positivt, men egentligen har vi inte fått svar på någon av våra frågor om hur vi ska märka kalven eller vad vi ska göra med den om Jordbruksverket inte ger dispens för slakt, konstaterar Elin Beckman.
En-öra har fått följa med sina kalvkompisar och är ovetande om den byråkratiska huvudvärk han orsakat. Huruvida Jordbruksverket kan ge dispens i framtiden för fina friska djur som inte går att märka i båda öronen är en öppen fråga.
Har du erfarenhet av orimlig regelbörda?
Dela med dig här på Företagarnas kampanjsida: Efterlysning: Din värsta regelbörda.
Tillsammans tar vi upp kampen mot regelbördan!