Företagarna uppmanar: ”Satsa på den fria rörligheten – det är bra för svenska företag”
1. Slå vakt om den inre marknaden
Den fria rörligheten för varor, tjänster, människor och kapital har haft, och fortsätter att ha, en positiv betydelse för Sverige och svenska företag. Handelshinder, de små och medelstora företagens villkor och den inre marknaden bör vara fokus för det gemensamma EU-samarbetet.
2. En genomgripande anpassning av EU-lagstiftning för småföretag
En europeisk politik för små och medelstora företag kräver en helhetssyn där alla aspekter och effekterna av nya regler för de mindre företagen beaktas. Några initiativ som redan finns på plats är Small Business Act for Europe (SBA) och EUkommissionens REFIT-program. Företagarna anser att detta arbete kan och bör utvecklas för att i ännu högre grad genomsyra lagstiftningsprocessen – hela vägen från EU-direktiv ner i svensk implementering i form av lagar och myndighetsförordningar.
3. Motverka gold plating
Sverige har haft en historik av att överimplementera EU-lagstiftning, så kallad gold plating, vilket kan få stora konsekvenser för företag i regelefterlevnaden genom direkta kostnader och investeringar. Företagarna anser att gold plating bör motverkas för att inte missgynna svenska företag och svensk konkurrenskraft.
4. Strukturreformer viktigare än strukturfonder
Europeiska struktur- och investeringsfonder har en årlig budget på hundratals miljarder euro. Att ansöka om och ta del av stödprogram kräver inte sällan tid, resurser och administration som en småföretagare ofta inte har möjlighet att avsätta. För ett långsiktigt välmående och enat EU behövs ett starkare fokus på grundläggande reformer som underlättar den fria rörligheten framför ökad budget till struktur- och investeringsfonder.
5. Ogenomtänkt social pelare
Företagarna är kritiska till den inhemska process, och avsaknad av en gemensam svensk policy, som föranlett diskussionen om införandet av en social pelare i EU. En social pelare – som reglerar löner, försäkringar, föräldraledighet och sjukledighet – skulle i grunden påverka den svenska arbetsmarknaden och det är fortfarande osäkert vad konsekvensen av en sådan förändring blir för svenska företag.
6. Frihandelsavtal anpassade för småföretag
EU:s gemensamma handelspolitik med tredje land är av yttersta vikt för konkurrenskraften. Handels- och frihandelsavtal med länder utanför unionen underlättar handeln avsevärt. I den ”nya generationens frihandelsavtal” – med Sydkorea, Kanada och Japan som exempel – finns det inskrivet en anpassning av avtalens utformning utifrån de mindre företagens förutsättningar. Företagarna anser att detta arbete bör fortsätta, uppmuntras och faciliteras av parlamentet även med kommande frihandelsavtal.
7. Klimatomställning förutsätter konkurrenskraftiga företag
För att svenska företag ska klara av omställningen till fossilfritt förutsätter det konkurrenskraft och att de kan verka på lika villkor som företag i övriga EU. Skatter som leder till påtagligt minskad konkurrenskraft för svenska företag jämfört med företag i andra länder, särskilt närliggande, bör undvikas. Minskade klimatpåverkande utsläpp är viktigt och principen om att den som genererar utsläpp ska betala för skadan som utsläppen orsakar är en rimlig utgångspunkt. Handel med utsläppsrätter är därför ett bra verktyg och marknaden för dessa bör vidareutvecklas, särskilt på EU-nivå.