Lise-Lotte Argulander Relationsdrama i arbetsmarknadspolitiken
Den senaste tiden har utspel om arbetsrätten, arbetsförmedlingen och etableringsjobben duggat tätt. Det är inte lätt att hänga med i svängarna. Därför vill jag förklara hur jag och vi på Företagarna ser på allt detta genom att beskriva dels hur det påverkar LAS-utredningens arbete, dels vad händer med etableringsjobben.
Parterna har lämnat en avsiktsförklaring
Parallellt med utredningen om arbetsrätten förhandlar alltså arbetsmarknadens parter om LAS. De har haft vissa svårigheter att komma överens i förhandlingarna om hur och vad som ska förändras i LAS. På den fackliga sidan har flera förbund hoppat av förhandlingarna. Att parterna tycker olika är inte alls förvånande. Trots avhoppen kommer förhandlingarna fortsätta efter en paus för avtalsrörelsen.
Så här veckan före jul presenterade parterna en avsiktsförklaring som innehåller diverse klurigheter. För det första kan vi konstatera att parterna är eniga om att de värnar den svenska modellen. Inget konstigt alls. De är överens om att vara klara med sina förslag till ändringar i LAS senast sista september 2020.
Det krävs förändringar i LAS
Avsiktsförklaringen innehåller inga förslag, utan ska ses mer som en signal om att ”det här kommer parterna förhandla om”. Förhandlingarna omfattar ändringar i LAS. Ja, ni läser rätt. Av medierapporteringen kan man lätt få uppfattningen att parterna kommer överens om detta vid sidan av, men för att parterna ska kunna lägga ett förslag som kommer upp i riksdagen, krävs det förändringar av LAS.
Tre arbetsgrupper har tillsats för att utreda tre områden och de ska vara klara senast i maj 2020. En av dem ska arbeta med frågor som rör anställningsskydd. Syftet är att komma överens om ett nytt system som bättre svarar mot de utmaningar och problem som respektive part menar finns i dag. Det nya systemet ska öka arbetsgivarnas möjligheter att ha rätt bemanning, öka förutsebarheten för hur en anställning kan avslutas och vilka kostnader som är förknippade med det.
Utredningen allt viktigare
Detta kommer inte innebära att arbetsgivare ges ”fri uppsägningsrätt”. Tillsvidareanställning ska stärkas i förhållande till andra anställningsformer och allmän visstid ska ersättas. Här kan man ana att om parterna inte når hela vägen i sin överenskommelse så kommer den utredning som löper parallellt och där Företagarna är representerade i referensgruppen genom mig, bli allt viktigare.
Allmän visstid har blivit en vanlig anställningsform för företag att använda dels när arbetet är oregelbundet med toppar och dalar, dels som en utväg när dagens regelverk kring uppsägning av personliga skäl är så svårt att tillämpa. Utredningen har i uppdrag att minska kostnaderna för uppsägningar och vi kan konstatera att kostnaderna och beviskraven för att säga upp en anställd på grund av personliga skäl är för höga. Följden blir att många företagare inte vågar anställa överhuvudtaget.
Företagen behöver förutsebarhet
Jag för min del kommer noga bevaka dessa delar både i utredningen och hur parterna tänker sig att hantera detta fortsättningsvis. Allmän visstid är nödvändig i dagens system och här gäller det att både se helheten och inte glömma alla de företag som står för jobben. Fyra av fem jobb skapas i mindre företag och de behöver både förutsebarhet och mindre krångliga regler.
Parterna ska även förhandla om omställning och glädjande nog kan vi konstatera att här har parterna även tänkt på företag utan kollektivavtal. Deras avsiktsförklaring innehåller skrivningar om att det bör finnas en motsvarande omställningsorganisation för arbetsgivare utan kollektivavtal. Dock återstår det att se vad detta innebär. Här kunde man ju önska att de bjuder in Företagarna i dessa diskussioner på något sätt.
Ny arbetslöshetsförsäkring diskuteras
Den sista punkten som är viktig i parternas förhandlingar är arbetslöshetsförsäkringen. De samtalar om att ersätta dagens offentligt finansierade system med en kollektivavtalad arbetslöshetsförsäkring. Här konstaterar vi på Företagarna dock att en arbetslöshetsförsäkringsmodell måste inkludera företag utan kollektivavtal så länge vi har en ordning i Sverige att företag kan välja att stå utanför kollektivavtalsmodellen. Annars behöver även den svenska modellen förändras.
Sist men inte minst måste jag bara nämna något om de så kallade etableringsjobben. Parterna har gjort ett utspel i Dagens Industri om att etableringsjobben i enlighet med parternas modell ska vara förbehållet företag med kollektivavtal.
Här är vi på Företagarna eniga med regeringen om att en modell som inte är tillgänglig för alla företag inte är en bra modell. I dag står sex av tio företag utanför kollektivavtalsmodellen, men det är dessa företag som skapar jobben. Dessa företag kan bidra med arbeten till personer som står utanför arbetsmarknaden och i många fall är det roligare, bättre och mer lärorikt att arbeta i ett lite mindre företag, anser vi.
Etableringsjobb bör inte kräva kollektivavtal
Det är okej att parterna i sina kollektivavtal har en egen modell, men om staten ska finansiera jobben med halva lönen behöver systemet vara likvärdigt för företag som inte tecknat kollektivavtal. Därmed inte sagt att man inte ska ställa krav på företag som tar emot ”etableringsjobbare”. Självklart ska det ställas krav på försäkringar och skäliga andra villkor för att de ska kunna ta emot det statliga lönestödet för en etableringsjobbare. Det fungerar bra i andra arbetsmarknadspolitiska insatser och det kan det göra även i detta fall.
Efter helgerna fortsätter jag och Företagarna arbetet med att skapa en bättre arbetsrätt och både öka transparensen och minska kostnaderna för företag som tvingas säga upp personal.