Åtta frågor och svar om den klimatpolitiska handlingsplanen

Klimatpolitiken ska vara integrerad i hela ekonomin och genomsyra alla politikområden. Det är innebörden av regeringens proposition ”En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan” som presenterades strax före jul. Handlingsplanen innehåller 132 åtgärder. Många är aviserade sedan tidigare, men några är nya.

Här svarar Philip Thunborg, Företagarnas expert på hållbarhetsfrågor, på några frågor om innehållet i handlingsplanen.

1. Varför är planens fokus på koldioxidskatten bra?

Flera miljöskatter kritiseras för vara av ren fiskal karaktär – pengar rakt in i statskassan – snarare än styrmedel för att minska utsläppen. Koldioxidskatten är däremot en effektiv miljöskatt som på ett kostnadseffektivt sätt ger företag incitament att minska sina utsläpp. Därför är det bra att låta prissättning av växthusgasutsläpp vara bas i systemet, samtidigt som man värnar om särskilt utsatta sektorer genom exempelvis tillfälliga skattenedsättningar. Det är även bra med handlingsplanens höjda ambition i EU ETS – utsläppshandeln − för att nå klimatmålen. Priset på utsläppsrätter bör höjas och taket sänkas.

2. Varför behövs satsningar på förnybara drivmedel och elektrifiering?

Transportsektorn står för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Det är en stor utmaning att nå sektorns utsläppsmål till 2030. Ökad elektrifiering i hela landet är ett sätt att möta den. Mer förnybart ett annat. I dag producerar vi för lite och vi importerar den största delen av biodrivmedlen. Mängden råvaror är ju begränsad och har konkurrerande användningsområden. Därför är det en bra möjlighet att ta vara på de resurser och restprodukter som finns i våra stora industrier och bruk. Den miljö- och klimatpåfrestning det leder till behöver mötas genom teknisk innovation, exempelvis CCS-teknik − avskiljning och lagring av koldioxid. När det gäller flyget bör flygskatten ersättas av andra åtgärder som är på väg och nämns i handlingsplanen: reduktionsplikt, miljöstyrande start- och landningsavgifter och omförhandlingar av avtal som förhindrar beskattning av flygbränsle.

3. Vad är positivt med planens fokus på det lokala arbetet?

Handlingsplanen betonar att kommunernas och regionernas mandat och verktyg för att minska klimatpåverkan behöver stärkas. Det handlar bland annat om bättre samordnad planering av bebyggelse-, trafik- och transportinfrastruktur och om möjligheterna med offentlig upphandling. I båda dessa delar är det viktigt att det lokala näringslivet tidigt involveras i planerna och att arbetet sker i en nära dialog med företagen. Det finns stora möjligheter i att bygga upp en infrastruktur som tillåter företagen att vara med i omställningen, för att exempelvis byta ut fordonsflottan. Upphandling är ett viktigt sätt att stimulera efterfrågan på småföretagens hållbara produkter och tjänster.

4. Varför är det bra att bonus-malus-systemet ska ses över?

Vi har argumenterat för att man borde vänta med att koppla EU:s nya mätmetod för bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp − WLTP-modellen − till bonus-malus-systemet. Då skulle företagen haft tid att anpassa sig. Tyvärr har det inte blivit så. Från och med 2020 gäller WLTP och effekten blir att de angivna koldioxidutsläppen från många fordon stiger med omkring 20 procent. Därmed stiger även skatten. Många som är i behov av att byta ut fordon kommer antingen få ta skattesmällen eller behålla sitt gamla fordon. För vissa verksamheter är det svårt att överhuvudtaget hitta något fordon som är bonus-klassat. Med det sagt är det bra att det ska göras en översyn av bonus-malus-systemet. Bristerna måste rättas till. Vi vill att systemet blir kostnads- och teknikneutralt. Bonusdelen bör inte vara överfinansierad av alldeles för hög fordonsskatt och malus-delen måste i större utsträckning tar hänsyn till fordonets klimatpåverkan. En dieselbil omfattas exempelvis av malus trots att den kan tankas med 100 procent biodiesel.

5. Varför är förbud att sälja bensin- och dieselbilar från 2030 ett problem?

En utredning ska se om det är möjligt att förbjuda nyförsäljning av bilar som drivs med bensin eller diesel från och med 2030. Problemet med den lagstiftning som enligt handlingsplanen ska tas fram under mandatperioden är att de flesta nya fordon redan i dag kan drivas helt och hållet på el eller biodrivmedel. Hur en gränsdragning ska se ut är därför ingen lätt fråga att bena ut. Ett annat problem med ett sådant förbud är att Sverige är ett EU-land. Ett medlemsland får inte införa sådana förbud så länge fordonen uppfyller EU-rättsliga krav. Sverige måste alltså driva frågan om motsvarande förbud inom hela EU för att det ska gå att fatta beslut om att det från 2030 inte längre ska vara tillåtet att sälja nya bensin- och dieseldrivna bilar.

6. Vad är utmaningen med en ny ”kilometerskatt”?

Enligt handlingsplanen bör ett nytt miljöstyrande system för beskattning av tunga transporter utredas. Regeringen har sedan tidigare meddelat att en ny inriktning på den så kallade kilometerskatten bereds inom Regeringskansliet. Det var tänkt att en utredning skulle presentera förslag på en avståndsbaserad skatt på tunga transporter i början av 2017, men efter hård kritik avstod regeringen från att gå vidare med den utredningen. En avståndsbaserad skatt skulle kraftigt drivit upp priserna på transporter och drabbat de företag som är beroende av långväga godstransporter. Ska man nu lägga fram ett nytt förslag behöver det vara kraftigt differentierad efter utsläpp och lastbilens egenskaper.

7. Varför är höghastighetstågen kontroversiella?

Knäckfrågan är bristen på förslag på hur det hela ska finansieras. Nya stambanor ska färdigställas för att knyta ihop södra Sveriges storstadsregioner och finansieras utanför den nationella planen för infrastrukturen för att inte tränga undan andra nödvändiga projekt. Men hur ska det gå till? Regeringen har nu bjudit in till diskussioner kring finansieringen i januari 2020. Sannolikt blir delar av förslaget att starta upp en från Trafikverket separat bolagsform som ska driva projektet. I nuläget har höghastighetstågen godkännande av en majoritet i riksdagen så när som på en röst. Diskussionerna i januari blir intressant att följa. Samtidigt finns frågetecken om detta är en kostnadseffektiv infrastrukturinvestering. Frågan om höghastighetståg är också en tydlig ”stad och land”-konfliktfråga.

8. Hur påverkar handlingsplanen handelspolitiken?

Enligt handlingsplanen ska Sverige verka för att stärka kopplingen mellan Parisavtalet och handel, bland annat genom att handelsavtal både inom EU och med tredje land ska belysa klimataspekter och genomförandet av Parisavtalet. Sverige ska dessutom driva på för att avskaffa tullar och handelshinder, inklusive för klimatvänliga varor, tjänster och teknik, i EU:s handelsavtal. Det är en viktig och nödvändig åtgärd för att stärka Parisavtalet och göra EU till en stark part i det globala miljö- och klimatarbetet. I och med kommissionens arbete med den ”gröna given” ska det presenteras flertalet åtgärder som kommer förändra EU:s arbete för utsläppsminskningar. Bland annat ska förslag på en gränsskatt för koldioxid presenteras, vilken ska undvika koldioxidläckage som uppstår om verksamheter flyttar sin produktion till länder med exempelvis lägre utsläppsambitioner eller koldioxidskatt. Det blir intressant att följa hur detta tas emot av medlemsländer samt av länder utanför EU och hur detta påverkar unionens ambitioner att röja handelshinder och tullar.